Detta är en avskrift av det dokument som nedtecknades vid den av- och tillträdessyn som förrättades för Norrgården i juli 1895.
År 1895 den 11juli förrättades av undertecknad kronolänsman samt Nämndemännen Anders Larsson i Griggebo och Anders Gustaf Eriksson i Göksnåre av- och tillträdessyn å Leufsta Bruktillhöriga hemmanet ¼ mantal Göksnåre nr 2 i Hållnäs socken emellan nuvarande brukaren därav Lars Erik Larsson vilken sedan hösten 1887 innehaft berörda hemman men som avflyttar därifrån den 14 mars 1895 samt torparen Erik Adolf Löfgren i Lissbo som vid sistnämnada tid tillträder detsamma, och voro såväl av- som tillträdaren vid förrättningen närvarande varhjämte såsom ombud för Leufsta bruk är tillstädes skogvaktaren A W Bergström i Göksnåre.
Synen företogs och fortgick i ordning som följer:
- Mangårdsbyggnad i timmer på stenfot under tak av spiller. Västra sidoväggen och norra gaveln brädfodrade samt innehållande förstuga, kök, kammare och helgdagsstuga med spis med 5 st spishällar av järn och bakugn i köket. Samt spisar även i kammaren och helgdagsstugan även som i förstugan trappa ledande upp till vinden. Taket befanns i bristfälligt skick dock ej så att ännu på några år behövde omläggas vadan synenämden avsågo rättvist att under rådande förhållande beräkna kostnaden för dess blivande omläggning samt påföra avträdaren 3/4 – dels värdet av eller 31.85
Fönstren på västra långsidan och norra gaveln tre till antalet oljemålas utvändigt för 3.-
Trappan till ingången av byggnaden förses ny med:
1 väggtimmer till vara 0,80
3 plankor a 50f 1,50
1 bräda 25f, 50 st spik 15f 0,40
1 dagsverke 1,50
4,20
Helgdagsstugan: sprickorna i spiseln därstädes fylles och övriga bristfälligheter å densamma avhjälps för 0,50
- Brygghus och slöjdbod av timmer under tak av spiller.
Knutarna på västra gavelväggen brädfodras med 4 st bräder á 25 f 1,00
50 st spik 15 f, ½ dagsverke 75 f 0,90
Trappan till brygghuset och boden repareras för 0,50
I slöjdboden ersättes nytt fönster med karm ävensom glas för en kostnad av 5,-
- Källare under trossbotten med svale och foderbod av timmer till överbyggnad under näver- och färgtak.
Taket, som är bristfälligt, näverskjutes med den näver som blir att tillgå genom blivande omläggning av taket å redskapslidret som likaledes är av näver och färg varjämte, om färgen skulle befinnas vara bristfällig, sådan ävenledes skall tagas från lidertaket, där utförande av vilket arbete beräknades 2 dagsverken á 150f 3.-
4 Matbodar två till antalet å samma byggnad av timmer under tak av spiller. Västra sidoväggen som enligt senaste av- och tillträdessynen skolat brädfodras men som icke blivit verkställt samt östra sidoväggen av södra boden ansågs nu jämväl bara brädfodras varav senaste tröskeln till sist nämnde bod lagas och beräknades åtgå till allt detta
2 ½ tolft bräder á 3 kr 7,50
250 av fyrtumsspik á 30f -,75
2 dagsverken á 1,50 3,00
Taket befanns något sämre än halvgott tillstånd, i följer härav kostnader för dess blivande omläggningberäknades och med 2/3, därav påfördes avträdaren med 11,32
Trappan till båda bodarna samt dörren till den södra logen lagas för tillhopa -.25
- Hemlighus av timmer under tak av brädor stående invid södra gaveln av föregående bodbyggnad. Taket och dörren repareras på så sät att brädorna lossbryts och läggs tätare varigenom åtgår 1 ny bräda 25f, 25 st spik 8f -,33
1/4 dagsverke -,37
- Vagns- och redskapslider av timmer under tak av näver och färg. Mittdelen av norra långväggen brädfodras till fullo eller ända upp till taketsamt samtliga hörnknutar på hela byggnaden likaledes brädfodras varjämte båda gavelväggarna avbilas och avjämnas ävensom en stock västra gaveln istyckas varefter allt rödfärgas och beräknades för utförande av alla dessa arbeten.
1 ½ tolft bräder á 3 kr 4,50
150 st 4-tumsspik á 30f -,45
2 ½ dagsverke á 1,50 kr 3,75
Å södra långväggen öster om och invid porten derstädes anbringas en spännbjälke varjämte vägglaget å östra delen av huset och å mittersta eller norra sidan av detsamma som lutar åt södra sidan uppskjutes i dess ursprungliga ställning och 2nne strävor anbringas mot lidret på så sätt att vägglagets vidare skjuts ner därefter förhindras, allt detta för en sammanräknad kostnad av 5,-
Taket, som enligt senaste av- och tillträdessynen, skulle omedelbart därefter hava omlagts med spiller, befanns fortfarande utgöras av näver och färg i följd varav omläggning därav även nu föreskrivs ändom även det verkställes med:
8 tolfter sämre bräder till spillerunderlag 16.-
3 ½ famn spiller á 5 kr (anm. troligen 11,1 m2,) 17.50
11 st bräder till husets vindskivor mm 2.75
500 st tretumsspik á 20f) 1.-
500 st fyrtumsdito á 30f 1.50
12 dagsverken á 1,50 kr 18.-
Portarna å norra sidan av västra delen av byggnaden göras nya med:
4 st bräder á 25f 1.-
50 st fyrtumsspik á 30f -.15
1 dagsverke 1,50
- Stall och höbod av timmer samt vedbod av timmer och bräder uppförd vi södra gaveln av höboden, allt under tak av spiller. Västra sidoväggen och norra gaveln förut brödfodrade. Nordöstra knuten av stallet brädfodras med;
3 st bräder 75f, 50 st spik 15 f 0,90
1/2 dagsverke á 1,50 kr 0,75
Taket å stallet och foderboden befanns halvgodt stånd, i följd varav synemännen ansåg rättvist att
beräkna kostnaden för dess blivande omläggning samt påföra avträdaren hälften därav med 18.35
Varemot taket i vedlidret befanns i sådant skick att det genast behöva omläggas med:
3/4 famn spiller á 5 kr (anm. troligen 2,4 m2,) 3.75
4 bräder till huvar mm á 25f 1,-
50 st fyrtumsspik 15.-
2 1/2 dagsverke á 150f 3,75
- Fähus med svale och foderrum av timmer under tak
av spiller, norra sidoväggen och västra gaveln brädfodrade. Taket befanns visserligen utan någon egentlig anmärkning men enär det i alla fall är 8 á 10 år gammalt och sålunda iföljd därav något försämrat beräknades kostnaden för dess blivande omläggning samt ¼ därav påfördes avträdaren med 9.28
- Får- och svinhus av timmer under tak av spiller, södra sidoväggen och norra gaveln av svinhuset förut brädfodrade samt samma hus förut plankbeklätt invändigt.
Fårhuset: 2ne nedersta timmervarven plankbeklädes invändigt med:
4 st plankor á 50f 2.-
25 st 5-tumsspik á 48f -.12
1/2 dagsverke -.75
- Lada med loge och 2ne golv samt Redskapslider av timmer under tak av rör, ävensom Körhus under rörtak stående vid södra sidan av ladan. Norra sidan av ladan förut brädfodrad. Å södra sidoväggen av redskapslidret anbringas en spännbjälke med:
1 väggtimmer -.80
2 jernskruvar á 75f 1.50
Sydvästra knuten av ladan och östra hälften av sydöstra knuten å redskapslidret brädfodras med:
8 st bräder á 25f 2:-
75 st fyrtumsspik á 30f -.23
2 dagsverken beräknat även för spännbjälkens anbringande á 1.50 3:-
Taket repareras med 2 xx halm -.50
- Badstuga av timmer under tak av näver och färg.
3dje stocken nerifrån i norra sidoväggen istyckas eller ersätts med en ny sådan varjämte västerknuten å denna vägg brädfodras, allt för en sammanlagd kostnad av 1:-
Taket, visserligen bristfälligt, lämnades dock utan anmärkning då något yrkande från tillträdaren avseende detta icke framställdes.
- Smedja tillsammans med Jan Ersson och August Matsson i Göksnåre. Denna byggnad uppförd av timmer under tak av bräder, bräder utan anmärkning.
- Tolv stycken ängslador:
a) Bladängsladan av runt virke under rörtak.
b) Västra Norrmossladan av runt virke under rörtak.
c) Östra Norrmossladan av runt virke under rörtak.
d) Slåtarladorna, 2 till antalet av runt virke under rörtak.
e) Sandharensladorna, 2 till antalet av runt virke under rörtak.
f) Rudträskladan av runt virke under rörtak.
g) Slåtmyrsladan av runt virke under rörtak.
h) Rysshagsladan av runt virke under rörtak.
Samtliga dessa lador utan anmärkning
i) Storängsladan av runt virke under rörtak.
Taket lagas av avträdaren enligt eget åtagande
j) Flyladan av runt virke under rörtak.
Taket repareras med 25 xxx rör som med uppstagning och påläggning åtgår detta:
1 ½ dagsverke á 1,50 kr 2.25
- Gärdesgårdar:
913 famnar i gott stånd
449 famnar repareras á 3f famnen 13.47
104 famnar repareras á 4f famnen 4.16
121 famnar repareras á 5f famnen 6.05
91 famnar repareras á 6f famnen 5.46
35 famnar repareras á 8f famnen 2.80
37 famnar omstängas á 10f famnen 3.70
- Diken:
Avloppsdiken: 64 famnar i gott stånd
Skott- och backdiken: 1000 famnar i gott stånd
700 famnar upprensas á 2f famnen 14.-
258 famnar upprensas á 3f famnen 7.74
Summa husrötebrist 256.03
Den med denna syneförrättning missnöjda äger att inom tre månader efter av syningsdokumentet erhållen del klander detå anställa genom att instämma vederparten till Häradsrätten i Upsala läns norra domsaga.
Sålunda synat, värderat och föreskrivet betyga
N.N Kettner
And. Larsson A. G. Eriksson
1897 den 16 juli har brukaren erhållit ersättning för reparationer huset No 6 med kronor 73.10 xx (signatur) summan en del 21.12 med kronor 7.40 för reparation å brygghuset (signatur)
Kommentarer, förklaringar och försök till analyser.
Nämdemannen Anders Gustaf Eriksson var skattebonden i Göksnåre 2, Sörgården, farfarsfar till Leif Sörehall.
Gården innehöll alltså 12 olika byggnader med olika specificerade funktioner. Utifrån olikheterna i skicket kan man också utgå ifrån att de har byggts vid olika tillfällen. Fähuset kan vara det yngsta då taket är byggt 1885-87, kanke hela huset.
Detta hemman övertogs av Leufsta bruk 1709 då ägaren var i stor skuld och det delades till 2 st hemman 1819. Troligt är att dessa årtal är då nybyggnationer och förändringar gjordes. Tex är det troligt att boningshuset (mangårdsbyggnaden) byggdes vid delningen samtidigt som det nya hemmansts boningshus byggdes. Brygg- och slöjdhuset var troligen det tidigare boningshuset och ett, osäkrare, antagande kan då vara att det byggdes 1709. Om det inte byggdes då av bruket får man gå tillbaka till den tid före när skuldsättningen började. Att en bonde med stegrande skuldsättning skulle öka den ännu mer genom att bygga ett nytt boningshus känns inte rimligt. I brukets arkiv kan vi finna böndernas skuldsättning från mitten av 1600-talet och byggnadsarbeten från när bruket övertagit ett hemman.
Om man tittar på olika kartor så finner man att det redovisas 7 st byggnader på 1820-talet, 9 st på 1840-talet och 7 st 1928. Som framgår av redogörelserna i syneprotokollet var byggnaderna delvis sammanbyggda så det är lite oklart vilket som var vad. Detta ska undersökas i sommar.
Utifrån att avträdaren fick stå för en ¼ av kostnaden kan man göra bedömningen att takets livslängd beräknades vara ca 40 år.
Inga ytuppgifter anges som man kanske skulle ha gjort idag.
Standarden inomhus, förutom spismure, omnämns inte alls. I vilket skick var golv, väggar, tak? Fönstren omnämns bara när det gäller utvändig målning. Uppenbart är att detta inte ansågs vara speciellt viktigt.
Taken är naturligtvis det allra viktigaste på ett hus vilket synen tydligt visar.
Vi kan här se tre generationer eller typer av tak; rör- och halm, som bestod av vass på vilket man lade halm, näver och färg där färg är klyvna stockar som lades ovanpå den tätande nävern för att hålla den på plats samt spiller som är takspån som ofta finns kvar än idag, då med tegel ovanpå.
I protokollet finns en del begrepp och termer som är ovanliga idag:
Famn: gammalt längdmått som är 178 cm. Kan inte vara aktuellt när det gäller mängden spiller (takspån) Troligen avses kvadratfamn som ytmått (1 kvadratfamn = 3,17 m²)
Eventuellt är det volymen spiller som avses, då kan det vara enheterna skogsfamn (2,83 m³) eller storfamn (3,77 m³) som använts.
Stång: gammalt längdmått bestående av 10 fot, dvs. 2,969 meter. Volymmåttet blir då kubikstång = 26,17 m3.
Spik: priset räknades per 100 st.
Tolft: Räkneenhet för tolv st, jfr dussin.
Bräder: Tunnare än 38 mm (gränsen kan variera mellan 32 och 44 mm)
Plank: Tjockare eller lika med än 38 mm. Se ovan.
Rörtak: Taktäckning av vass och halm.
Näver- och färgtak: Ett tak med näver som huvudsakligt tätskikt, över nävern låg sk färgstockar som pressade samman nävern och höll den på plats. Färgstockarna kallas också klovor dvs klyvna stockar.
Spiller: Stickspån eller pärt, takbeläggning som ersatte näver på andra delen av 1880-talet. Kallas också spilkspån, stickor, springestickor, tyrstickor. I Hållnäs är namnet spiller.
Skottdike: Dike mellan två åkrar.
Backdike: Dike mot skogskant eller ängsbacke.
Avloppsdike: Utloppsdike från en eller flera åkerdiken (kom ihåg att avlopp som vi tänker idag, med disk, tvätt och WC defintitivt inte var aktuellt här 1895)
Husrötebrist: Vid till- och avträde av arrende förrättades syn av arrendejorden och dess fastigheter. Vid synen uppskattades vad det skulle kosta att sätta jord och byggnader i gott skick. Summan av dessa kostnader kallas husröteersättning.
Noterbart ät att den totala mängden gärdesgårdar som tillhörde hemmanet var 3115 m. Den beräknade kostnaden i synen motsvarar ca 24 dagsverken. Idag skulle denna mängd gärdesgård kosta ca 1,5 miljon kr att nybygga.
På samma sätt kan man notera att det var 3600m diken som tillhörde detta hemman. Den beräknade kostnaden i synen motsvarar ca 5-6 dagsverken. Min bedömning är att grävningen av dessa diken borde ha inneburit ca 10 månaders arbete för 1 man.
Totalt var den kostnad som avträdaren ålades att betala, husröteersättningen 256 kr, det motsvarade 171 arbetsdagars inkomst (dagsverken) dvs drygt en halv årslön.
De som de delade smedjan med var Jan Ersson som troligen var frälsebonden i Göksnåre 5A och Erik August Matsson som var frälsebonden i Göksnåre 3A, Åsa Erikssons farfarsfar.
Avträdaren Lars Erik Larsson flyttar till och köper Göksnåre 4C. Han är ffff till Jimmy Larsson som bor där nu. Han är dessutom bror med Per Gustaf Holmgren i det andra Göksnåre 4, Kumlet i hemmanet bredvid som är ffff till Mattias Holmström som bor där nu.
Två detaljer i dokumentet är ännu olösta.
Bokstafen f som jag tolkar det är angiven där det i dag skulle ha stått öre. Vad som menas med det har jag inte lyckats klura ut.
Under punkt 10 repareras ladans tak med 2 ___ halm. Krumelurerna som beskriver enheten syns på denna bild:
