Nyböle nr 1, skattehemman.

Skattebonde Hans Persson i Nyböle angav år 1780 vid mötet om skogsdelning att hans hemman varit på ½ mantal i 1542 års jordebok.

Areal ca 510 tunnland (ca 255 ha)

Den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 påverkar inte detta skattehemman.

Finns med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938, se längre fram i beskrivningen.

Finns inte med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949

År 1409

Nyböle omnämns i samband med ett räfsteting med allmogen rörande jord i Dannebo och Nyböle. Som en del av Göksnåre hörde hemmanet till Valö socken.

1540-1543

Anders finns angiven i Upplands handlingar.

1547-1551

Lars finns angiven i Upplands handlingar.

1552-1556

Anders Larsson finns angiven i Upplands handlingar.

1572-1578

n Olofsson finns angiven i Upplands handlingar.

1599-1622

Eric Ersson omnämns som ägare i Upplands handlingar. Han har en dräng vid namn Mats Jansson som blir utskriven 1621. Mats bör vara född tidigast år 1600

1623

Oluff Andersson omnämns som ägare i Upplands handlingar.

1624

Mantalslängden anger att Oluf Andersson i Nijböhle har en häst, ett gammalt sto, tre kor, två stutar, sju får, fem getter, en risbitare (gammal getabock) och ett gammalt svin. En Jöns i Nyböle finns i utskrivningslängden för 1626-27.

16xx-(1645)

Jöns Olufsson (född mellan 1550 och 1575)

18 oktober 1638 hölls hölls årets 3:e Ting för Lövsta och Hållnäs socken.

”Jönss i Nyble” är inblandad i två olika tvister. Läs orginaltexterna och översättningarna i historieberättelsen under perioden 1600-1650.

1644

Nybohls ägor gifwit i wederlag för 1öres Land i giöksnåret.

(1645)-1682

Olof Jönsson (ca 1600-/5 1685) och Karin Olofsdotter (1631-/4 1696) Han är högst troligt son i huset. De får Maria (1649- x/5 1720) se nedan, dotter NN (-/5 1672), Erik (-/8 1675) som dör tidigt, Anna (ca 1652-10/5 1725) läs om henne under Personer, Per (ca 1653-x/6 1699) som senare tar över här, Margareta (ca 1660-/5 1722), som först tar över här, Olof (x/8 1665-), Lisbet (x/9 1668-) och Johan (ca 1671-x/5 1696)

Olof dör 1685 ca 85 år gammal och Karin dör 1696 65 år gammal.

Dottern Maria (1649- x/5 1720) gifter sej 1668 med skattebonden Lars Ersson (1642-x/10 1714) i Göksnåre nr 2, Norrgården och dör där efter att ha fått 9 barn varav 4 levde när hon dog. Läs om henne där.

Dottern Margareta Olofsdotter (ca 1660-/5 1722) bor i Ängvreta när hon gifter sej 1682 med Erik Larsson (1655-1719)

Sonen Olof (x/8 1665-) får en dotter 1729 i Stenmo. Dottern dör samma år och Olofs vidare öden är okända.

Dottern Lisbet (x/9 1668-) Oklart

Sonen Johan (ca 1671-x/5 1696) som bor kvar hemma när han dör 25 år gammal.

1682-1687

Erik Larsson (1665-x/x 1708) och Margareta Olofsdotter (ca 1660-x/5 1722) Hon är dotter i huset. Han bor i Ängvreta när de gifter sej 1682 men han är inte född där och inte ens i Hållnäs om födelseåret stämmer. De får Karin (x/1 1684-före 1689) och Lars (x/10 1685-före 1695) De flyttar till Ängvreta 1686 eller 1687 och hennes bror Per tar över i Nyböle. Där får de Brita (x/3 1688-x/4 1688) som dör inom en månad, Karin (x/8 1689-), Brita (x/4 1691-), Maria (x/1 1694-x/7 1694) som dör ett halvår gammal, Lars (x/9 1695-), Anna (x/5 1698-x/5 1702) som dör 4 år gammal och Simon (x/6 1701-)

Erik dör i Ängvreta 1708, 53 år gammal i Ängvreta.

Margareta dör 1722, 62 år gammal i Ängvreta. I hennes dödsnotis anges: ” D. 3 Junij begrofs Erick Larss änkia ifr Ängvreta som warit änckia i 14 åhr. Dödde 62 åhr gl.”

De får 9 barn varav minst 5 dör tidigt. Det är oklart vart de andra tar vägen.

1687-1699

Per Olofsson (ca 1653 eller 1659- x/6 1699) och Margareta Matsdotter (ca 1660-/10 1720) Han är son och bror i huset och hon är från Malen. De har gift sej 1679, ca 26 respektive ca 19 år gamla, och bor först hos hennes föräldrar i Malen där de får Karin (x/2 1681-), Maria (??-x/4 1682), Olof (x/3 1683-16/2 1747) som tar över här och Per (x/7 1685-)

När de flyttat hit och tagit över får de Mats (x/12 1688-), Johan (x/3 1691-), Erik (x/4 1693-), Anders (x/11 1695-), Lars (x/5 1698-)

Per dör 1699 genom en olycka 40 eller 46 år gammal. Margareta gifter om sej, se nedan.

1700

Per Ersson () och Margareta Matsdotter (ca 1660-x/10 1720) Han är från Kärven och hon är änka i huset. De gifter sej 1702. De får en dotter (x/5 1705-/5 1705) som dör odöpt samma dag och Per (x/2 1706-x/1 1709) som dör drygt 3 år gammal. Margareta dör 1720, ca 60 år gammal. I hennes dödsnotis kan läsas:

”D. 30 Octob begrofs hust. maria Matsdotter ifrån Nyböle. född uthi Mahlem Anno 1660. 2ne gånger gift. Förra gången med Per Olsson och andra gången med Pär Ersson i Keirfwen. Dödde 60 åhr gl.”

Hennes make Per Ersson är obekant i allt utom namnet.

Sonen Olof tar över. Det är oklart var Margaretas barn tar vägen.

1699-1747

Olof Persson (x/3 1683-16/2 1747) och Maria Samsonsdotter (12/6 1685-26/12 1764) Han är son i huset men född i Malen. Han tjänar i ungdomen som dräng hos hennes föräldrar Samson Gudmundsson och Elisabet Carlsdotter i Hermansbo, Börstil. Under tiden han tjänar i Hermansbo blir han förtjust i deras dotter Maria. De gifter sej 1707, 24 respektive 22 år gamla, i Börstil och flyttar till hans föräldrahem i Malen.

De tar sen över här och får Per (30/8 1708-6/2 1786) som tar över, Karl (x/3 1711-) se nedan, Maria (x/11 1712-) se nedan, Elisabet (x/4 1714-) se nedan, Olof (x/3 1716-) se nedan, Karin (x/6 1718-) se nedan, Ingrid (x/4 1720-15/5 1791) se nedan och tvillingarna Erik (x/8 1722-x/1 1723) som dör 4 månader gammal och Anna (/8 1722-6/10 1784) se nedan.

Olof dör 1747, 64 år gammal, och prästen skriver:

”Nyböle d. 1 Martij Olof Pärsson Född uti Mahlen d. 10 Martij Anno 1683 Fadr. Per Olofsson m.h. Maria matsdr. Då han war 25 åhr gifte han sig … i vahlö socken med h.Maria Samssonsdr. I Jellbo. Warit gift i 39 åhr. Haft 9 st barn, 2 söner och 5 döttrar lefa. Warit sängliggande i 2 åhr. Blef död d. 16 Febr 64 åhr gl. På 10 dagar (när)”

Hans hustru Maria bor kvar som änka, se vidare nästnästa generation.

Sonen Per tar över.

År 1701 beskriver Jacob Braun tillståndet i skogarna under Leufsta bruk. Om Nyböle skrivs: … är långt söder i Soknen beläget mot söder änden af Norr Åhsjö inom Giöksnåret rågång afgärdat hafver jemte Stenmo och Magen uthmed siön eller Mossen en rand gl (gammal) behållen skog som skogElden undkom hafver af detta hemman kan iämte de andre begge sin nödtorftige kohlning utlagdt, hafver till löfsta bruk 3⁄4 mihl och samaledes till forsmark deh kohlar alt till Löfsta men intet till forsmark.

Sonen Per (30/8 1708-6/2 1786) tar över hemmanet.

Sonen Karl (x/3 1711-) Oklart.

Dottern Maria (x/11 1712-) gifter sej 19/9 1731 med en bruksdräng från Forsmarks bruk. Oklart var de tar vägen men hon lever 1747.

Dottern Elisabet (x/4 1714-) lever 1747, sen oklart.

Sonen Olof (x/3 1716-) Oklart

Dottern Karin (x/6 1718-14/12 1795) gifter sej 1740 med Anders Matsson (1717-18/10 1801) från Frebbenbo. De är upptagna i Lysnings- och vigselboken för Hållnäs men vigseln sker i Frebbenbo. De bor i Frebbenbo och får där Margareta (x/8 1741-), Maja (1743-), Mats (1745-), Catharina (1747-), Ingrid (1750-), Olof (1752-), Brita (1755-), Anders (1757-) och Michael (1760-) Hon dör 1795 i Frebbenbo by, Valö av slag, 77 ½ år gammal. Hennes man Anders dör 6 år senare av ålderdom 84 år gammal.

Dottern Ingrid (x/4 1720-15/5 1791) gifter sej 1743 med Henrik Andersson (30/11 1718-2/10 1801) i Stenmo. Läs om dem där.

Dottern, tvillingen Anna (x/8 1722-6/10 1784) gifter sej 1747 med nämndeman Per Andersson (x/11 1723-30/4 1776) i Årböle. De får Anders (4/9 1748-) som flyttar till Stockholm oktober 1764, Olof (1/3 1750-11/1 1824), Karl (26/10 1753-) som flyttar till Österleufsta 1769, Peter (7/4 1756-), Helena (14/1 1759-), Maja (5/3 1761-10/11 1841) som dör i Årböle och Johan (4/10 1763-14/4 1764) som dör ½ år gammal.

Annas man Per dör 1776 och dödboken skriver: ”…innimot 2 års tid har han varit plågad av 3:e dags frossafebern, vilken sjukdom så mattade honom att han till slut själv förmådde reda sig, utan måste och … lyftas och vändas, avled den 30/4 kl. 10 om aftonen då han levat i 52 år, 5 månader och 6 dagar.” Anna dör 8 år senare, 62 år gammal, av rötfeber. Det anges att hon fick 9 barn varav 2 söner och 5 döttrar levde när hon dog. En av sönerna Anders, Karl och Peter har således avlidit före 1784, de andra lever då. Alla döttrar vars historia ännu inte är känd lever alltså 1784.

1747-1785

Per Olofsson (30/8 1708-6/2 1786) och Anna Olofsdotter (x/7 1711-4/2 1792) Han är son i huset och hon är från Skaten nr 1. De gifter sej 1733, 25 respektive 22 år gamla, och får Olof (1734-3/1 1756) se nedan, Maria (29/3 1737-efter 1816) se hennes egna berättelse under Personer, Karl (22/12 1739-6/9 1745) som dör 5 år gammal, Anna (4/5 1743-/8 1743) som dör 3 månader gammal, Hans (27/9 1744-12/5 1800) som tar över här, Per Petter Nyberg Persson (7/1 1748-22/11 1828) se nedan och Anna (31/5 1751-5/4 1830) se nedan. 

Det är troligt att det byggdes ett nytt (bonings) hus 1759. Detta är en bild från Digitalt Museum på en vindflöjel finns i Kungliga Vitterhetsakademiens samlingar.

År 1760 har Per 379 riksdaler tillgod på sitt konto hos Leufstabruk.

Per Olofssons mormor Maria Samsonsdotter (12/6 1685-26/12 1764) bor här till sin död. I dödboken anges: ”…om natten mellan Juledagen och Annandagen kl. 11 begynte hon klaga sig sjuk och allenast efter 3 timmars förlopp blev hon död samma natt kl. 2 då hon var 79 1/2 år.”

Per dör 1786, 77 år gammal, i död- och begravningsboken anges:

” Nyböle: Bonden Pehr Olsson. Född 1708 d. 30 Aug. Fadren var Bonden Olof Pehrsson och modr. h. Maria Simsdotter. Gifte sig med efterlämnade hustru Anna Olofsdotter fr. Skaten år 1733 d. 7 Oct. Lefvat med henne uti 52 år och blifvit välsignad med 7 arfv. af hvilka 2ne söner och 2ne döttrar lefva. Dog i ålderdomsbräcklighet d. 6 Febr uti 77 och 1/2 års ålder.”

De har alltså fått 7 barn varav 2 söner och 2 döttrar lever 1786.

Anna dör 1792, 80 år gammal. I hennes dödsnotis skrivs:

” Nyböle d.19 Febr
Enkan h. Anna Olsdr född 1711. Ptes Ol. Ersson och h. Anna Jacobsdr i Skaten. Gift 1740 med afl. Per Olosson i Nyböle med hvilken hon hade 4 söner och 4 dötr. af hvilka 2 söner och 2 döttrar med döden föregått. Enkan 1786. Sjuklig i flera år i Lungsot och ålde. br. ……?efter 4 weckor hetsigare sjukdom, dog d. 4 dennes 80 1/2 år gl.

Här kan vi notera att antalet barn är angivet till 8 och inte 7 som det skrevs i mannens notis. Det antal barn som finns i födelseböckerna är 7 st. Att 2 söner och 2 döttrar lever stämmer dock med förra dödsnotisen.

 

Sonen Olof (1734-3/1 1756) dör 1756, bara 21 år gammal. I död- och begravningsboken återges omständigheterna kring hans död: ”Då han d.3 Jan skulle sent om aftonen i mörkret kiöra hem ifrån Leufsta Bruk så for han wika och kiörde ned i Siälsiö …. hwaråt icke allenast han drunknade utan ock et par goda hästar blefo ock borta med så denn dräng en war allenast 21 åhr och 25 weck. gl.”

Dottern Maria (29/3 1737-mellan 1816 och 1825) gifter sej 1761 med byggmästardrängen Anders Andersson Åberg (x/4 1729-4/5 1792) från Kallnäs. De får Anna Maria (26/11 1762-19/5 1778) som dör 15 år gammal, Andreas (20/3 1764-13/1 1787) som dör 22 år gammal, Kristina Margareta (29/1 1768-efter 1792) och Petter (4/11 1775-29/1 1851)

Anders dör 1792, 63 år gammal. Hans dödsnotis anger:

” Kallnäs d. 13 maji
Byggmästr drängen An. Andersson i Kallnäs, född 1729. Ptes Anders Ersson och h. Anna Andersdr. i Kallnäs. Gift 1761 med efterlf. Maria Persdr. från Nyböle med hvilken han haft 2 söner och 2 döttrar af hvilka 1 son och 1 dr. med döden föregått. Dog d 4 dennes efter et dygns sjukdom, 63 år gl.

Maria lever kvar med sonen Petter som gifter sej med Maria Knapp (1772-23/11 1856) från Kallnäs och tar över torpet. De får Anders (17/11 1806-25/9 1879) Marias sista notering om nattvard och husförhör är 1810 men en notering säger: Begått nattvard i Leufsta. Sonen Petter och hans Maria flyttar till Leufsta 1825, då finns inte hans mor Maria kvar i husförhörslängden. Deras son Anders gifter sej med Anna Stina Persdotter (30/6 1806-5/12 1890) i Kallnäs, där de bor hos hennes föräldrar. De får Anders Peter (18/7 1829-29/4 1896), Maria Carolina (20/5 1832-14/11 1890), Christina Catarina (29/12 1836-15/2 1838) och Christina Charlotta (25/12 1839-21/2 1927)

Den sista dottern Cristina Charlotta kommer år 1866 att komma tillbaka till Nyböles historia, läs om henne där i berättelsen om sonen i Nyböle Adolf Herman (3/6 1846-13/4 1873)

Maria finns inte i död- och begravningsboken för Hållnäs.

Sonen Hans (27/9 1744-12/5 1800) tar över Nyböle.

Sonen Per Petter Nyberg Persson (7/1 1748-22/11 1828) som blir skomakardräng och torpare här i Nyböle, nedan.

Dottern Anna (31/5 1751-5/4 1830) gifter sej 1785 med bondsonen Olof Olofsson (1762-11/2 1842) från Vavd. De tar över hemmanet kring 1800. De får inga barn och flyttar till Kullen ca 1818. Där anges Olof vara fördelsman och Anna dör 1830, 78 år gammal. Olof, som då är 67 år, flyttar då till Tegelsmora.

Vindflöjel av järn, rektangulärt format i form av ett drakhuvud. På flöjeln står årtalet 1759 = tillverkningsåret.fr. Nyböle, Hållnäs sn Uppland

Vindflöjeln förvaras idag på Skånelaholms slott och tillhör Rettigska samlingen. Herbert Rettig gjorde stora privata inköp av allmogeföremål i början av 1900-talet, företrädesvis från Uppland.

1783-1828

Skattetorpare och skomakardräng Per Nyberg (7/1 1748-22/11 1828) och Barbro Persdotter (1/4 1748-21/12 1831) Han är son i huset och hon är från Vavd med föräldrarna Per Berg Persson (1726-1768) och Barbro Ersdotter Berg (1721-16/2 1798) Hon har sedan tidigare dottern Elisabet (x/4 1771-) se nedan. De gifter sej 1783, båda 25 år gamla, och får Anna Caisa (17/7 1784-efter 1828) se nedan, Carl (20/2 1786-22/1 1869) se nedan och Barbro (22/11 1788-efter 1828) se nedan.

Per anges på 1810-talet som sjuklig och de tillsammans anges som utfattiga. Per dör 1828, 80 år gammal.

Hans bouppteckning visar att han efterlämnade änkan, 1 son och 2 döttrar (se ovan) Hans bohag nedtecknas enligt följande:

-1 ko 6 riksdaler, 1 lamm, 1 kopparskål, 1 dito sönder, 1 dito panna, 1 bleckskål, 1 grytlock, 1 pannhäll, 3 porslinstallrikar, 1 skåp gammalt och sönder, 1 bordsbänk, 2 gamla karmstolar sönder, 1 gammal sädeslår, 1 gammal drickstunna, 1 gammal tina, 1 sädeslada gammal och sönder, 1 bod gammal och rutten, 1 slipsten utnött med järnvev, 1 tygrock 1.24 rd, 1 väst av tyg, byxor och brun tröja gammalt, 1 gammal rock och tröja.

Summa summarum 11 riksdaler 46 skilling

Att egendomen är riktigt uppgiven intygar hans änka Barbro Persdotter med namn och bomärke

Förrättningsmännen Olof Olsson i Årböle och nämndemannen Eric Ersson i Kärven skriver under

De fattigas andel, 2 skilling, är betald kvitteras av M Wallmon

Förklaringar:

– Olof Olsson i Årböle är skattebonden Olof Olsson (1790-26/9 1847)

– Nämndemannen Eric Ersson i Kärven är troligen sjömannen, skattebonden Erik Ersson Wennberg (19/7 1770- 30/4 1838)

– M Wallmon är kyrkoherden Mattias Wallmon (8/2 1790-9/6 1836) Han var född i Valö och dog 46 år gammal av ”hjernans inflammation

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var 6.24 riksdaler dvs ca 54% av boets värde

– Han hade inga skulder

– De fattigas andel, 2 skilling, var ca 3,5 promille av boets värde. Detta är lite konstigt då även 1 skilling skulle vara mer än de 1,3 promille eller 1/8-dels procent det brukade vara.

Hans brorson skattebonden här i Nyböle Eric Hansson dör ett år senare. Läs om hans tillgångar nedan. Det är en hisnande jämförelse.

Pers hustru Barbro flyttar till deras son Carl i Kuggböle.

Hennes dotter Elisabet (x/4 1771-) Drängen i Årböle, Jan Erik Öberg (7/11 1773-13/9 1800) gifter sej 18/10 1799 med pigan hos Per Ersson i Nyböles Elisabet Nyberg (x/4 1771-) och hon föder två månader senare Anna Lisa (17/12 1799-18/11 1817) Enligt död- och begravningsboken är han född i Gibo, Leufsta med föräldrarna mjölnaren i Stockholm JE Öberg och Anna Matsdotter. Han ” blef utlärd på Sidenfabrique” och kom till Hållnäs 1798. Han dör i Årböle, 26 år gammal, av obstruktion. Elisabet är dotter till Barbro Persdotter (1/4 1748-21/12 1831) se ovan, med fadern Johan Löfgren (1723-1794) Hon föddes i Löten, Österlövsta. Hon flyttar 1803 med sin dotter till Stenmo som piga. 1804 flyttar de vidare till Österlövsta. Dottern dör i Österlövsta 1817, 17 år gammal. I dödsnotisen anges ”Döf och dumbe, usel tiggare” Här ska noteras att man förr uppfattade döva även som stumma (dumbe) för att de inte hade något språk. Med usel avses närmast att hon hade det svårt, inte att hon var en fattig och dålig tiggare. Det finns ingen egentlig dödsorsak angiven och det framgår inte heller om hennes mor lever.

Dottern Anna Caisa (17/7 1784-) flyttar till Börstil som piga 1800. Hon kommer tillbaka till Nyböle 1804 och får den oäkta sonen Eric (3/4 1807-) Hon flyttar till Valö och får där den oäkta sonen Anders (10/12 1810-24/1 1892) Hon flyttar med barnen till Kuggböle. Hon flyttar tillbaka hit till Nyböle och gifter hon sej 1811 med drängen Mats Matsson (28/2 1782-22/4 1825) från Valö och de blir torpare här i Nyböle. De får Brita Maja (16/6 1812-) innan de flyttar till Börstil 1813. 1825 dör hennes man Mats i Gubbo, Valö, 43 år gammal. Han är då gift med Catharina Goffing (23/3 1784-) från Skepptuna. Det skulle tydas på att Anna Caisa avlidit och att han giftit om sej. Detta stämmer inte med faderns bouppteckning år 1828. 1829 bor de i Valö socken enligt faderns bouppteckning.

Drängen Mats Matsson (1797-2/7 1825) drunknar i Årböle 1825.

Sonen Carl (20/2 1786-22/1 1869) flyttar till Kuggböle 1802 som dräng. Han gifter sej 1809 med Maja Larsdotter (1773-1/2 1849) där. Se vidare den fastigheten.

Dottern Barbro (22/11 1788-) flyttar till Valö 1809. Hon är piga i Hässelby 1814-16 och gifter sej 1817 med skomakardrängen Eric Ahl (30/8 1789-23/12 1840) i Gäsmästa, Börje socken. De flyttar hit till Nyböle samma år och får sonen Olof (18/6 1817-28/10 1838) som anges som ”fånig, dövstum” och dör 21 år gammal av lungsot och Karl Petter (18/5 1819-9/8 1837) som dör 18 år gammal av ”vattusot” (ödem) De flyttar till Stockholm. 1820 är han ”fäbogubbe” vid Åkerby fäbodar i Börje socken. De får Jan Eric (24/4 1821-3/1 1874), Caisa Stina (2/2 1824-3/9 1900) se nedan, Anna Brita (28/6 1825-) och Ulrika (9/2 1828-27/8 1864) som dör 36 år gammal i Uppsala. De bor vid Åkerby fäbodar 1829 enligt hennes faders bouppteckning men anges sen flytta till Skäggesta. Hennes man Eric dör där som inhysesman 1840, 51 år gammal, av ”stygn” (lunginflammation)

-Deras dotter Caisa Stina (2/2 1824-3/9 1900) gifter sej med nn Jeppsson. Från 1878 bor hon i Stockholm och det anges att mannens vistelseort är okänd. 1881 anges hon som stadsbudshustru men också som ensamstående. Hon får inga barn och dör som stadsbudsänkan Jeppsson 76 år gammal på Nybrogatan 25 i Stockholm,

Drängen i Årböle, Jan Erik Öberg (7/11 1773-13/9 1800) gifter sej 18/10 1799 med pigan hos Per Ersson i Nyböle Elisabet Nyberg (x/4 1771-) och hon föder två månader senare Anna Lisa (17/12 1799-) Enligt död- och begravningsboken är han född i Gibo, Leufsta med föräldrarna mjölnaren i Stockholm JE Öberg och Anna Matsdotter. Han ” blef utlärd på Sidenfabrique” och kom till Hållnäs 1798. Han dör i Årböle, 26 år gammal, av obstruktion. Elisabet är dotter till Barbro Persdotter (1/4 1748-21/12 1831) se ovan, med fadern Johan Löfgren (1723-1794) Hon föddes i Löten, Österlövsta. Hon flyttar 1803 med sin dotter till Stenmo som piga. 1804 flyttar de vidare till Österlövsta.

1785-1805

Skattebonden Hans Persson (27/9 1744-12/5 1800) och Maria Ersdotter (1743-9/2 1820) Han är son i huset och hon är född i Simundö, Börstil. De gifte sej i Börstil 1772, 28 respektive 29 år gamla. De flyttade hit och har fick Anna Maria (3/11 1773-1/1 1842) som blir torpare här år 1799 se nedan, Peter (13/1 1775-26/1 1775) som dör 13 dagar gammal , Eric (29/9 1776-23/5 1829) som tar över här, Sara Greta (20/12 1780-24/5 1829) se nedan. Efter att de tagit över får de här Caisa (7/2 1787-5/1 1882) se nedan.

Hans mormor änkan Anna (x/7 1711-4/2 1792) bor här till när hon dör 80 år gammal. Hans dör 1800, 55 år gammal och Maria dör 1820, 77 år gammal.

Marias bouppteckning visar att hon efterlämnade 1 son och 3 döttrar (se ovan) Boet upptecknades som följer:

– 1 tacka 2 riksdaler, 1 kopparkittel 4.24 rd, 1 dito fat 1.16 rd, 1 skopa och tallrikar, 4 metallmatskedar, 1 tennfat 1.16 rd, 1 dito söndrigt, 1 såsskål, 1 drickesstop 2 rd, 2 ljusstakar söndriga, 1 st 6-kannsgryta* 1 rd, 1 pannhäll, 1 stekpanna, 1 fiskpanna, 2 grytlock, 1 brödform, 2 bläcktallrikar, 3 porslinsdito, 2 par bordknivar, 1 glasflaska, 1 skåp 2.24 rd, 1 fällbord 2 rd, 1 soffa 2.24 rd, 3 karmstolar 1 rd, 1 par vävstolar 4 rd, 1 sikt, 1 drickstunna 3 rd, 1 drickskar, 1 större bytta, 2 mindre dito, 1 köttina 1 rd, 2 mjölkbunkar, 1 stekhäll, 1 qvinns ridsadel 1 rd, 1 spinnrock, 1 skrin, 1 sängtäcke 1 rd, 1 sparlakan* 1.12 rd, 1 bolster 4 rd, 1 dito gammalt, 3 kuddar 1.32 rd, 1 fäll 2 rd, 1 nockad rya* 6 rd, 1 sängtäcke, 4 lakan 4.24 rd, 1 sämre lakan, 1 duk 1.16 rd, 1 svart klädning gammal, 1 blå dito, 2 klädningar 2.36 rd, 1 tryckt klädning 2 rd, 3 gamla kjortlar, 1 tryckt tröja och förkläde 1 rd, 1 grön kapott* 3 rd, 1 förkläde, 2 halsdukar 2.8 rd, 10 lintyg 3.4 rd, 3 linnenäsdukar 1.24 rd, 2 par ullstrumpor, 1 par fingerhandskar, 3 ½ skålpund* ullgarn 3.16 rd, 4 skålpund ull 2.16 rd, 1 skålpund blångarn*, kontant 19 riksdaler 21 skilling 4 runstycken, 1 par nya kängor 1.12 rd, 1 päls av kamlot* 1 rd, 1 gammal kista.

Summa 109 riksdaler 4 skilling 4 runstycken

Sterbhusets skulder:

– De fattigas procent, 6 skilling 8 runstycken

– Begravningskostnad, 40 riksdaler

– Bouppteckningskostnad, 2 riksdaler 32 skilling

Summa, 42 riksdaler 38 skilling 8 runstycken

(Behållningen noterades inte men var 66 riksdaler 15 skilling 8 runstycken)

Eric Hansson, Eric Andersson, Hans Andersson och Jan Peter Dahlfors intygade med sina bomärken att uppteckningen blivit riktigt upptecknad.

Förrättningsmännen Abr Kastberg och Per Ersson i Vavd skrev under

Förklaringar:

– 6-kannsgryta. En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 6-kanns gryta var alltså på 15,7 liter

– Qvinns ridsadel. Ridsadlar var ovanliga. Kvinnas ridsadel har bara hittats här i Nyböle

– Sparlakan var ett skjutbart sängomhänge som hängde omkring en stolpsäng eller en gardinliknande förlåt till en skåpsäng. Ordet användes även om förhänge till annat än sängar och om prydande vägg- och takdukar. Sparlakansläxa är ett uttryck känt sedan 1700-talet för den uppläxning hustrun kunde ge mannen, bakom “fördragna gardiner”.

– Nockad rya. Rya var ofta ett täcke för sängen eller tex släden. Den luggiga ytan kallas nock.

– Kapott. Kan vara en sorts damkappa eller en speciell sorts damhatt

– Skålpund. Viktenhet på 425 gram. Det fanns således 1,5 kg ullgarn, 1,7 kg ull och 0,4 kg blångarn

– Blångarn kort spinnbart fiber­material som av­skiljs vid bearbetning av lin och hampa

– Kamlot Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn

– Eric Hansson är sonen Eric (29/9 1776-23/5 1829) som tagit över här

– Eric Andersson är torparen Erik Andersson (1764-)här i Nyböle som är gift med dottern Anna Maria

– Hans Andersson (28/1 1769-) är gift med dottern Sara Greta

– Johan Peter Dahlfors (6/6 1780-20/2 1860) är gift med dottern Caisa

– Abr Kastberg är Abraham Kastberg (3/3 1767- 28/12 1824) klockare i Edvalla

– Per Ersson i Vavd är Per Ersson (25/7 1758-16/11 1822)

Anmärkningar:

– Kreaturets värde var knappt 2% av boets värde

– Hon hade inga skulder

– Kontanter fanns inte alltid. Att som här att kontanterna stod för ca 18% av boets värde är ovanligt

– De fattigas procent var 1,3 promille eller 1/8-dels procent

Dottern Anna Maria (3/11 1773-1/1 1842) gifter sej 1799 med bondsonen Erik Andersson (1763-21/5 1843) från Börstil och de blir torpare här, se nedan.

Dottern Sara Greta (20/12 1780-24/5 1829) gifter sej 1799 med bondsonen Hans Andersson (28/1 1769-28/12 1832-6/3 1892) i Elvisjö nr 1, Börstil. De får Per Anders (29/1 1800-11/6 1801) som dör 1,5 år gammal av ”okänd sjukdom”, Greta (27/4 1802-22/6 1840), Maria (2/1 1804-2/9 1809) som dör 5 år gammal av ”stark feber”, Eric (1/11 1810-) Hans blir uppsyningsman 1814. Hon dör 1829, 48 år gammal, av kolik.

– Deras son Eric 1834 till Snesslinge där han blir frälsebonde och gifter sej med Anna Nilsdotter (25/3 1816-1/7 1895) från Forsmark. De får Eric (17/7 1835-5/10 1875), Maja Brita (x/9 1837-) (28/12 37-20/4 1874), Anna Stina (26/11 1839-), Nils (14/1 1842-??), Brita Catharina (2/3 1844-15/3 1919), Anders (18/9 1846-24/8 1922), Johan (6/9 1849-6/10 1928), Johanna Charlotta (13/3 1852-), Matilda (18/9 1854-), Sofia (19/7 1857-), Emma (8/10 1860-) De flyttar 1863 när sonen Eric tar över hemmanet. Han dör 1892, 81 år gammal, i Snesslingekulla. Det är oklart varför ett flertal av barnens dödsdatum inte har hittats.

– Deras dotter Greta flyttar till Dannemora 1834.

Dottern Caisa (7/2 1787-5/1 1882) flyttar 1805 till sin syster i Börstil som piga. Hon kommer tillbaka 1805 och flyttar 1808 till Rångsen och gifter sej med Johan Peter Dahlfors (6/6 1780-20/2 1860) De köper senare hemmanet av hennes bror Eric. Se vidare nedan.

1805-1829

Skattebonden Erik Hansson (29/9 1776-23/5 1829) och Sara Haglund (1775-6/5 1851) Han är son i huset och hon är från Film. Där finns gruvarbetaren på Bryttby ägor Eric Haglund (1732-) och Margareta Ersdotter (1737-) som får dottern Sara 6 juli 1776. Detta är vår Sara. Hon har syskonen Per (1761-före 1851) , Eric (1772-troligen 10/1 1831) och Greta (1769-före 1851) se nedan.

De gifter sej 1808, 32 respektive 35 år gamla, och de får inga barn.

Han dör 1829, 52 år gammal, av slag.

Eriks bouppteckning upprättas 15 juli och redovisar att han efterlämnade änkan och att de inte hade några barn. Ett testamente upprättat 11 december 1819 anger att änka ska ha den lösa och fasta under sin livstid. Närvarande var var den avlidnes närmaste fränder bonden Johan Dahlfors i Rångsön, torparen Eric Andersson i Önsbo och Hans Andersson i Elvissjö, Börstil. Egendomen uppgavs som följer:

– Silver: 1 par skospännen 2 riksdaler, 2 par gamla knäband spän. 1.16 rd, 1 matsked 2 rd, 1 förläggarslev med silverbeslag 2.32 rd summerat till 8 riksdaler

– Tenn och koppar: 3 djupa fat 4.40 rd, 2 flata fat 2.12 rd, 2 tallrikar, 1 liten skål, 1 par söndiga stakar, 2 stora kittlar av koppar 13 rd, 1 trifots kittel 3 rd, 1 skopa av koppar, 2 pannor av koppar, 1 liten kaffepanna, 1 större flaska av koppar 2 rd, 2 par mässingsljusstakar 2.32 rd, 1 söndrig mässingskittel, 3 metallskedar, 1 tallrik av koppar, 1st ½-stopsmått av bleck, 1 skål av bleck, 1 söndrig skopa, 1 tallrik till ett värde av 35 riksdaler 46 skilling

-(här borde en ny rubrik ha funnits med Järnsaker) 1 brödmått av järn, 2 rivjärn, 1 pannkaksvändare, 1 ljussax, 1 hackkniv, 1 sked av järnbleck, 1 större strykjärn 1 rd, 2 tårtplåtar, 1 grytlock, 1 plåtpanna 1 rd, 2 stekpannor 2 rd, 1 pressjärn, 1 halster, 1st 16-kannsgryta 2 rd, 1st 6-kannsgryta 1.24 rd, 1st 4-kannsgryta 16 skilling, 1 järnplåtspanna, 1 större pannhäll 1 rd, 1 mindre pannhäll, 2 brandringar av gjutjärn, 1 stekgryta med lock 1 rd, 1 köttgaffel, 1 grytlock värderat till 14 riksdaler 3 skilling

– (här borde en ny rubrik ha funnits med Kör- och åkerredskap) 2 järnspett 2 rd, 1 torvhacka, 2 skyfflar, 1 isbill, 2 gödselgrepar, 2 liar med orv 1.12 rd, 7 gamla liar med orv 1 rd, 1 bättre slipsten med järnvev 4 rd, 1 mindre dito 1 rd, 1 gammal yxsten, 2 bättre verkvagnar 20 rd, 4 trästockar* 8 rd, 3 håck 1 rd, 1 åkerharv, 1 par gamla kälkar i portlidret*, 2 par träskodda kälkar 1 rd, 1 plog 1.16 rd, 1 dragkälke, 3 tolfter* bräder 3 rd, 2 rader med skidor, 1 verkkärra med nya hjul 3.16 rd, 1 åkskrinda 3.16 rd, 1 färdskrinda 1 rd, 1 ljuster, 2 enbetsskaklar, 2 drättar, 3 selar och 1 järnkrok 1.6 rd, 2 par järnskodda kälkar 1.36 rd värderat till 51 riksdaler 10 skilling

– Smedjeredskap: 1 pust 3rd, 2 skruvstäd 6 rd, 2 mellantåg, 13 diverse stampar 1 rd, 4 par sänkdon 1 rd, 6 nageltorn, 1 sparrstäd, 10 lispund* diverse järn 5 rd, 1 gammal yxsten med järnvev, 6 stora släggor 4.24 rd, 2 hamrar, 1 yxtång, 1 tång, 1 liten tång, 1 yxtång, 1 stockstäd, 1 handskruvstäd, 9 stampar 1 rd, 1 stor fil 2 rd, 11 större och mindre filar 2.16 rd, 1 liten järnsåg, 1 ljusstake, diverse skräp, 1 kulform, 6 bösspipor 1 rd, 9 bösskrassor? och navare 2 rd, 15 skålpund* gammalt järn till ett totalt värde på 37 riksdaler 6 skilling

– Snickarverktyg: 1 hyvelbänk 2 rd, 1 golvfog, 1 foghyvel, 2 släthyvlar, 2 skrubbhyvlar, 2 listhyvlar, 2 ritmått, 2 vinkelhakar, 3 stämjärn, 4 huggjärn, 2 bandknivar, 3 svarvjärn, 3 små listhyvlar, 1 litet huggjärn, 1 litet städ, 3 navrar med 2 skaft, 2 anderslangsnavare med skaft, 1 färgnavare, 1 eknavare, 1 dymlingsborr, 1 borr med järnvev, 2 hovtänger, 1 par nya lokträn, 1 väggdrag, 1 flänkyxa, 1 hyvelbänk 1 rd, 1 ny kakelugn 2 rd, 1 ny pannplåt, 1 täljyxa, 1 stor handyxa, 2 hamrar, 1 skarvyxa, 1 kjaxsla*, 1 handyxa med lång lägg, 1 kjexsla, 1 bandhake, 1 köttyxa, 2 huggyxor, 2 dito små, 1 större såg, 1 söndrig dito, 1 sticksåg, 2 små hamrar, 1 hacka, 1 svarvstol 5 rd, 1 skyffel, 2 dito gamla, 1 stämjärn, 1 bandkniv, 1 laddstocksborr, 1 kopparskål, 1 wiggring, 1 ritmått, 1 laggkniv, 1 högaffel värderat till 24 riksdaler 43 skilling

– Diverse husgeråd: 1 handkvarn 1.16 rd, 1 väggfast lår, 1 köttina, 1 köttunna, 2 strömmingsfjärdingar, 3 skräptunnor, 1 salttunna, 1 hacklåda, 1 bunke, 2 slåck, 2 baktråg, 2 sädeslårar 2 rd, 2 ekbyttor, 5 gamla byttor, 12 mjölkbunkar 1 rd, 6 skräpfjärdingar, 2 små tråg, 1 litet standfat, 1 skräptunna, 2 smörkärnor, 3 grynsåll, 1 tagelsikt, 1 wanna, 2 handkorgar, 5 spannmålssäckar 1.12 rd, 1 stor sädeslår 1.16 rd, 1 rissel, 2 strömmingsfjärdingar*, 2 skräplådor, 1 par vävstolar 4 rd, 1 par rännträn, 1 bättre tunna på vinden, 3 spinnrockar 6 rd, kabbar med stol, 2 nystfötter, 1 harvel, 1 klädkorg, 1 par nya skrindslädar 1 smörbytta värderat till 25 riksdaler 17 skilling

– Brygg- och laggkärl: 1 större kana 2 rd, 1 dito 2 rd, 1 dito sämre, 1 tina, 2 vattensåar, 1 liten tina, 1 gammal tvättbunke, 1 hummelsil, 6 ämbar, 3 baljor, 1 gammalt kar, 1 så, 1 ljuskärna, 1 tunntratt, 2 drickeskannor, 1 dricksflaska, 1 ekfat 2 rd, 1 ekfat 1.16 rd, 1 litet furufat 1 rd, 1 sämre drickstunna 1 rd, 1 bryggtina, 1 gammal tvättbunke, 1 metalltapp 1 rd värderat till 14 riksdaler 43 skilling

– Fiskeredskap: 1 ökstock* 1.16 rd, 1 braxennät och 2 skottnät 4 rd, 2 gamla enkla nät, 1 mörtnät, 3 bättre braxennät 6 rd, 3 dito 4 rd till ett totalt värde på 16 riksdaler 16 skilling

– Diverse: 1 brännvinsrustning är vid kyrkan under försegling* men upptagen till 8 rd, 1 liten kopparskopa, 1 liten tratt, 4 sadlar 2 rd, 1 sadelmakarstol, 2 gamla bjällror, 1 kyrksele 3.16 rd, 1 gammal sele, 3 bleckplåtar värderat till 15 riksdaler 4 skilling

– Kreatur: 1 häst Bläsen 23 år 8 rd, 1 sto Grålla 7 år 33.16 rd, 1 ko Stolta (likstod till kyrkoherden) 16.32 rd, 1 ko 1 ko Krusa 16.32 rd, 1 ko Äpla 16.32 rd, 1 ko Fistra 14 rd, 1 ko (inget namn angivet) 12 rd, 1 ko Linda 10 rd, 1 kviga Gullros 8 rd, 1 tjur 7 rd, 10 tackor med lamm 20 rd, 2 gumsar 2.8 rd och en stor sugga 20 rd vilket kan summeras till 184 riksdaler 24 skilling.

– Säng- och gångkläder: 4 fällar 16 rd, beredda skinn till 2nne fällar 8 rd, 5 oberedda fårskinn 1.12 rd, 3 hästtäcken 1 bolster fyllt med dun 13.16 rd, 2 långkuddar fyllda med dun 7 rd, 1 bolster med en kudde fyllt med dun 10 rd, 1 sängfäll med blårandigt omhänge och täcke 9.36 rd, 1 rya av ull 6.32 rd, 1 cattunsövertäcke* 1.24 rd, 1 bolster fyllt med dun 9 rd, 2 kuddar fyllda med dun med örngott 1.16 rd, 1 sängställe med sparlakan* 7 rd, 2 Västgötatäcken 6.32 rd, 1 renhårsbolster 1.24, 2 dito kuddar, 1 färsing* ny 1 rd, 1 övertäcke av ylle, 1 sängställe med gamla omhängen, 2 renhårskuddar, 1 färsing, 1 sängställe med grönt omhänge 1.32 rd, 1 färsing, 1 täcke i kammaren, 3 blångarnslakan* 2 rd, 1 lingarnslakan 2 rd, 1 bordduk rader 1.24 rd, 2 lärftslakan 2.8 rd, 1 större bordduk 2 rd, 2 blångarnslakan 1.16 rd, 2 handdukar, 2 ½ aln blått vadmal 2.4 rd, 10 alnar grönt vadmal 10 rd, 10 alnar svart sammet 2.32 rd, 1 mörkblå kapprock ovänd 2 rd, 1 mörkblå syrtut ovänd 4 rd, 1 dito vänd 2 rd, 1 svart frack med väst och byxor 2 rd, 1 par gröna kortbyxor 1 par gula bockhudsbyxor 1.16 rd, 1 grå rock vänd 1 rd, 1 söndrig grå syrtut* 1 rd, 1 par blå knäbyxor 1 par gamla grå dito, 1 gammal ljusblå söndrig frack, 1 par svarta knäbyxor, 1 cattunsväst, 1 blå klädesväst, 1 brun gammal dito, 1 gammal vardagsväst, 1 blårosig väst 1 rd, 2 nya lingarnslakan 3.16 rd, 2 blångarnsskjortor 2 rd, 1 ny dito 1.8 rd, 2 blångarnsskjortor 2 rd, 1 lingarnsskjorta 1.24 rd, 4 par bättre strumpor 3.24 rd, 3 par sämre strumpor 1.24 rd, 26 alnar ylletyg ofärgat 8.32 rd, 17 alnar foderväv 2.40 rd, 1 forskinn, 1 grå tröja, 3 vardagsvästar 1 rd, 1 par lärftsbyxor, 1 överklädd päls 5 rd, 2 svarta hattar, 1 par nya förskodda stövlar 2 rd, 1 par bättre stövlar 3 rd, 1 par sämre dito1 rd, 1 vardagspäls, 2 par gamla byxor och en gammal väst, 2 gamla mössor, 1 vardagsrock grön 1 rd, 1 gammal dito värderat till totalt 190 riksdaler 41 skilling

– Skåp, bord och stolar*: 1 större skåp i helgdagsstugan 4 rd, 1 dito 4 rd, 1 mindre skåp i kammaren 1.24 rd, 1 mindre skåp i sittstugan 2 rd, 1 bord med en skiva i sittstugan 2 rd, 1 bord med två skivor i kammaren 1.24 rd, 1 bord med liten skiva i kammaren, 1 dito i helgdagsstugan, 1 litet orgelverk 1 rd, 1 kista 1.16 rd, 1 stor koffert 3 rd, 9 spalstolar* 4.24 rd, 4 kruthorn* 1 tumstock*, 2 kruthorn, 1 liten tumstock, 1 raksten, 5 gamla stolar 1.24 rd, 1 blåmålad soffa 1.24 rd, 1 dito i helgdagsstugan 2 rd, 1 matkrus, 1 bössa 3.16 rd, 1 bösspipa 1 rd, 2 gamla pistoler* 1 rd, 3 filar, 1 rasp, 2 små tänger, 2 små borrar, 1 handsäckla. 1 huggjärn, 1 söndrig sjöskumspipa,1 kniptång, drag med rev, 1 ny urtavla, 1 gammal guckuklocka*, 1 större spegel 2 rd, 1 liten dito 1 rd, 1 liten spegel med låda 1 rd, 2 gamla rakknivar, 1 skäggsax, 2 ullsaxar, 1 mansax, 1 liten papperssax, 1 besman, 4 nya braxennät 4 rd, 1 väggur 6 rd, 1 glaspumpa, 1 gammal bibel och en postilla, 1 gammal psalmbok, 5 djupa porslinstallrikar, 4 flata dito, 4 brunrosiga dito, 4 diverse dito, 2 saltser, 3 spillkummar, 1 par thekoppar, 1 söndrig spisskål, 1 rosigt fat, 5 flata fat, 1 durkslag, 5 djupa fat, 1 kruka, 9 stentallrikar, 4 små tallrikar, 2 skålar, 3 brännvinsglas, 6 buteljer, 17 par bordknivar 2.6 rd, 1 fickur av silver 10 rd, 1 ½ xx skräpjärn, 1 stopskrus, 1 liten filt, 1 spanskrörskäpp* med silverknapp 2.16 rd, 2 silverplåtstycken 2 rd, 4 par fönstergardiner 2 rd, 4 diverse vävskedar värderat till 75 riksdaler 43 skilling (nedtecknaren har här under rubriken även blandat in en hel del diversesaker)

Summa inventarier 706 riksdaler 21 skilling

Den avlidne Eric Hanssons ärvda andel i Nyböle 2/5-delar av ett ¼-dels mantal upptages till 300 riksdaler

Bonden Johan Dahlfors uthändigade revers av 13 oktober 1825 med 6 % årlig ränta, 600 riksdaler

Summa summarum 1606 riksdaler 21 skilling

Sterbhusets skulder:

– Till gamla Lars Hållander i Slada utan revers, 2.32 riksdaler

– Drängen Hindric Matsson i Frebbenbo å revers utan ränta, 8.16 riksdaler

– Bonden Eric Matsson i Hållen återstod på en strömmingsfjärding, 1.16 riksdaler

– Hammarsmeden Carl Wahlgren i Forsmark utan revers, 2 riksdaler

– Bonden gamla Lars Ersson i Kärven för 3nne års väglagning, 3 riksdaler

– Bonden Johan Dahlfors i Rångsön å revers av den 20 januari 1826och 5 % ränta, 22 riksdaler

– Bonden Jacob Andersson i Gunnarsbo enligt revers samt 4% ränta, 6.32 riksdaler

– Drängen Eric Hansson i Forsmarks bruk enligt revers med 5% ränta, 26.32 riksdaler

– De fattigas andel av summa summarum 2.2 riksdaler

– Förrättningsmäns arvode, 5 riksdaler

– Wästgöten Kjellberg för borgade varor, 12 riksdaler

– Drängen Anders Hålldin för lön, 6.32 riksdaler

– Pigan Lotta Friberg för lön, 6.32 riksdaler

– Leufsta bruks kontor, 8.16. 1 ¼ riksdaler

– Pigan Stina Jansdotter för lön, 4 riksdaler

Summa skulder 117 riksdaler 18 skilling 1 ¼ runstycken

Änkan Sara Haglund intygar med sitt bomärke att blivit riktigt upptecknat

Johan Dahlfors i Rångsön och Eric Andersson i Önsbo förklarade sej med sina bomärken nöjda med uppteckningen

Förrättningsmännen dykerikommisarien AG Nordling och nämndemannen Pehr Persson i Ängskär undertecknade med namn respektive bomärke

Förklaringar:

– Fränder är ett annat ord för släktingar

– Bonden Johan Dahlfors i Rångsön ä Johan Petter Dahlfors (6/6 1780-20/2 1860) som är gift med Erics syster Caisa (7/2 1787-5/1 1882)

– Torparen Eric Andersson i Önsbo är Erik Andersson (1763-21/5 1843) som är gift med Erics syster Anna Maria (3/11 1773-1/1 1842)

– Hans Andersson i Elvissjö, Börstil är Hans Andersson (28/1 1769-) som är gift med Erics syster Sara Greta (20/12 1780-24/5 1829)

– 16-kannsgryta. En gryta med volymen 16 kannor dvs 16×2,62 liter=41,9 liter.

– Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning.

– Tolfter. En tolft är lika med 12 stycken.

– Skålpund och lispund. Gamla viktenheter. 1 lispund är 8,5 kg och det går 20 skålpund á 425 g på ett lispund. Han hade alltså 85 kg diverse järn och 6,4 kg gammalt järn.

– Kjaxsla. Oklart snickarverktyg

– Strömmingsfjärdingar. En fjärding som volymmått för våta varor är 31,4 liter.

– Ökstock. Stockbåt, båt tillverkad genom urholkning av en tjock trästock.

– Brännvinsrustning är vid kyrkan under försegling. När brännvinsförbränningen förbjödsskulle utrustningen lämnas in och förseglas.

. Cattunsövertäcke. Cattun är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster

– Sparlakan. Sparlakan var ett skjutbart sängomhänge som hängde omkring en stolpsäng eller en gardinliknande förlåt till en skåpsäng. Ordet användes även om förhänge till annat än sängar och om prydande vägg- och takdukar. Sparlakansläxa är ett uttryck känt sedan 1700-talet för den uppläxning hustrun kunde ge mannen, bakom “fördragna gardiner”.

– Färsing. Oklart

– Blångarnslakan. Blångarn: kort spinnbart fiber­material som av­skiljs vid bearbetning av lin och hampa

– Syrtut. Särskilt på 1700- och 1800-talen förekommande typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag och skört och en eller två knapprader, använd både för civilt bruk och som uniformskappa.

– Spalstolar. Oklar typ av stol

– Kruthorn, tumstock, pistoler behöver inte förklaras men är unika i bouppteckningar i Göksnåre.

– Guckuklocka. Gucku är uppländska för gök så detta är alltså ett gökur.

– Spanskrörskäpp är en typ av promenadkäpp tillverkad av rottingpalm

– Gamle Lars Hållander i Slada är fiskaren och torparen Lars Hållander (16/6 1770-4/1 1830)

– Drängen Hindric Matsson i Frebbenbo. Oklart

– Bonden Eric Matsson i Hållen är frälsebonden Eric Matsson (27/4 1780-18/8 1849)

– Hammarsmeden Carl Wahlgren i Forsmark . Oklart.

– Bonden gamla Lars Ersson i Kärven är skattebonden Lars Ersson (17/5 1767-21/5 1840)

– Bonden Jacob Andersson i Gunnarsbo. Oklart

– Drängen Eric Hansson i Forsmarks bruk. Oklart

– Wästgöten Kjellberg. Okänd handelsman.

– Drängen Anders Hålldin är Anders Hålldin (13/5 1811-1/8 1893) som varit dräng här det senaste året.

– Pigan Lotta Friberg är Lotta Friberg (30/1 1809-24/11 1876) som varit piga här det senaste året.

– Leufsta bruks kontor är det konto hos bruket där arrenden, skatter, varuuttag, arbetslön mm bokfördes för varje brukare, torpare och till och med skattebonde.

– Pigan Stina Jansdotter är Stina Jansdotter (1804-20/12 1886) från Forsmark som varit piga här det senaste året.

– Dykerikommisarien AG Nordling är Anders Gabriel Nordling (30/10 1791-21/6 1865) på Flottskär. Dykerikommisarie, landsfiskal mm

– Nämndemannen Pehr Persson i Ängskär är bonden Pehr Persson (21/3 1782-22/12 1853)

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var ca 26 av boets inventariers värde. Antalet är inte ovanligt högt men

– Skulderna var ca 7% av boets totala värde.

– De fattigas andel var ca 1,2 promille av boets totala värde

– Erics andel 2/5 vilket stämmer med att han har 3 systrar då söner ärver dubbelt dvs systrarna ärvde 1/5-del var och han ärvde 2/5-delar. Nyböle värderades alltså till 750 riksdaler totalt.

– För vissa saker, främst möbler, finns en angivelse om platsen. Av dessa angivelser kan vi se en del av vilka utrymmen som fanns. Här har vi en helgdagsstuga, en kammare, en sittstuga, en vind och ett portlider. En sittstuga kan närmast liknas med ett vardagsrum. Ett portlider är ett vagnslider med ingång i en port som ofta leder in till ett omgärdat gårdstun.

– Erics systerson Johan Dahlfors hade alltså lånat 500 riksdaler som nu växt till 600 riksdaler. Han köper nu hemmanet av änkan.

Erik är morbror till Johan Petter Dahlfors och Sara säljer hemmanet till Johan Petter när hon blir änka. Eriks bouppteckning visar att de är relativt välbärgade och han äger 2/5 vilket stämmer med att han har 3 systrar då söner ärver dubbelt. I kapitlet Bouppteckningar finns en utförlig redovisning av hans tillgångar. Sara bor kvar med de nya ägarna.

I Digitalt Museum finns denna bild som föreställer en rotflätad korg som finns i Kungliga Vetenskapsakademiens samlingar. Tyvärr finns inget årtal angivet för när den kan var utförd och använd.

Korg rotflätad, begagnad som maltsil vid svagdricksbrygd. Har dubbla upphängningsstänger av furuträ

Nyböle Hållnäs sn. Uppland 1. 69,2 br. 29,5 (siffrorna anger troligen längd och bredd angivet i cm)

Korgen förvaras idag på Skånelaholms slott och tillhör Rettigska samlingen. Herbert Rettig gjorde stora privata inköp av allmogeföremål i början av 1900-talet, företrädesvis från Uppland.

Från 1799 och till 1804 redovisas ett torp under hemmanet. Här följer detta innan vi går vidare till det egentliga hemmanet.

1799-1804

Torparen Erik Andersson (1763-21/5 1843) och Anna Maria Hansdotter (3/11 1773-1/1 1842) Han är från Börstil och hon är dotter i hemmanet. De gifter sej 1799, 35 respektive 26 år gamla, och flyttar in här. De får sonen Anders (7/2 1802-23/5 1836) se nedan. De flyttar till Staby ? 1804. Före 1825 flyttar de till Önsbo (Säter) och blir torpare. Han anges då vara född 1763. Sonen Anders heter nu Lindberg då han flyttar till dem från Stockholm 1830. Sonen tar över torpet innan han flyttar tillbaka till Stockholm 1832, se nedan. Anna Marias man Erik flyttar till Börstil 1833 men hon bor kvar i Önsbo tills hon dör 1842, 68 år gammal, av lungsot. Erik dör 1843, 79 år gammal, i Snesslinge, Börstil.

I skriften “Våra fäders historia åren 1800-1920” av folkskolläraren Josef Forsman kan följande läsas:

Johan och Anna Dahlfors i Rångsen får en son, Johan och två döttrar, Anna och Catharina. Gossen Johan blir yngling och fagert väva drömmarna samman framtidens gåtor.

Stora Rångsön är för litet och dessutom under Leufsta Bruk. Blickarna söka andra hemman. Johan är ju äldst och skall hålla familjens anseende uppe. Nyböle blir till salu.

Gamla Dahlfors, den forna sjöbussen, som nu slitit på hemmanets tegar i Rångsön, kolat milor och kört dem till bruks, har insett ett eget hemmans värde. Han såg det och slet sonen loss ur brukets klor medan ingen annan allvarligt reflekterat därpå. Per Johan Dahlfors d.ä. hade varit ute i världen och lärt att tänka själv. Därför kom han inte alltid i sitt sinne överens med bruksledningen. Man skulle fråga om allting. En bonde visste väl så bra som någon herreman hur allt borde vara i skog och på åker. Han ville göra sonen till sin egen. Skogens värde började han också inse, Nyböle var rikt på skog. Hela hemmanet med de rika gräsängarna, åkrarna, vattnen och skogarna var och är ännu odelat 510 tunnland. Enskilt låg det. Där skulle hans son Johan vara kung. Fadern köpte det åt sonen, gav honom hästar och kor att börja med. Han var ju ende sonen och broder ärver dubbelt mot syster enligt lagen då.

Sonen Anders Eriksson (7/2 1802-23/5 1836) flyttar igen till Stockholm 1832. Han flyttar troligen in i Klara församling

Han är handelsbetjänt när han gifter sej 11 november 1833 med Maria Charlotta Leufstedt (28/2 1813-27/5 1844) från Stockhom. Hon är född i Hedvig Elenora församling med fadern stenhuggerismeden Johan Eric Leufstedt och modern Anna Michaelsdotter 40 år.

De flyttar i december 1833 till Jakob församling där han är kopparstickstryckeriarbetare. De bor på Oxtorgsgatan 27 i kv. Hammaren. År 1834 saknas de i Kv Hammaren. De bor i kvarteret Såpsjudaren när de får dottern Anna Charlotta (10/5 1834-10/2 1916) Han dör 1836, 34 år gammal, i Jakob och Johannes församling. Han är då ogift koppartrycksarbetare. I husförhörslängden för 1836 finns änkan och dottern angivna. Hon dör som änka 1844, 31 år gammal, på sjukhus i Johannes församling.

– Deras dotter Anna Charlotta (10/5 1834-10/2 1916) är 2 månader från att fylla 10 år när hennes mor dör. Hon gifter sej med sekreteraren Adolf Fredrik Wissler (2/3 1818-) i Vist socken, Östergötland. De får Fanny Charlotta (16/10 1856-), Anna Fredrika (16/12 1857-29/11 1920), Axel Fredrik (29/2 1860-15/6 1946), Emma Johanna (4/2 1863-25/7 1929) De är på socknen skrivna och försvinner därifrån ca 1870.

Hon flyttar till Stockholm från Linköping 1894, tituleras sekreteraränka och bor på Regeringsgatan med sin yngsta dotter. 1907 flyttar hon ensam till Floragatan. 1909 flyttar hon igen inom Stockholm och hon dör 1916 på Sigtunagatan 4, 81 år gammal. Hennes yngsta dotter bor kvar ensam tills hon dör 1929, 66 år gammal.

1829-1834

Ägare Johan Petter Dahlfors (6/6 1780-20/2 1860) och Catharina Hansdotter (7/2 1787-5/1 1882) i Rångsand. Hon är dotter i huset. Han köper hemmanet av hennes bror Erik Hansson (eller egentligen av Eriks hustru Sara när Erik hade dött) åt sin son Johan. Brukar gör sonen Johan Dahlfors (21/2 1810-17/7 1887) och Anna Caisa Andersdotter (1795-21/7 1834) Hon är från Gunnarsbo. Hans far äger hemmanet. De flyttar in här 1829 och gifter sej 1831, 21 respektive 36 år gamla.  Josef Forsman skriver vidare: Under sin ungdom hade Johan d.y. fått ögonen på en flicka från Gunnarsbo. Henne hämtade han till sin brud. Hon var väl varken bättre eller sämre än övriga ungdomsvänner, men hon var från ett gott och rikt hem. Johan var ju lite stor av sig för att fadern varit på sjön och i krig. Han hade anor. Alltnog satte de bo på Nyböle gård. Trots allt var inte lyckan dem bevågen. Hustrun påstods gå med tungelbarn i tre år. Anna Caisa dör 1834.

Brukar gör sonen Johan Dahlfors (21/2 1810-17/7 1887) och Anna Caisa Andersdotter (1795-21/7 1834) Hon är från Gunnarsbo. Hans far äger hemmanet. De flyttar in här 1829. Hon dör i barnsbörd 1834, 39 år gammal, och han gifter om sej 1835.

Anna Caisas bouppteckning redovisar att hon efterlämnade änklingen men inga bröstarvingar. Boet upptecknades enligt följande:

– 1 sto Brunan 20 rd, 1 röd vallak 16 rd, 1 rött sto 12 rd, 1 rött föl 8 rd, 4 kor á 8 rd, 2 kor á 9 rd, 2 kvigor 12 rd, 1 oxe 6 rd, 1 dito större 8 rd, 3 kalvar 7 rd, 8 tackor 8 rd, 7 lamm 2.16 rd, 2 svin 16 rd summeras till 165 riksdaler 16 skilling

– (här saknas rubrik Åker- och körredskap), 1 schjes* med sele 40 rd, 1 åkskrinda 6 rd, 1 dito bättre med fotsäck 10 rd, 1 verkvagn 6 rd, 2 par järnskodda kälkar 4 rd, 2 par träskodda dito, 2 kolryssar 1 rd, 2 sommarhöskrindor, 1 vinterhöskrinda, 3 åkerharvar 1 rd, 3 trädstockar*, 2 bukok*, 1 gammal färdankorg, 1 sandkista, 2 dyngrader, 1 malmflaka, 4 drettar, 2 embetskaklar, 2 par verkselar 2 rd, 1 lädersele med 4 klockor till ett totalt värde på 79 riksdaler 20 skilling.

– Silver: 1 dussin matskedar 32 rd, 2 theskedar 1.16 rd, 1 förläggarslev 5.24 rd, 1 brännvinskalk 3 rd till ett totalt värde på 41 riksdaler 40 skilling

– Guld: 4 fingerringar 16 rd, 2 par örhängen 13 rd summa 29 riksdaler

– Tenn: 5 fat diverse 6.32 rd, 2 ljusstakar 2 rd, 3 flata tallrikar, 1 förläggarslev till ett totalt värde på 9 riksdaler 26 skilling

– Koppar: 1 större kittel 7.32 rd, 1 mindre dito 5 rd, 1 än mindre dito 3 rd, 1 flaska 2 rd, 1 kruka 1 rd, 2 djupa fat 2 rd, 2 skålar, 1 kaffepanna 1.8 rd, 1 större kopparskopa 1.12 rd, 1 mindre dito, 1 drickesflaska värderat till 25 riksdaler 16 skilling

– Bleck: 1 rivjärn, 1 qvarters mått*, 1 ljusform, 1 tratt värderat till 34 skilling

– Järnsaker: 1 större gryta sprucken, 2 smärre grytor 2.16 rd, 2 pannhällar 1.8 rd, 3 stekpannor 1.28 rd, 1 våffeljärn, 2 grytlock, 1 strykjärn, 3 saxar 1.4 rd, 1 dussin bordknivar 3 rd, 7 par bordknivar, 1st 3-fot av tackjärn, 1 glaslykta, 1 kaffekvarn, 1 kaffebrännare, 2 rivjärn värderat till 12 riksdaler 15 skilling

– Porslin: 2 dussin tallrikar 2.4 rd, 2 spillkummar, 2 karrotter, 1 gräddsnäcka och 1 saltser, 1 par thekoppar, 4 små assietter värderat till 3 riksdaler 46 skilling

– Stenkärl: 1 dussin tallrikar, 5 fat, 1 stenkruka värderat till 38 skilling

– Husgeråd: 1 större spegel 8 rd, 1 skåp 10 rd, 1 dragkista 8 rd, 1 sittsoffa 3 rd, 2 fällbord 3.24 rd, 1 enkelt bord, 1 sängskåp 1 rd, 6 klädda karmstolar 4 rd, 6 oklädda dito 1.24 rd, 1 dragsoffa gammal, 3 dragsängar 6 rd, 1 par vävstolar med behör 3 rd värderat till 48 riksdaler 40 killing

– Sängkläder: 2 dunbolster 26 rd, 2 dunkuddar 3.24 rd, 2 stickade sängtäcken 4 rd, 1 dito med sängomhänge 10 rd, 1 nytt tyg till sängomhänge 6 rd, 1 rya 2 rd, 3 skinnfällar 12 rd, 2 bolster med rörvipp 6 rd, 6 kuddar 4.8 rd, 4 fässingar* 6 rd, 2 borddukar 2.32 rd, 3 servetter 1 rd, 11 diverse lakan 3.16 rd, 1 ny vävnad 2 rd, 1 sängomhänge 3 rd summeras till 90 riksdaler 32 skilling

– Gångkläder: 2 svarta klädningar 9 rd, 2 cattunsklädningar* 6 rd, 1 vit bresjerad* klädning 3 rd, 3 bomullsklädningar 8 rd, 3 klädningar 6.24 rd, 3 bomullsklädningar 5.24 rd, 2 underkjolar 1.16 rd, 4 ylleklädningar 7.24 rd, 4 yllekjortlar 2.36 rd, 2 vardagsklädningar 1.24 rd, 10 diverse förkläden 4.40 rd, 2 kapprockar 10 rd, 1 klädeströja 1.16 rd, 1 sjuberlmuff* gammal, 2 dussin lintyg 20 rd, 2 par kängor, 1 par omvända skor, 3 par vita bomullstrumpor 1.24 rd, 6 par diverse strumpor 2.24 rd, 2 svarta hafvor* 2 rd, 5 silkessjalar 10.40 rd, 2 silkessjalar svarta 5 rd, 11 cattunssjalar 25.40 rd, 1 madrarssjal* 1.32 rd, 2 st 3slinda* halsdukar 1 rd, 1 vit näsduk, 1 randigt bomullstyg, 2 bomullsdukar, 2 par fingerhandskar, 4 linnehalsdukar, 1 psalmbok i 2nne band 1.12 rd, 6 diverse bindmössor 1.24 rd, 6 mösstycken 2 rd, 5 tullyckor* 1 rd, 1 hornkam, 1 röd yllehalsduk värderat till 148 riksdaler 12 skilling.

– Glas: 2 bordflaskor, 4 buteljer, ½ dussin brännvinsglas, 2 dricksglas värderat till 1 riksdaler 16 skilling

– Fiskeredskap: ½ pulsnot* 2 rd, 7 braxennät 2.16 rd, 1 liten båt 1 rd, 2 nya ökstockar* 2.24 rd, 2 eldjärn, 2 ljuster värderat till 8 riksdaler 32 skilling

– Brygg- och laggkärl: 3 kar 2.32 rd, 1 tina, 3 vattensåar, 4 vattenämbar, 3 stävor, 1 tjylfat*, 1 drickstunna 1.32 rd, 1 gammal hyvelbänk, 1 såg, 7 diverse borrar, 3 hyvlar, 2 stämjärn, 8 yxor 1.16 rd, 3 järngrepar, 3 skyfflar, 3 järnspett 1 rd, 1 handkvarn 1.24 rd, 1 köttina 1 rd, 6 skräptunnor, 1 spannmålslår, 14 mjölkbunkar 1.30 rd, 3 byttor, 2 såll och sikt, 5 diverse säckar 1.32 rd, 5 par fönstergardiner, 1 större koffert 4 rd, 1 gammal kista, 2 skrin, 1 sörre slipsten 9 rd, 2 mindre slipstenar, 26 diverse liar med orv 6.24 rd, 1 smedjepust, skruvstäd med diverse verktyg 17.24 rd, 1 rakspegel 1.16 rd, 1 linbråk, 2 skäktstolar, 1 par ullkardor värderat till riksdaler 25 skilling.

Summa 728 riksdaler 34 skilling

¼-dels manta frälseskatte* Nyböle 600 riksdaler

Summa summarum 1328 riksdaler 34 skilling

Sterbhusets skulder:

– Till nämndemannen Anders Jacobsson i Gunnarsbo, Forsmarks socken kontant, 366 riksdaler 32 skilling

– Bouppteckningskostnad, 3 riksdaler 8 skilling

– De fattigas andel av inventariesumman, 1 riksdaler 45 skilling

Summa 371 riksdaler 37 skilling

Johan Dahlfors i Nyböle intygar med sitt namn att allt blivit riktigt nedtecknat

Förrättningsmännen N Kastberg och nämndemannen Olof Olsson i Årböle skrev under med sina namn

De fattigas andel kvitteras av M Wallmon

Förklaringar:

– Schjes, här menas schäs. Det var från början ett ensitsigt, tvåhjuligt åkdon draget av en häst, senare även benämning på ett mindre fyrhjuligt fordon för två eller fyra hästar. Schäsen hade då två framåtvända säten och kunde ha en kur.

– Trädstockar. Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning

– Bukok En del av seltyget för hästen.

– Qvarters mått. Gammalt svenskt volymmått för vätskor.  1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl

– Fässing i vissa trakter en med halm eller hö stoppad säck använd såsom bolster.

– Cattunsklädning.Cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.

– Bresjerad klädning. Oklart

– Sjuberlmuff. Oklart

– Svarta hafvor. Oklart

– Madrarssjal. Oklart

– 3slinda. Oklart

– Tullyckor. Oklart

– Pulsnot Vid fiske med puls använt nät som utskjutes från båt med tillhjälp av en särskild stång. Fiske med puls innebär en stång varmed man vid fiske plaskar i vattnet för att skrämma fisken.

– Ökstock. Stockbåt, båt tillverkad genom urholkning av en tjock trästock.

– Tylfat. Oklart

– Frälseskatte. Innebär att man var skatte dvs självägande, men betalade skatten till någon ur frälset dvs De Geer som hade köpt skatterättigheterna av kronan.

– N Kastberg. Oklart vilken Kastberg detta är.

– Nämndemannen Olof Olsson i Årböle är skattebonden Olof Olsson (20/1 1790-26/9 1847)

– M Wallmon är kyrkoherden Mattias Wallmon (8/2 1790-9/6 1836) Han var född i Valö och dog 46 år gammal av ”hjernans inflammation

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var ca 23% av inventariernas värde

– Skulden var på ca 50% av inventariernas värde

– De fattigas arvode är ca 1,5 promille av summa tillgångar

– Inventarier för 728 riksdaler att jämföra med 706 riksdaler 4 år tidigare.

– Kreatur för 165 riksdaler att jämföra med 184 riksdaler 4 år tidigare.

– Fastigheten Nyböle värderas här år 1834 till 600 riksdaler medans det värderades till 750 riksdaler 5 år tidigare. Det är oklart varför denna skillnad.

1835-1856

Skattebonde Johan Dahlfors (21/2 1810-17/7 1887) och Maria Satts (24/9 1809-19/4 1856) Johan Dahlfors började bli skolad. Josef Forsman skriver vidare: Det är märkligt vad sorgen fostrar en människa. Han var blott en människa som livets Herre behandlade efter sin vilja såsom de andra. Johans andra hustru blev Maria Satts. De fick två döttrar och två söner. Maria är född i Rångsö, Forsmark. De gifter sej i Forsmark år 1835, 25 respektive 25 år gamla, och flyttar hit till Nyböle samma år. Hans fmmmf är Jacob Jacoksson (1642-1723) i Skaten. Hans fmfff är Olof Mikaelsson (1639-1707) i Hållen. De får Johan Jakob (2/8 1835-10/5 1839) som blir knappt 4 år gammal, Christina Carolina (19/6 1840-22/1 1919) se nedan, Margareta (15/9 1842-24/12 1931) som tar över här 1875, Johan Jakob (16/12 1844-27/4 1845) som dör efter 4 månader, Adolf Herman (3/6 1846-13/4 1873) se nedan, Gustaf Erik (8/9 1848-21/12 1848) som dör efter drygt 3 månader, Johanna Gustafa (22/7 1850-8/12 1925) se nedan. Den noggranne läsaren räknar här till fyra söner och tre döttrar till skillnad mot Josef Forsmans angivelse av två söner och två döttrar. Uppenbart är här att det är de barn som överlevt de första åren som räknas.

Sara Haglund (1775-6/5 1851), som är änka efter den förre ägaren, bor kvar här till sin död 75 år gammal. I början av 1840-talet anges det att hon hör illa. Hennes bouppteckning visar att hon inte hade några bröstarvingar, utan de närmaste arvingar var brodern Per Haglunds (1761-före 1851) efterlämnade barn, brodern Eric Haglunds (1772-före 1851) efterlämnade barn och systern Greta Haglunds (1769-före 1851) efterlämnade barn. En testamentarisk disposition* förevisades, uppgjord den 10 april 1845. Egendomen uppgavs av skattebonden Johan Dahlfors i Nyböle och värderades som följande utvisar. Arvtagande barns förmyndare arrendatorn Pehr Ersson från Börstils socken och Sunds by var närvarande.

– Guld och silver: 1 bredrandig fingerring dukatguld 10.24 rd, 2 enkla fingerringar av dukatguld 8.32 rd, 1 fingerring av 18 karats guld 3 rd, 1 par större örhängen av 18 karats guld 5 rd, 1 par smärre dito 1.36 rd, 1 silversked vägandes 2 7/8-dels lod 2.19 rd, 1 silverfickur 6.32 rd, 1 silversnusdosa vägandes 5 lod 4.8 rd, 1 liten silverbägare vägandes 3 lod 2.24 lod till ett totalt värde på 44 riksdaler 31 skilling

– Koppar: 1 soppkittel med lock, 1 kokpanna, 3.40, 1 kaffepanna, 1 skopa, 1 tratt, 1 mortel med stöt av mässing 1 rd, 1 ljusstake av mässing, 1 tårtsporre, diverse gammalt tenn vägandes 5 ½ skålpund*, 1 rivjärn av bleck, 1 halvstopsmått* av bleck, 1 klädhängare av mässing värderat till 7 riksdaler 28 skilling.

– Järnsaker: 1st 2-kanns pannhäll, 1 gryta 16 kannor sprucken 1.16 rd, 1 grytlock, 1 mindre pannhäll med lock, 1 hackkniv, 1 ullsax, 1 stekpanna, 1 strykjärn med fot 1.16 rd, 1 köttgaffel, 1 pannkaksvändare, 1 mjölksil, 1 gammal förskärare med gaffel, 4 bordknivar, 8 gafflar, 1 blecktallrik värderat till 6 riksdaler

– Porslin och glas: 5 diverse tallrikar, 2 par och en kopp sprucket, 1 gräddsnäcka, 1 spillkum, 1 smörask söndrig, 1 dricksglas, 1 fyrkantig oljeflaska, 3 apoteksflaskor, 1 qvarters butelj, 3 halvstops buteljer, 1 tvinglas värderat till 1 riksdaler 2 skilling

– Stenkärl: 1 fat och 3 gamla tallrikar värderade till 7 skilling

– Diverse husgeråd: 1 skåp 4 rd, 1 kryddlåda, 1 gammal säng 1 rd, 1 sängomhänge 25 alnar blårandigt 3.6 rd, 1 bord med en lös skiva 1 rd, 5 gamla karmstolar, 1 väggur 2.16 rd, 1 väggspegel 1 rd, 1 liten spegel, 1 lampett, 1 par glasögon, 1 par glasögon utlånta, 1 benlåda med lås, 1 liten blomlåda, 1 låda med gardinringar, 1 Sv. R. Lag, 1 postilla, 5 diverse böcker, 1 järnbetsman, 1 silverfingerborg, 1 utdragssoffa med spal 2 rd, 1 örngott, 1 servett, 1 bolster med dun vägandes 1 lispund 10 skålpund 7.16 rd, 1 kudde med dun vägandes 2 skålpund 1 rd, 1 kudde med dun vägandes 4 skålpund 1.12 rd, 1 kudde med dun vägandes 11 skålpund 2.32 rd, 1 gammalt bolster med renhår 1 rd, 2 gamla kuddar med renhår, 1 enkel filt, 1 gammalt grönt täcke, 1 grön nockad rya 2.16 rd, 1 fäll 1.32 rd, 1 cattunsövertäcke 1 rd, 1 Westgötatäcke och 2nne förhängen, 1 lingarnslakan, 2 blångarnslakan 1 rd, 1 blångarnslakan fyrskaft, 1 bordduk värderat till 41 riksdaler 12 skilling

– Gångkläder: 1 vadmalskappa 3.16 rd, 1 sidenklänning söndrig, 1 bombosinklädning 1.16 rd, 1 rutig bomullsrygs klädning 1.16 rd, 1 cattunsunderkjortel 1 vit fyrskafts underkjortel, 1 blå och vit cattunsklädning 1.16 rd, 1 blå smårutig klädning, 1 grönrutig cattunsklädning 1.8 rd, 1 rutig ylleklädning brunbottning 1.36 rd, 1 randig dito 1.40 rd, 1 dito, 1 gammal vadmalsunderkjortel, 1 gammal vardags ylleklädning, 15.32, 1 par gardiner, 4 par kängor 1.16 rd, 1 par gamla skor värderat till 17 riksdaler 14 skilling

– Diverse: 1 drickstunna av ek 1 rd, 1 drickstunna av furu, 1 fotbunke, 1 liten bryggtina, 1 gammalt kar, 1 tunntratt, 2 byttor, 1 bytta med lock, 1 spannmålslår värderat till 3 riksdaler 6 skilling

– Kreatur: 1 mjölkko 12 rd, 2 tackor med lamm 3.16 rd summeras till 15 riksdaler 16 skilling

– Diverse: 1 brunmålad koffert 1.16 rd, 1 blåmålad dito, 1 kista, 1 bomullshalsduk värderat till 2 riksdaler 28 skilling

Summa inventarier 159 riksdaler 45 skilling

Kontanta medel:

– Vid dödsfallet fanns kontant 20 riksdaler 32 skilling

– Utestående fordan hos förmyndaren commisarien AG Nordling enligt revers av den 1 juni 1847 med 5% ränta, 600 riksdaler

Summa summarum, 780 riksdaler 29 skilling

Sterbhusets skulder:

– De fattigas andel av summa summarum, 1 riksdaler

– Till prosten JG Söderbaum för likstol, 10 riksdaler

– Till Johan Dahlfors i Nyböle för begravningskostnader, 70 riksdaler

– Förrättningsmäns arvode för bouppteckningen, 2 riksdaler 24 skilling

Summa 83 riksdaler 24 skilling

Boets behållning 697 riksdaler 5 skilling

Johan Dahlfors intygar med sitt namn att uppteckningen blivit riktigt utförd.

Pehr Ersson skriver under med sitt bomärke på på Per Haglunds omyndiga barns vägnar.

Förrättningsmännen förre dykerikommisarien AG Nordling och häradsdomaren Carl Zettergren i Årböle skrev under med sina namn

De fattigas andel kvitterades av JG Söderbaum

Förklaringar:

– Testamentarisk disposition. Det är okänt vad denna disposition bestod av.

– Johan Dahlfors i Nyböle är skattebonde Johan Dahlfors (21/2 1810-17/7 1887) som Sara sålde hemmanet till när hon blev änka.

– Arrendatorn Pehr Ersson från Börstils socken och Sunds by är brukaren Per Ersson (5/11 1810-24/11 1888) Han har fostersonen Gustaf Emanuel Haglund (11/3 1844-11/9 1871) som är ett av Saras brorsbarn.

– 2-kanns. En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 2-kanns gryta var alltså på 5,24 liter

– Skålpund. Gammal viktenhet på 425 gram. Hon hade således ca 2,3 kg gammalt tenn.

– Qvartsbutelj. Gammalt svenskt volymmått för vätskor.  1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl

– Halvstop. Se ovan. Ett halvstop är ca 65 cl

– Glasögon är ovanliga. Troligen inte främst för att man hade god syn utan mer troligt pga kostnaden.

– Sv. R. Lag är lagboken Sveriges Rikes lag. Mycket ovanligt att det finns i Göksnåre.

– Utdragssoffa med spal. Oklart

– Nockad rya. Rya var ofta ett täcke för sängen eller tex släden. Den luggiga ytan kallas nock.

– Bombosinklädning. Oklart

– Cattunskjortel. Cattun är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.

– Blångarnslintyg kort spinnbart fiber­material som av­skiljs vid bearbetning av lin och hampa

– Prosten JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868)

– Dykerikommisarien AG Nordling är Anders Gabriel Nordling (30/10 1791-21/6 1865) på Flottskär. Dykerikommisarie, landsfiskal mm

– Häradsdomaren Carl Zettergren är skattebonden Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var ca 10% av inventariernas värde.

– Hon hade inga skulder

– Hon hade en utestående fordran hos förmyndaren commisarien AG Nordling enligt revers av den 1 juni 1847 med 5% ränta, 600 riksdaler. Hon hade alltså lånat ut ca 500 riksdaler 4 år före sin död som nu hade växt till 600 riksdaler. Hon hade fått pengar när hon sålde hemmanet till Johan Dahlfors.

– De fattigas andel är ca 1,3 promille eller 1/8-dels procent

Det byggs ett nytt boningshus, som står kvar än idag, år 1852.

Maria Satts dör 1856, 46 år gammal, av lunginflammation och Johan gifter om sej igen.

Bouppteckningen redovisar att hon efterlämnade änkemannen och sonen Peter 10 år, dottern Carolina 16 år, dottern Margreta 14 år, dottern Gustafa 6 år (läs om barnen nedan) De omyndigas rätt bevakades av deras morbror skattebonden Jan Jacobsson Satts på Stora Rångsön, Forsmarks socken. Kvarlåtenskapen uppgavs och värderades av änkemannen enligt följande:

– Fastigheter: Nyböle, ¼-dels mantal frälseskatte upptages till 1000 riksdaler

– Guld: 1 par örringar 4 rd, 1 par mindre dito 1.16 rd, 1 större fingerring 8 rd, 1 mindre dito 8 rd summeras till 21 riksdaler 16 skilling

– Silver: 1 större bägare på 36 lod* 24 rd, 1 dito på 28 lod 18.32 rd, 1 glasbägare på 3 ½ lod 2.16 rd, 1 förläggarslev 6.32 rd, 18 matskedar på 60 lod 40 rd, 8 theskedar på 8 ½ lod 5.32 rd summeras till 102 riksdaler 16 skilling

– Metall: 1 mortel med stöt 1.8 rd, 2 par ljusstakar 2 rd, 1 par dito 1 rd summeras till 4 riksdaler 8 skilling

– Tenn: 3 fat 2.14 rd, 2 ljusstakar värderat till 2 riksdaler 44 skilling

– Koppar: 1 brännvinsredskap 8.16 rd, 1 kittel 20 rd, 1 gammal dito 6.32 rd, 1 kokkittel med lock 4 rd, 6 mindre kittlar med lock 24 rd, 1 munkpanna 1.24 rd, 2 formar 2 rd, 1 större fat 2.32 rd, 1 mindre fat 10 rd, 1 fat, 10 tallrikar 3.16 rd, 1 kastrull 1.16 rd, 8 skålar 5.16 rd, 2 dricksflaskor 2.8 rd, 1 stop, 1 gammal skål, 3 kaffepannor 3.16 rd, 1 gammal skopa 1.16 rd, 2 rivjärn, 1 gammal tratt, 4 kokpannor 4.32 rd, 2 brännvinsflaskor 2 rd värderat till 104 riksdaler 40 skilling

– Tenn- och blecksaker: 4 större och mindre grytor 2.32 rd, 3 stekpannor 2.32 rd, 1 rånjärn och 1 våffeljärn 2.8 rd, 1 långpanna, 1 mortel, 1 kaffekvarn och 1 brännare 1 rd, 1 järn och 1 mindre strykjärn 1.16 rd, 1 strykfot, 1 hackkniv, 1 brödmått, 2 stop, 3 st 3-fotingar, 1 par grytringar, 18 par bordknivar 3.16 rd, 1 ullsax, 2 ljussaxar, 1 större och 2 mindre saxar, 1 betsman, 1 sopskyffel, 2 linhäklor värderat till 17 riksdaler 28 skilling.

– Glas och porslin: 2 gamla skålar med lock, 1 sockerskål, 3 dussin tallrikar 2 rd, 4 karotter, 1 spillkum, 2 stenfat 1 rd, 5 par thekoppar, 1 gräddsnäcka, 1 fruktkorg, 2 större och 2 mindre flaskor 1.32 rd, 13 brännvinsglas 1.4 rd, 4 dricksglas, 12st ½-stops buteljer, 1 sockerskål, 1 fat, 2 thekannor 1.12 rd värderat till 10 riksdaler 22 skilling

– Husgerådssaker: 1 brunmålat skåp 10 rd, 1 blåmålat dito 10 rd, 1 blåmålad byrå 16.32 rd, 1 gammal ekbyrå 5.32 rd, 1 skivbord 10.32 rd, 1 bord med spegel 13.16 rd, 1 väggspegel 5.16 rd, 5 utdragssängar 8 rd, 1 thebord 1 rd, 1 större koffert 3.16 rd, 1 soffa med 8 stolar 26.32 rd, 4 stolar med dynor 1.16 rd, 2 toalettspeglar 2.16 rd, 2 väggur med fodral 10.32 rd, 1 enkelt bord, 5 soffor 5.16 rd, 1 mindre hängskåp, 9 stolar med träsitsar 1.24, 1 hyllskåp 5.16 rd, 1 mindre koffert, 1 gammalt ekskåp 5.16 rd, 1 gammalt schatull, 2 små skrin värderat till 146 riksdaler 34 skilling

– Trä- och laggkärl: 1 gammal mangel* 3.16 rd, 4 större och mindre drickstunnor 8.24 rd, 4 spannmålslårar 6.32 rd, 1 dragkvarn* 3.16 rd, 2 potatiskvarnar* 5.16 rd, 4 spinnrockar 3.16 rd, 1 harvel, 1 nystfil, 4 st ¼- nokare* 2.32 rd, 3 köttinor 3.16, 2 par vävstolar 7.16 rd, 8 gamla tunnor, 8 fjärdingar*, 3 fiskkorgar 1 rd, 2 hasplar med stol, 1 rännträ, 9 bättre och sämre vävskedar 2.16 rd, 1 baktråg, 1 rister 1.12 rd, 1 bakbord 1.8 rd, 3 såar, 1 tunntratt, 1 gammal sikt, 1 såll, 2 kärnor, 1 filbunke, 1 mätfjärding*, 2 kappar*, 1 gammalt kar 1.32 rd, 4 byttor, 3 stävor, 6 ämbar, 1 hummelsil, 1 mältlår, 2 gupparkorgar, 3 kolfat, 1 hacklåda, 1 skärlåda, 4 linbråkar, 1 linstråke värderat till 60 riksdaler 10 skilling

– Gångkläder: 1 blå klädd kappa 6.32 rd, 1 svart klänning 1.36 rd, 1 oljansklänning* 5.16 rd, 1 grå kartunsdito* 1 rd, 1 brun dito 2.12 rd, 1 bomullsdito 1.16 rd, 1 ylledito 2 rd, 1 gammal ylledito, 5 silkesscharletter av dimse collins 6.32 rd, 1 svartbottnig sjal 4 rd, 2 vitbottniga sjalar 6.32 rd, 4 kulörta sjalar 5.16 rd, 1 svart yllesjal 3.16 rd, 5 kartunsscharlotter 1.32 rd, 4 förkläden 1 rd, 3 par strumpor, 1 kjortel och 2 par kängor 1.16 rd, 5 lintyg 1.12 rd, 3 bindmössor, 1 bindmössa, 2 mösstycken, 2 näsdukar, 1 par vantar värderat till 54 riksdaler 24 skilling

– Sängkläder: 3 dunbolster 33.16 rd, 2 dito 20 rd, 14 dunkuddar 42 rd, 2 bolster med rörvippsfyllning* 4 rd, 1 gammalt sidentäcke 2.32 rd, 2 kattunsdito 2 rd, 2 gamla dito, 6 stickade täcken 3.36 rd, 1 rya och en gammal rya 5.32 rd, 3 skinnfällar 4.32 rd, 2 sängomhängen 4.32 rd värderat till 123 riksdaler 20 skilling

– Linnekläder: 3 dukar 8.12 rd, 8 servetter 1.16 rd, 6 par linnelakan 6 rd, 5 par grövre lakan 5 rd, 8 handdukar 5 fönstergardiner 2.24 rd värderat till 23 riksdaler 36 skilling

– Kör- och åkerredskap: 1 resvagn 20 rd, 1 sjäskärra* 20 rd, 1 sjäs* 13.16 rd, 4 verkvagnar 33.16 rd, 3 åkervagnar 20 rd, 2 färdankorgar 1.32 rd, 3 höskrindor 1.16 rd, 1 gammal åka 2.32 rd, 4 åkerharvar 7.16 rd, 4 trästockar* 2.32 rd, 4 par järnskodda kälkar 13.16 rd, 2 par träskodda dito 2 rd, 4 drättar 2 rd, 2 embetsdito, 4 kolskrindor, 2.32 rd, 2 gödselrader*, 2 malmrader 1 rd, 1 plog med rist 2 rd, 1 skjutkärra, 5 par bättre och sämre verkselar 20 rd, 1 gammal sele, 4 kälkkedjor 4 rd, 1 kärrsele 3.16 rd, 1 sjässele med strängar 6.32 rd, 2 åkselar 24 rd, 1 körsele 8 rd värderat till totalt 234 riksdaler 4 skilling

– Snickarverktyg: 1 hyvelbänk 1 rd, 1 gammal svarvstol, 4 gamla sågar 1.12 rd, 1 borrskaft med borrar, 7 grövre borrar 1 rd, 17 hyvlar 3.16 rd, 1 hammare och tång, 1 bandkniv, 1 ritmått, 1 stocksåg 2 rd, 4 vinklar, 1 huggjärn värderat till 10 riksdaler 26 skilling

– Smedjeverktyg: 1 pust* 5.16 rd, 1 städ 8 rd, diverse verktyg 4.32 rd, 1 skruvstäd 4 rd summerat till 22 riksdaler

– Fiskeredskap: 3 ökstockar* 6.32 rd, 1 gammal not* 8 rd, 9 skottnot 10.32 rd, 12 långnot 6.32 rd, 2 eldjärn och 2 ljuster 1.16 rd summerat till 33 riksdaler 16 skilling

– Diverse saker: 1 tröskverk* 33.16 rd, 20 slåtterliar 13.16 rd, 3 slipstenar med järnvevar 14 rd, 4 flänkyxor 2.40 rd, 8 huggyxor och 1 handyxa 2.12 rd, 6 grepar 1.24 rd, 3 högafflar och 4 skyfflar 1.28 rd, 4 större och mindre spett 2.32 rd, 2 thebrickor* 1.16 rd, 2 brödkorgar, 1 bibel och 2 psalmböcker 1.12 rd, 2 vävspännare, 1 rissel, 4 bunkar, 3 tråg, 4 stenbunkar, 3 fat, 6 skällor 2.4 rd, 8 höharvar, 2 hackor, 2 lyktor, 3 lövskäror, 1 ugnslock värderat till 80 riksdaler 45 skilling

– Kreatur: 1 brun häst 80 rd*, 1 dito 40 rd, 1 black dito 20 rd, 1 sto 33.16 rd, 5 kor 60 rd, 1 stirn kviga 10 rd, 1 oxe 10 rd, 3 mindre ungnöt 18 rd, 4 kalvar 16 rd, 31 får* 31 rd, 2 svinkreatur 13.16 rd summerat till 331 riksdaler 32 skilling

Summa inventarium 2384 riksdaler 37 skilling*

Boets gäld:

-Skuld till Forsbergs barn, 333 riksdaler 16 skilling

Summa behållning 2051 riksdaler 21 skilling*

Johan Dahlfors intygar med sitt namn att boet blivit riktigt upptecknat

Jan Jacobsson Satts undertecknar på de omyndigas vägnar

Boupptecknings- och värderingsmännen EG Hübinette och före detta häradsmannen Carl Zettergren undertecknade

Fattigprocenten är betald med 2 riksdaler 47 skilling 3 runstycken kvitteras av JG Söderbaum

Förklaringar:

– Dukatguld. Guld af det slag som användes till dukater, mycket fint guld.

– Lod. Viktenhet som är 13,17 gram

– Dragkvarn, annat ord för handkvarn

– Potatiskvarn användes för att göra potatismjöl. Har bara hittats i Nyböle.

– ¼- nokare. Oklart

– Fjärdingar.. En fjärding som volymmått för våta varor är 31,4 liter.

– Kappar. En kappe som volymmått för torra varor är 4,58 liter

– Oljansklänning. Oklart

– Silkesscharletter av dimse collins

– Kartun. Cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.

– Rörvippsfyllning. Vassvippa, högväxande (i synnerhet i vatten liggandes på vattenrik mark uppträdande) gräsarter med jämförelsevis grovt och styvt strå

– Sjäs här menas schäs. Det var från början ett ensitsigt, tvåhjuligt åkdon draget av en häst, senare även benämning på ett mindre fyrhjuligt fordon för två eller fyra hästar. Schäsen hade då två framåtvända säten och kunde ha en kur.

– Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som används för plöjning.

– Gödselrader. En rader (råder) är en lång, smal, lådliknande vagnsflake med lösa sidobräder eller flake med fasta gavlar och löstagbara sidobräder för montering på kälkar.

– Pust är en smedjebälg

– Ökstockar. Stockbåt, båt tillverkad genom urholkning av en tjock trästock.

– Not. Fiskenät.

– EG Hübinette. Oklart.

– Före detta häradsmannen Carl Zettergren är skattebonden Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)

Anmärkningar:

– Kreaturens värde är ca 14% av inventariernas värde. Det ovanligt låga andelen tyder på ett lägre beroende av djuren

– Skulden är en arvsskuld. Marias svärfar Johan Petter Dahlfors köpte ju detta hemman till sin son. Johans ena syster Anna Maja Dahlfors (22/4 1815-18/4 1842) är gift med Matts Forsberg (8/11 1811-28/9 1881) i föräldrahemmet i Rångsön. Det är deras barn som avses och det är systerns arvslott. Varför den andra systern inte omnämns är oklart. Om man räknar på beloppen ska man veta att broder ärvde dubbelt mot syster.

– Fattigprocenten var ca 1,4 promille av summa inventarier

– En häst värd 80 riksdaler är unik i Göksnåre.

– 31 får är unikt många.

– Mangel, tröskverk, thebrickor är exempel på saker som inte hittats på några andra ställen

– Inventarier för nästan 2400 riksdaler och summa behållning ca 2050 riksdaler är unikt mycket i Göksnåre.

Nyböle har nu genomgått 3 hela bouppteckningar där en av ägarna avlidit i verksam ålder. Vi har därför fått en fullständig bild av deras hemman vid dessa tillfällen. Om vi jämför dessa bouppteckningar som är daterade 1829, 1834 och 1856 så kan vi se hur posterna förändrats.

Alla inventarier: 706 rd- 728 rd- 2384 rd

Kreatur: 184 rd- 165 rd – 331 rd

Fastigheten: 750 rd- 600 rd – 1000 rd

Fastighetens värde: Innehavet av skog och mark har varit lika över tid. Kan värdet på skogen ha börjat öka vid mitten av 1800-talet ? Boningshuset började kanske vara gammalt och slitet på 1830-talet. 1852 byggdes det nuvarnade boningshuset. Detta skulle kunna vara en förklaring till värdeutvecklingen.

Det är troligen en arvsskuld som menas med botgäld. Marias svärfar Johan Petter Dahlfors köpte ju detta hemman till sin son. Johans ena syster Anna Maja Dahlfors (22/4 1815-18/4 1842) är gift med Matts Forsberg (8/11 1811-28/9 1881) i föräldrahemmet i Rångsön. Det är deras barn som avses och det är systerns arvslott. Varför den andra systern inte omnämns är oklart. Om man försöker räkna på beloppen ska man veta att broder ärvde dubbelt mot syster.

Sonen Adolf Herman (3/6 1846-13/4 1873) döms för barnafödsel åt pigan Christina Lotta Åberg (25/12 1839-21/2 1927) hos Jan Bengtsson i Årböle. Det är hennes son Johan Adolf (2/2 1866-6/1 1886) som hon fick då hon bodde kvar hos föräldrarna i Kallnäs och Gustaf Herman (6/6 1868-6/4 1945) som hon födde som piga i Årböle, som han är far till. De är dessutom släkt då hon har anor här från hemmanet. Han blir far till dessa söner när han är 19 respektive 22 år gammal.

Han dör 26 år gammal av fallandesot.

Hans bouppteckning anger att han ”anträffades död å Göksnåre skog 9 juni” I död- och begravningsboken står däremot att han dog 13 april.

Arvingarna blev fadern bonden Johan Dahlfors och systrarna Carolina, gift med Rättaren Per Pettersson i Långängen, Forsmark, Margareta, gift med bonden Eric Persson i Sandika och Gustavia, gift med Rusthållaren Jan Larsson i Sandika, Harg.

I bouppteckningen ser vi två intressanta saker. Dels kan vi se av hans ägodelar att Nyböle var ett relativt välbärgat hem och dels kan vi se den underhållsskuld som han ådömts för sina söner som föddes utom äktenskap.

I listan över hans ägodelar finner vi:

Fickur med boett                                                       15,-

Chiffonnier, omålad                                                 20,-

3 rockar av kläde (ylletyg), 3 vardagsrockar,

2 öfverklädda (rockar troligen), 7 par byxor, 8 västar, 4 mössor,

2 hattar, 8 skjortor, 2 par vantar,

1 par handskar, 5 chemisetter (lösa framstycken att ha innanför tex kavaj eller frack), 9 halsdukar,

2 anåer (?), 1 ficknäsduk,1 par manchetter,

4 par ullstrumpor och 3 par tofflor värderat

till sammanlagt                                                        109,-

1 dragharmonika                                                      5,-

1 nytt testamente, 1 psalmbok och 1 katekes    1,-

1 bössa och 1 skjutväska med tillbehör              5,-

1 rakkniv                                                                     -,25

Som utanstående fodran anges:

Innestående mödernearv hos fadern J. Dahlfors

enligt förmyndare-räkning af den 24 februari

1869 (räntan betald)                                                485,93

Summa tillgångar                                                    641,53

Skulder

Ogulden (obetald) barnföda till pig. Torparedottern

Christina Charlotta Åberg enligt afhandling

af den 16 april 1867 för aflidne A. M. Dahlfors

med henne sammanaflade gossebarnet

Johan Adolf 9 år å 15 kr om året                          135,-

och enligt Leufsta Tingslags Härads Rätts

utslag den 8 april 1869 till samma Åberg för

med hennes sammanaflade gossebarnet

Gustaf Herman, 15 år å 50 kr om året                 750,-

Barnsängs- och rättegångskostnader                 40,-

Bouppteckningskostnad                                         5,-

Summa skulder                                                        930,-

Totalt sett var han alltså skyldig nästan 300 kr.

Han dömdes i april 1869 att betala underhåll för dessa två söner. Fram till hans död hade han troligen inte betalat för sej helt och hållet. Varför det var olika belopp och olika tidsperioder han hade att betala är oklart.

Hans första son som han betalar underhåll för Johan Adolf (2/2 1866-6/1 1886) flyttar 1882, 16 år gammal, till Göksnåre nr 2B som dräng. Året efter flyttar han till Göksnåre nr 3B dit även hans bror Gustaf Herman då kommer. Han flyttar 1884 till Göksnåre nr 5A där han dör 19 år gammal med okänd dödsorsak..

Den andra sonen han betalar underhåll för är Gustaf Herman (6/6 1868-6/4 1945) Han flyttar 1883, 15 år gammal, till Göksnåre nr 3B som dräng dit även hans bror Johan Adolf kommer. Han flyttar 1885 tillbaka till Kallnäs som dräng. Året efter flyttar han till Skälsjön, Leufsta Bruk. 1890 kommer Johanna Kristina Lindgren (30/9 1869-1/4 1950) från Skogsbo dit och de gifter sej. De flyttar samtidigt till hans mor i Skållbo. De får där Maria Kristina (18/1 1892-11/9 1902) som dör 10 år gammal utan angiven orsak, Hilda Josefina (25/1 1894-) som är tjänarinna på olika adresser i Stockholm mellan 1911 och 1923 och möjligen senare utvandrar till USA. Signe Teresia (15/8 1895-2/8 1988) som dör 92 år gammal i Gävle, Ester Axelia (30/9 1897-11/3 1986) som dör 88 år gammal i Örbyhus, Oskar Emanuel (13/5 1899-6/3 1977) som dör 77 år gammal i Stockholm, Hanna Ingeborg (25/2 1901-10/12 1956) som dör 55 år gammal i Sandviken och Signe Kristina (6/6 1903-26/5 1987) som dör 83 år gammal i Örbyhus. De flyttar till Västland 1906 där han blir statdräng på Västlands bruk. De får där Carl David (4/5 1907-25/6 1985) som är lam i vänstra armen och dör 78 år gammal i Spånga innan de 1908 flyttar till Tobo, Tegelsmora där han kallas statkarl. Här får de Märta Linnea (25/4 1910-1/6 1911) som dör 1 år gammal av lungkatarr. I början på 1910-talet skrivs hans namn i församlingsboken ”Gustaf Herman (Ågren) Gustafsson” Var namnet Gustafsson kommer ifrån är väldigt svårbegripligt. Hans yrke ”statkarl” är nu dessutom överstruket och ersatt med ”sinnessjuk” De är nu båda i 55-årsåldern och har fått 9 barn där de äldsta börjat flytta hemifrån. Från slutet av 1910-talet och framåt i tiden anges att han vistas ”Å Uppsala Hospital” (Ulleråker)

Han dör i Tobo 1945, 76 år gammal och hans hustru dör där 5 år senare 80 år gammal.

Modern till barnen, pigan i Årböle Christina Lotta Åberg (25/12 1839-21/2 1927) flyttar 1883 till Skållbo och gifter sej 44 år gammal 1883 med den 45-årige änklingen Jan Olof Grundin Holmgren (23/5 1838-11/1 1913) Hon dör 87 år gammal i Skållbo.

Dottern Christina Carolina (19/6 1840-22/1 1919) flyttar till Långängen, Lilla rångsö rote, Forsmark 1862. Hon gifter sej med sonen i huset Anders Petter Pettersson (10/2 1836-20/2 1914) Han är son till rättaren Mats Nilsson (3/2 1803-) och hans hustru i första giftet Britta Stina Forsberg (13/4 1804-15/8 1853) Anders Petter blir befallningsman i slutet på 1860-talet. De har dottern ”i fästom” Johanna Margareta (27/7 1860-16/6 1930) som fötts i Forsmark. Det anges också att barnet fötts under äktenskapslöfte. De får sen Kristina Lovisa (12/10 1871-1/1 1939) Han benämns senare rättare. De får vidare Theresia Lisinka (4/2 1876-15/1 1877) som dör 11 månader gammal utan angiven orsak, tvillingarna Theresia (21/7 1877-3/1 1951) och Anna Lisinka (21/7 1877-26/9 1880) som dör 3 år gammal utan angiven orsak. Under andra halvan av 1880-talet benämns han befallningsman och kyrkvärd. Före 1910 får han Kungliga patriotiska sällskapets medalj för gagnande verksamhet. De flyttar 1910 till Grelsbo i bruksroten. Han dör 1914 78 år gammal. 1916 flyttar Christina Carolina med sina två hemmavarande barn till fattigstugan. Hon dör 1919 78 år gammal.

Dottern Johanna Gustafa (22/7 1850-8/12 1925) gifter sej 1873 med rusthållare Jan Larsson (17/10 1839-12/4 1919) i Sandicka nr 2, Harg. De får Johan Bernhard (10/6 1874-6/4 1943) och Anna Beda (3/2 1878-11/9 1879) som dör, 7 månader gammal, av diarre. Sonen Johan Bernhard flyttar till Sandicka nr 4 år 1901. Han köper hemmanet. Han gifter sej 1909 med Fausta Kristina Jansson (12/3 1881-6/9 1947) från Valö. De får Eva Emilia Gustava (10/9 1910-31/12 2003) 1914 flyttar de tillbaka till hans föräldrar och tar över det hemmanet. Han äger nu Sandicka nr 2 3/8 mantal, Sandicka nr 3 1/8 mantal och Sandicka nr 4 3/8 mantal. Förre rusthållaren Jan dör 1919 79 år gammal. Johanna Gustava dör 1925, 75 år gammal.

1857-1875

Skattebonde Johan Dahlfors (21/2 1810-17/7 1887) och Sofia Bolin (8/6 1829-16/1 1922) Hon är dotter till bonden Olof Bohlin och hans hustru Lena-Maja i Skärplinge. De gifter sej 1857. Han är då 47 år och hon 28 år. De får inga barn tillsammans. Då han inte har några överlevande söner får hans dotter dotter Margareta tar över här. Johan dör 1887, 77 år gammal och hans bouppteckning visar att han efterlämnar änkan Sophia Dahlfors född Bohlin samt trenne döttrar Christina Karolina, gift med rättaren AP Pettersson, Björnbo, Forsmarks socken, Margareta, gift med hemmansägaren Erik Persson i Nyböle och Johanna Gustafva, gift med rusthållaren Johan Larsson i Sandika, Hargs socken. Alla var närvarande. Änkan uppgav egendomen som följer:

– Silver: 2 slverbägare 100 kr, 7 matskedar 35 kr, 7 theskedar 7 kr, 1 förläggarslev 10 kr, 1 gräddsnäcka 8 kr, 2 beslagpipor 5 kr för sammanlagt 165 kr

– Mässing: 3 par ljusstakar 6 kr och 3 dosor 50 öre vilket blir 6,50 kr

– Koppar: 1 större kittel, 1 kittel med fötter och lock, 1 kittel utan lock, 3 fat, 1 tvättskål, 3 pannor, 2 kaffepannor, 1 skopa, 1 flaska, 1 bärare, 1 tratt, 1 form och 1 mindre flaska för sammanlagt 46,75 kr

– Tenn: 3 fat, 2 tallrikar och 1 kaffepanna för 9,50 kr

– Bläck- och järnsaker: 1 dussin knivar och gafflar, 2 par bättre knivar och gafflar, 2 gamla grytor, 2 stekpannor, 1 våffeljärn och 1 råjärn värderat till 9 kr

– Möbler: 1 chiffonie 50 kr, 1 skänk 10 kr, 3 bord 25 kr, ½ dussin stolar och 2 taburetter 10 kr, ½ dussin stolar sämre 6 kr, 1 spegelbord med marmorskiva 40 kr, 1 dragkistskåp 5 kr, 2 sängar 20 kr, 1 soffa med överdrag 30 kr, 1 komod och 1 skåp 8 kr, 1 tältsäng och 1 tobaksskrin 75 öre allt tillsammans värderat till 200,75 kr

– Diverse: 2 silverfickur medsilverkedja 10 kr, 2 väggur 10 kr och 2 örhängen 1 kr tillsammans 21 kr

– Linne, sän- och mans gångkläder: 8 par lakan 18 kr, 2 ½ dussin skjortor 20 kr, 1 dunbolster och 2 dunkuddar 25 kr, 2 stickade täcken 12 kr, 1 yllefilt, 1 fäll och 1 madrass 7 kr, 1 dussin västar 15 kr, 7 par byxor 25 kr, 10 rockar 40 kr, 6 pälsar 50 kr, 1 dussin strumpor 10 kr, 3 hattar 2,50 kr, 4 mössor 5 kr, 6 tröjor 6 kr, 3 yllehalsdukar 1,50, 2 fårskinn 2 kr, 1 par botfårer (?) 5 kr, 5 par stövler 15 kr, 1 par skor 4 kr. Alltsammans totalt 263 kr

– Diverse: 1 pingla, 1 brynsten, 1 lås, 2 metallhandtag, 1 rakask med 3 rakknivar, 5 tavlor, 2 knivar, 1 åderjärn ?, 1 tumstock, 10 hyvlar, 1 hagelform ?, 1 drag, 1 sats klockor, 1 metallkran, diverse läder, 1 koffert, 1 par selar, 6 spannmålssäckar, 1 sele, 2 stångselar, 1 sele, 1 ridsadel, 2 grepar, 2 flänkyxor +, 1 par vävstolar, kabbeldon, 1 potatiskvarn, 1 slipsten, 1 åkerharv, 5 spannmålslårar, 2 baktråg, 1 tina, 1 mangel, 1 kar, 2 trillor 125 kr, 2 slädar 12 kr, 1 par järnkälkar 15 kr, 1 färdkorg, 1 smörkärna, diverse smedsverktyg med städ och balja 50 kr, 1 slipsten och 3 par handdukar.

Allt detta värderades till 293 kr

– Kreatur: 1 häst 50 kr, 3 kor 120 kr och 2 får 8 kr vilket ger 178 kr

– Diverse: 3 skjutgevär och 1 pistol 10 kr, 18 långnät 10 kr, 10 braxennät 15 kr, 1 ökstock 6 kr, 2 skottnät 1 kr, 2 ljuster 1,50, eldjärn 50 öre, 3 liar 3 kr, 1 matskrin 1 kr. Detta blev tillsammans 48 kr

Summa tillgångar 1240,60 kr

Skulder:

– Till mågen Erik Persson i Nyböle 282,88 kr

Boets behållning 957,72 kr

Kommentarer:

Sophia var Johans tredje hustru. De 3 döttrarna fick han med den andra hustrun. Johan hade dessutom 4 andra barn som dött före honom och dessutom ett barn som troligen var dödfött då även den första hustrun dog.

Nyböle var ett relativt välbärgat hemman vilket märks på bouppteckningen. Här ser vi dock bara det Johan har på ålderns höst när dottern Margareta sen länge tagit över hemmanet. Merparten av gårdens kreatur, husen, skogen mm finns som synes inte med här. Det verkar också som att arvsskiftet är avklarat då vi inte ser några saker som kan vara oreglerat arv.

Att Johan var ovanligt välbeställd märks tydligt här. Mängden kläder och möbler, dyra silversaker, tavlor, gevär, en pistol och en ridsadel visar tydligt på en stor skillnad mot vad som är vanligt i trakten.

Förklaringar:

– Botfårer är ytterstövlar

– Åderjärn är ett verktyg för åderlåtning.

– Hagelform är ett verktyg för att göra hagel

– Flänkyxa är en yxa för att kanthugga en stock

– Potatiskvarn användes för att göra potatismjöl

Sofia bor kvar och dör först 35 år senare 1922, 92 år gammal.

De har en piga vid namn Brita Caisa Vesterlund (30/12 1830- 4/41891) Hon är inte född i Göksnåre men har ändå en viktig plats i byns historia. 22 år gammal flyttar hon som piga till Nyböle. Efter 3 år händer det som gör hennes del i historien speciell. Hon döms nämligen för barnamord. Vilket barn hon har dödat framgår inte. I död-och begravningsboken för Hållnäs, Österleufsta och Forsmarks socknar finns inga uppenbara offer.

Historien börjar i Försäter där hennes föräldrar fd båtsman Pehr Westerlund Säter (20/9 1804-1838) och hans hustru Lena Jansdotter (1795-19/11 1838) bor. De har flyttat dit 1829 från Grönö. Han anges som ”vanartig och straffad för våldxxxx”  Hennes far har noteringen ”Straffas för stöld med 40 par spö och på fästning på livstid” Där står bla vanartig och straffad för våldxxx.

Fadern Pehr sitter i fängelse och Brodern modern Lena är ensam med de tre barnen Carl Petter (24/11 1825-25/12 1897) som blir skräddare i Österänge, Anna Lena (30/6 1828-23/12 1904) som gifter sej med Nils Erik Dunder Jansson (22/5 1835-3/3 1912) från Hollen och Brita Caisa (30/12 1830-4/41891) Om modern Lena anges: Fattig(het) se g:la  förhörsboken. Brodern Carl Petter har fel på ena ögat.

Modern Lena dör 1838, 43 år gammal, av förkylning. Enligt husförhörsboken för centralfängelset på Norrmalm dör även fadern detta år. Brita Caisa flyttar, 8 år gammal, 1839 till Hillebola och blir fosterdotter till statdrängen Anders Hillgren (31/3 1795-) och hans hustru Anna Stina Nyström (1788-)

Från 1842 anges hon som fattighjon och socknens pensionär bara 11 år gammal. 1846 stryks benämningen fattighjon och hon flyttar som piga till Valparbo år 1847. 1848 flyttar hon till Elinge som piga.1849 flyttar hon till Åkerby bruk som piga. 1850 flyttar hon till Skärmarbo. 1851 flyttar hon till Åkerby bruk. 1852 flyttar hon till gästgivaren i Skärplinge. 1853 flyttar hon till Nyböle, Hållnäs. Hon döms för barnamord 9 februari 1857 till 28 dagar på vatten och bröd och 5 års straffarbete. Hon påbörjar fängelsetiden i centralfängelset på Norrmalm i Stockholm 19 april. I föhörsboken anges att hon inte kan skriva. Hon läser innantill försvarligt men förstår (det hon läser) svagt. Hon tar nattvard sex gånger från juli 1856 till december 1860. Hennes uppförande på fångvårdsanstalten har varit godkänt. Hon friges från anstalten 4 april 1861 efter avtjänad strafftid. Hon kommer tillbaka hit 1861. Här står felaktigt att hon avtjänat straffet på ”straff- och arbetsfängelset Långholmen”. ”Straffad för barnmord med 28 dygn vatten och bröd samt 5 års tukthusarbete. Återkom från straff- och arbets xxx från Långholmen 23/4 1861) Hon flyttar vidare till Östeleufsta samma år.

1878 gifter hon sej, 48 år gammal, med den 51-årige gruvarbetaren Eric Ersson (5/11 1826-24/10 1887) från Film. De bor i Andersbo, Film och får sonen Anders Peter (12/7 1855-13/1 1904) som också blir gruvarbetare.

Hennes man dör 1887, knappt 61 år gammal och hon bor hos sin son, sonhustru och barnbarn i Andersbo tills hon dör 1891, 60 år gammal.

1875-1897

Skattebonden Erik Persson (25/7 1831-1/12 1924) och Margareta Dahlfors (15/9 1842-24/12 1931) Han är från Wahlö och hon är dotter i huset. De har gift sej 1864, 33 respektive 22 år gamla, i Sandika, Wahlö och fått Jan Erik (27/5 1865-22/9 1927) läs om honom under Personer, Adolf Fredrik (18/7 1868-25/2 1950) som tar över här och Wilhelm Bernhard (6/6 1873-28/9 1959) läs om honom under Personer, i Harg innan de flyttar hit. Här får de sen Karl August (13/5 1875-11/3 1885) som dör 9 år gammal av lungsäcksinflammation, Oscar Emanuel (25/6 1878-22/5 1950) se nedan.

Jordbruksundersökningen 1878 redovisar att de har 2 hästar, 1 unghäst, 1 tjur, 6 kor, 2 ungnöt, 10 får och 1 svin. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.

De får sen Gustaf Ludvig (23/4 1884-3/3 1971) se nedan.

I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.

Erik dör 1924, 93 år gammal och Margareta dör 1931, 89 år gammal.

Sonen Adolf Fredrik tar över.

Sonen Oscar Emanuel (25/6 1878-22/5 1950) flyttar till Gävle 1899. Han är lokputsare (se Ordförklaringar) Han gifter sej 1899 med Hulda Margareta Westerlind (19/11 1874-8/6 1948) från Gävle. De får Gunhild Margareta (29/9 1901-10/9 1987) se nedan och Gösta Emanuel (14/5 1907-27/8 1913) som dör 6 år gammal av fallandesot Han blir lokputsförman. De flyttar till Station, Dannemora 1919. Där han blir lokeldare. 1925 flyttar de till Staffans församling i Gävle 1938, samtidigt som deras dotter flyttar till Vendel. Hon gifter sej med Nils Gustav Leonard Sjödin (9/3 1902-15/2 1989)

Oscar Emanuel dör 22/5 1950, 71 år gammal. Hulda Margareta dör 28/6 1948, 73 år gammal. Dottern Gunhild Margareta som dör 1987 85 år gammal, och hennes man 1989 86 år gammal ligger begravda tillsammans med hennes föräldrar.

Sonen Gustaf Ludvig (23/4 1884-3/3 1971) flyttar till Gävle 1907 som bangårdsarbetare. Han gifter sej med Maria Theresia Wesström (14/4 1884-29/11 1961) från Nyhem, Göksnåre och de får Valborg Elisabet (14/7 1908-20/2 1978) Från 1916 anges han som körkarl och 1920 flyttar de till hans föräldrahem Nyböle, Hållnäs. Där benämns han arrendator. 1922 flyttar de till Hållen nr 1 som arrendatorer. 1929 flyttar de till Brockbo, Viken, Tensta som arrendatorer. De har fostersonen Fritz Ragnar Matsson (1/10 1921-9/2 2007) från Hållnäs. De har 0 i inkomst men 3000 kr i förmögenhet. 1939 flyttar de tillbaka till Nyböle som arrendatorer. Dottern Valborg Elisabet gifter sej 1940 med chauffören Carl Gustav Andersson (31/1 1902-27/4 1988) som flyttat hit 1939 från Tensta men är född i Lingnåre, Hållnäs. De flyttar till Danbo, Forsmark 1947. Maria Theresia dör i Forsmark 1961, 77 år gammal och Gustaf Ludvig dör sen i Lövsta bruk 1971, 86 år gammal. Dottern Valborg Elisabet och hennes man dör båda i Edvalla. Fostersonen Fritz Ragnar dör i Älvkarleby.

1897-efter1930, möjligen till 1939

Hemmansägare Adolf Fredrik Eriksson (18/7 1868-25/2 1950) och Erika Matilda Strömbom (9/6 1870-10/2 1962) Han är son i huset och hon är från Kvarnbo. De gifter sej 1897, 29 respektive 27 år gamla, och får Märta Margareta (30/12 1898-10/6 1996) se nedan och Adolf Einar Daniel (9/3 1904-13/5 1984) se nedan.

Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 2 hästar, 1 unghäst, 1 tjur, 6 kor, 3 ungnöt, 10 får, 9 lamm, 1 svin och 12 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.

Jordbruksundersökningen 1916 visar att de har 2 ston, 1 unghäst, 1 föl, 9 kor, 3 ungnöt, 2 kalvar, 11 baggar och tackor, 11 lamm, 1 gris och 13 höns

I 1930 års folkräkning redovisas att Adolf Fredrik har en inkomst på 2500 kr /år och en förmögenhet på 29 000 kr. De bor kvar här 1942. Han dör i Vavd 1950, 79 år gammal och hon dör i Vad, Västland 1962, 91 år gammal.

Dottern Märta Margareta (30/12 1898-10/6 1996) och mågen Einar Sigfrid Andersson (2/1 1898-24/1 1983) från Göksnåre nr 4 (farfarsbror till Leif Sörehall) bor också här. De gifter sej 1920. Läs vidare om dem under Göksnåre nr 4.

Sonen Adolf Einar Daniel (9/3 1904-13/5 1984) är lantarbetare och chaufför innan han tar över hemmanet någon gång mellan 1931 och 1940. I 1930 års folkräkning har han en inkomst på 1400 kr /år och en förmögenhet på 500 kr.

efter 1930-1942

(tar han över och brukar eller tar han bara över ägandet ?) Han anges som ägare 1938.

Hemmansägaren Adolf Einar Daniel Eriksson (9/3 1904-13/5 1984) och och Margareta Lundkvist (5/11 1911-7/1 2007) Han är son i huset och hon är född i Vavd med föräldrarna urmakare och handlare Josef Lundqvist (12/7 1885-22/2 1957) och Hanna Lydia Hålldin (26/9 1885-15/6 1973) Margareta bor kvar hemma och arbetar som expedit i faderns affär till 1942 när de gifter sej, 38 respektive 31 år gamla. Från 1939 arrenderar de ut gården till hans farbror Gustav Ludwig, se nedan.

Bild och text nedan kommer från: ”Svenska Gods och Gårdar D10,1938”

Nyböle

Postadr.: Lövstabruk.

Areal: Total 200 har, därav 7 åker, 193 skog o. hagm. 18.800.

Jordart: Sand- o. mojord. Skogsbest.: Barr- o. lövsk.

Manbyggn. uppf. 1852. Ekonomibyggn. uppf. 1891, 1898, 1914. 2 hästar, 6 kor, 4 ungdj., 2 svin, 8 får, 20 höns.

Gården i släkten i minst 5 gen. Reak.-fri besättn.

Äg.: Adolf Einar Eriksson f. 04. Son till A. F. Eriksson o. h. h. Erika Matilda f. Strömbom.

1939- 1947

Arrendatorn Gustaf Ludvig Eriksson (23/4 1884-3/3 1971) och Maria Teresia Vesström (14/4 1884-29/11 1961) Han är bror till Adolf Fredrik (se ovan) och hon är från Nyhem. De har gift sej 1907, båda 23 år gamla, och bott här fram till 1922, se ovan. De kommer tillbaka hit från Tensta socken 1939 och blir arrendatorer. De har dottern Valborg Elisabet (14/7 1908-20/2 1978) som är född i Gävle. Hon gifter sej 1940 med chauffören Carl Gustav Andersson (31/1 1902-27/4 1988) som flyttat hit 1939 från Tensta men är född i Lingnåre, Hållnäs. De får dottern Sigrid (1942 eller 43)

De flyttar alla till Danbo, Forsmark 1947.

Maria Theresia dör i Forsmark 1961, 77 år gammal och Gustaf Ludvig dör sen i Lövsta bruk 1971, 86 år gammal. Dottern Valborg Elisabet och hennes man dör båda i Edvalla. Fostersonen Fritz Ragnar dör i Älvkarleby.

I 1944 års jordbruksundersökning anges han som ägare men en Gustaf Anders Eriksson är brukare. Rätt ska vara Gustaf Ludwig Eriksson.

Adolf Einar dör 1984, 80 år gammal, i Vavd och hon dör 2007, 95 år gammal, i Skärplinge.

Denna bild är från Digitaltmuseum och anger ”Einar Eriksson Nyböle” Det finns ingen datering. Som fotograf anges ” Skötsner Edhlund ” Fotografen är troligen Per Elis Edhlund i Östhammar. Einar bör vara mellan 20 och 25 år gammal på bilden och det ger att bilden skulle vara tagen på andra halvan av 1920-talet.

19xx-2023

Nyböle ägs av Einar Erikssons son Kjell Eriksson i Vavd.

2023

Beatrice Beck Fries köper Nyböle