UNT 30/1 1911
Hushållningssällskapets belöningar för mindre uppodlingar 1910.
EG Karlsson Göksnåre (Nyhem, min anm.) 25 kr.
1912-13 genomförs en stor byggnation (upprustning) av de enskilda vägarna Konradslund-Wavd-Ängskär-Ångbåtsbryggan samt Wavd-Göksnåre till Göksnåre storbrunn. Då detta var sk enskild väg hölls ett stort antal sammanträden och författades skrivelser mm för att reglera kostnader för uppförande och underhåll. Det var de enskilda jordägarna som betalade fördelat efter nytta och markinnehav.
Vägen genom Göksnåre byggdes med bredden 3 meter.
Skogvaktare Carl Olle Högberg omnämndes vid namn i handlingarna.
Upplands regemente vapenövades vid Polacksbacken, vilket även blev regementets mötesplats. Den 10 september 1912 flyttade regementet in i ett nyuppfört kasernetablissemang på samma plats.
UNT 24/10 1912
Under rubriken Minneslista finns bla följande: Fredagen 25 oktober kl1 em: Lösöresauktion förrättas vid Göksnåre, Hållnäs s:n. Det sker flera byten av ägare och brukare detta år och någon av dem är troligen upphovet till denna auktion.
UNT 10/1 1913
Lantmäteriasuskultant Frigell har förordnats att handlägga bla följande åt vederbörande distriktslantmätare uppdragna förrättningar: delning av enskilda vägen Giboda-Årböle-Vafd-Stenmo samt Konradslund-Klubbkasen och Vafd-Göksnåre.
I juli och augusti 1914 var det mycket varmt och torrt. Säden var brådmogen och potatisen vissnade ner. Det var nästan som den svåra torkan 1868. Den 19 augusti utbröt en skogsbrand norr om Årböle.
1914 dör Carl de Geer och hans bror Louis de Geer (8/8 1866-1925) tar över
1914-18 pågår första världskriget.
1917 är det missväxt i Uppland.
1917 publicerar Skogsvårdsföreningen en utredning om bark. Den gjordes av J.E. Wretlind och heter ”Granens och tallens bark” Det står en del intressanta saker där om skogen i Göksnåre.
Från 1/7 1918 till 30/6 1916 härjade Spanska sjukan i Sverige. Totalt dog över 34 000 personer vilket var ca 0,6% av befolkningen. Motsvarande dödstal skulle idag vara över 60 000 personer.
Två personer i Göksnåre har angiven dödsorsak Spanska sjukan, dels 56-åriga Katarina Lovisa Holmgren (11/8 1863-20/3 1920) på Skäret och dels 22–åriga Joel Emanuel (13/1 1898-21/2 1920) som dör på Polacksbacken i Uppsala där regementet höll till. Båda dessa dödsfall inföll i början på 1920 vilket
Två personer ytterligare med anor från Göksnåre dör på annan plats.
I Hållnäs dör 19 personer från oktober 1918 till januari 1919.
I febr-maj1920 dör 3 st Hållnäsbor varav 2 från Göksnåre.
1919 får kvinnor rösträtt och 8 timmars arbetsdag införs.
Efter kristid kring 1914 inträder en tid av relativt välstånd.
Året 1917 har förärats en egen liten berättelse, se det kapitlet.
1920 gifta kvinnor blir myndiga.
En Karl August Kraft bor i skogen vid Riddaräng som ligger ca 2 km söder om Skaten i en större kolarkoja, han har också en sjöbod vid Globodarna ca 1 km från Riddaräng. Kojmuren finns fortfarande kvar, dörrarna till sjöboden sitter numera på en lada i Skaten. Han har träben efter en olycka och som vanligt i sådana här fall går, kanske framförallt hos barnen, rykten om trolldom, ondska och annat. Sanningen är att denne Karl August Johansson Kraft (29/6 1859-1944) föddes Klockviks socken i Linköpings län. Han föddes som oäkta son till Hedda Karlsdotter som angav dr. Anders Peter Lundqvist i Hagen på Kongl. Norrby ägor som fader. Födelsedatumet anges till 21/ 5 dvs det stämmer inte med det datum som anges för honom hela livet. Han jobbade troligen som rallare i Västernorrland där han var bokförd i Luleå. År 1880, 21 år gammal förlorade han sitt ena ben när han blev överkörd av ett tåg på Gellivarebanan som färdigställdes 1893. Ett träben tillverkades i snickeriverkstaden. Hur han sen hamnat i våra trakter vet vi inte men 1898 kommer han till Forsmark där han bla bor i en sjöbod. Bla jobbade han med brunnsgrävning vilket innebar att han måste ha varit väldigt rörlig trots sitt handikapp. Tex omnämns att han sprängde i brunnar och skulle då hinna upp för stegen innan det small.
1915 flyttar han in till Göksnåre utmark och bosätter sej vid Riddaräng tills 1917 då han flyttar tillbaka till Forsmark. 1919 kommer han tillbaka igen men då bor han hos hemmanet i Rångsen ända till 1940 då han flyttar till Skaten för att året efter som 82-åring flytta till ålderdomshemmet i Forsmark. Han dör 1944 i den aktningsvärda åldern 85 år. Han hade inga kända släktingar.
Den stuga han bott i 1940-41 ska ha stått i södra delen av Skaten på västra sidan av vägen. Den köptes av Bengt Sandström i Ängskär och drogs på släde med häst av Arne Björkeholm. Vid Rundskär blev det stopp bla för att medarna var slut. Då fick man hjälp av åkare Buss-Kalle fram till Ängskärsvägen. Där ska den nu vara den stuga som står där i korsningen. Den köptes senare av fiskaren med trålaren Argos, Arne Wittström.
Karl August Krafts träben finns numera att beskåda på Forsmarks bruks museum.