År 1930-1940 - Göksnåres Historia

Hållnäsbussen till Gävle ca 1930 (Bild Jan Westbom)

5/1 UNT 2 1930

Hållnäs kooperativa handelsförening höll årsmöte. CJ Svensson i Göksnåre (Fågelsången, min anm.) omvaldes som revisor.

Hösten 1931 gick Erik Adolf Löfgren från Göksnåre till skogvaktaren i byn och bad om arbete i skogen kommande vinter. Tyvärr skulle det inte bli några avverkningar i trakten denna vinter så det behövdes inga extra arbetare. Enligt vad om berättats sa då Löfgren ”Måtte Gud se till att det blir en riktig storm, så att träden faller av sej själv”. Den 15 december 1931 kommer stormen som fäller en stor del av skogen. Dessutom kom en hel del snö så vägarna var svårframkomliga av både fallna träd och snödrev. Då det inte fanns el i Hållnäs och få gårdar hade telefon var dock den typen av känslighet okänd. Från Gimo-Österby AB:s styrelseprotokoll finner vi att arbetare från Dalarna och Norrland togs in. I februari hade man en arbetsstyrka på 6200 man varav 2800 körare. Ca 270 lastbilar var igång. På det område som kallades ”Leufsta bevakning” hade man till 15 augusti 1932 huggit 936 542 st sågtimmer och 67 641 st sulfitved. På hela bolagets skogar var motsvarande siffror 2 659 744 resp. 194 823 st. Magasinet i Ängskär blev inkvarteringsplats för 20 körare med hästar, huggare och en kocka. Stallet var på nedersta planet, sedan bodde körarna en trappa upp. Huggarna och kockan bodde på plan 2.  Vid Torpet i Skaten byggdes en stuga med tillhörande stall för körare.  Fotografier finns från både Ängskär och Torpet

Enligt Björn Björkeholm jobbade estländare med uppröjning. De hade ett läger där brännvinet flödade och som Arne 15 år och hans jämnåriga gärna besökte. Lite blev man väl bjuden på!

UNT 18/1 1932

Lokalavdelning 482 Vavd, Hållnäs av Sveriges rikssjukkassa höll sitt ordinarie årsmöte 5 jan i Vavds missionshus.

Till sjukbesökare valdes bla för Göksnåre Emil Lindkvist (Göksnåre 1B, min anm.) och Karl Holmgren (Kumlet, min anm.) Till agitationsombud valdes styrelsen och sjukbesökarna.

(Frivillig sjukkasseorganisation först reglerades med en ny sjukkasselag som beslutades 1931 och som 1955 ersattes av den obligatoriska sjukförsäkringen)

8/4 1932 publiceras några notiser i UNT. Dels omtalas att de ca 50 timmerkörare, hälsingar och masar, som huserats i Ängskärsmagasinet, nu har åkt hem. Dels omtalas att Vavds skola öppnat igen efter mässlingepidemin.

DN 30/1 1932 Länsstyrelserna i Uppsala och Stockholm har beslutat om interimsflottning av stormfälld skog i bla delar av Forsmarksån. Beslutet gäller bla för hemmansägarna i Årböle och Nyböle.

6 februari 1933 bildades Hållnäsavdelningen av LRF.

Se bifogad tidningsartikel från 75-årsjubileét.

Från den första styrelsen märks Jereon Jakobsson, Årböle och från den vid jubileét aktuella styrelsen Sture Eriksson, Göksnåre.

DN 10/6 1934. DN rapporterade om första etappen av dambiltävlingen som anordnats av SMK och Veckojournalen. Lördagens etapp gick från Blasiehokmen i Stockholm till Falun. En del av etappen passerade Sunnandö-Forsmark-Nockebyholme-Nyböle-N Årböle-Lövstabruk-Älvkarleby kyrka.

UNT 16/7 1934

Igår var det minnesstund med resning av sten på kolerakyrkogården i Malen. Från Göksnåre (Snickars, min anm.) talade Joel Andersson.

UNT 8/12 1934

30 nov hölls möte för att bilda erkänd lokalsjukkassa. Lokalavdelningen för Rikssjukkassan hade nyligen upphört.

Det bildades en erkänd sjukkassa för Hållnäs socken med anslutning till Östra Sveriges erkända centralsjukkassa. På förslag från Centralsjukkassan beslutades att utdebitera en extra avgift av 5 öre per medlem och månad till dess kommunalt anslag kan erhållas. För utbekommande av sjukersättning utöver 8 dagar erfordas läkarintyg.

Kassa kunde vid starten räkna 110 medlemmar. Till sjukbesökare valdes bla Karl Andersson Rundsvia och E. Lindqvist Göksnåre (Göksnåre 1B, min anm.)

DN 12/3 1936 Uppvaktning hos regeringen. Offer för bruksdrift. En grupp lantbrukare från norra Uppland har uppvaktat statsministern och jordbruksministern om hjälp till jordbrukarna i de gamla bruksbygderna. Bla berördes de uppdämningar som gjorts för bruksdriftens kraftbehov och som satt jordbruksmark under vatten. Det berördes också det faktum att bruken sålt jordbruksfastigheter utan att vilja att de fick en nödvändig areal skog. En av de som uppvaktade stadsråden var Karl Årman från Årböle.

Skolplikten förlängs från 6 till 7 år 1936.

Huset där Svante Olsson nu bor uppförs 1937. Delar av det tidigare huset vid Julan Eriksson återanvänd efter att det rivits.

Även huset där Sven-Erik Holmquist nu bor uppförs 1937. Där stod tidigare ett mindre äldre hus i ett plan.

Göksnåre har 110 innevånare 1941.

1947 finns det xx yrkesfiskare i Ängskär och 3 som har det som binäring.

I Skaten är motsvarande antal 4 respektive 5.

I Gudinge är det hela 24 personer som försörjer sej helt eller delvis på fiske.

UNT 23/4 1937

Lantbruksstyrelsen har gjort en preliminär undersökning och har förslag på torrläggning av sumpmarker.

Område I var omkring Lövstabruk, Skälsjön, Åsjöarna och Bruksdammen. Område III var Barknårekärret och område IV var runt Göksnåre. Vidare undersökningar bör göras.

Hamnen i Gudinge var Sveriges modernaste när den byggdes ut 1938-39.

UNT 21/7 1939

CG Carlsson i Tumba annonserade om GRISAR stora vacka, som försåldes ons 26 juli. Han åkte runt i trakterna och tidtabellen angav: Årböle 8.15, Vavd 8.45, Göksnåre 9, Konradslund 9.30 osv.

Redan 1938 var det en B. Falk som annonserade precis lika och även ”Skånska Hörbygrisar” åkte runt till bla Göksnåre.

UNT 3/10 1939

i 1940 års budget fanns under rubriken ”Åtgärder för djuravelns befrämjande” ett organisationsbidrag på 100 kr till Göksnåres nybildade baggförening.

UNT 18/10 1939

Den borgerliga kommunens utdebitering var 9,80 per skattekrona.

UNT 20/12 1939

Förrättningsman R. Lübeck utgav en kungörelse om syneförrättning rörande torrläggning av skogsmark. Göksnåre-Hästamyrkärret å Göksnåre U662/38. Sakägare kallades till möte i Uppsala.

1939 införs 12 dagars semester.