Födelse, liv och död i Göksnåre.

Den undersökta perioden är 1801-1900. För mödradödlighet har alla graviditeter som har noterats för byns hemman medräknats från 1600-talet och fram till år 1900.

Födelsebok, dödsbok och husförhörslängder för Hållnäs socken är underlaget. Varje framräknat värde har en felmarginal på +/- 1-2 st beroende på kyrkoböckernas otydlighet i innehåll och stil. På grund av underlagets begränsade mängd, dvs antalet innevånare, födda, döda mm, är alla statistiska slutsatser osäkra. Alla siffror gäller hela det ursprungliga Göksnåre dvs inklusive de avgärda hemmanen.

Mödradödlighet är om kvinnan dör under graviditeten eller inom 42 dagar efter avslutad graviditet.

Inom de 42 dagarna kallas det också barnsängsdöd.

Definitionen av spädbarnsdöd är om barnet dör under första levnadsåret.

Födelse

Alla födslar skedde i hemmet. Ett genomsnittligt år föddes det 4-5 barn varav 1 dog samma år, sk spädbarnsdödlighet. Om vi delar upp det hela så varierade barnafödandet mellan så lite som ca 2,4 barn per år under 1810-talet och 6,8 barn under 1880-talet. Rekordet var 1890 då hela 13 barn föddes i byn. Ökningen beror till viss del på befolkningsökningen som var ca 25-30% under 1800-talet. Spädbarnsdödligheten låg vissa år i början på seklet på hemska 30 % för att sen sakta gå nedåt. Första halvan av århundradet får ett genomsnitt på ca 23 %. I hela landet låg siffran på 17,2 % under denna period. Från 1850 fortsätter spädbarnsdödligheten att sjunka drastiskt till 6-7% från ca 1880 då de nationella kampanjerna för amningen hade slagit igenom. Det kan vara förvånande men fram till dess var det vanligaste att man inte ammade barnen speciellt länge. Orsakerna till detta har det skrivits mycket om. Moderns arbetsbörda, moderns eventuella undernäring, faderns status genom att avla många barn och kyrkans moraliska åsikter är faktorer som nämns som möjliga orsaker.

Som jämförelser, när det gäller spädbarnsdödligheten, kan nämnas att den i svårt drabbade u-länder idag brukar komma upp i trakten av 20 %. I Sverige idag ligger siffran på 0,25 %. Andra länder som kan nämnas som jämförelse nu är Angola 10 %, Afganistan 7 %, Bangladesh 3 %, Kina 1,1%, USA 0,6%, alla västeuropeiska länder 0,2-0,4%.

Liv

Medellivslängden i Göksnåre var ca 30 år under 1800-talet. Motsvarade för Sverige totalt var ca 36 år. Den genomsnittliga medellivslängden för de som överlevde första levnadsåret var ca 45 år, i princip lika som i hela landet. Där ser vi alltså att barnadödligheten var ovanligt hög i byn men om man överlevde det första året var förutsättningarna för ett hyfsat långt liv lika med Sveriges genomsnitt. Medellivslängd är en förrädisk siffra. Först och främst känns det relevant att rensa för spädbarnsdödligheten, Det är ju inte så att man normalt bara kunde förvänta sej att leva tills man var 30 år eller tills man var 45 år om man överlevt det första året. Snarare är det så att om man bara slapp olycksfall och de sjukdomar som på den tiden var dödliga kunde man gott och väl bli 70 och tom 85 år gammal. Ca 24 % av alla bybor blir 70 år eller mer. Att man var gammal då märks på att ålderdom var vanligt som dödsorsak på någon som fyllt 70. Ca 12 % av alla som dör under 1800-talet får någon av dödsorsakerna ålderdom, hög ålder eller ålderdomsbräcklighet angiven. Den äldsta mannen blev 91 år och 2 kvinnor blev 94 år gamla. De yngsta männen som fick dödsorsaken hög ålder, 2st, blev 69 år. Den yngsta kvinnan som fick dödsorsaken hög ålder blev 68 år.

Vad kyrkoböckerna säger oss om livet är ju bara när det börjar, slutar och varför det slutade. Hur det var under tiden, med sjukdomar, krämpor och handikapp som man överlevde vet vi inte så mycket om. Det vi vet handlar tex om när äldste sonen tar över hemmanet, vilket naturligtvis är ett tecken på att föräldrarna inte orkade längre, och det är snarare före 50-årsdagen än vid 65-årsdagen. Ibland kan bouppteckningarna vara upplysande med angivelser som ”varit sängliggande 12 år ” eller ”varit frisk innan hon insjuknade och hastigt dog”

Död

Det dog 3 personer i byn varje år (utöver 1 spädbarn) Olyckor var relativt vanliga. Drunkning förekom både hos fiskare och andra då de allra flesta inte kunde simma. “Ihjälbränd i kolmila”, “dödad av skenande hästar”, och “död i tröskverk” är några dödsorsaker man kan läsa i död- och begravningsböckerna. Sjukdomarna var annars den största orsaken till hög dödlighet. I död- och begravningsboken skulle prästen ange dödsorsak. Ingen läkare var inblandad men prästen hade faktiskt en viss medicinsk utbildning. Vad man kan se av anteckningarna är att det många gånger är symptomen som anges och inte den bakomliggande sjukdomen. Tex feber , diarre och bröstvärk kan ju bero på många olika saker. Hela ca 30 % fick ingen dödsorsak angiven eller att den angavs som okänd. Sjukdomarna och dödsorsakerna benämnde också på helt andra sätt än vad vi gör idag, se grupperingen nedan. En översättning av alla dödsorsaker jag hittat finns också under rubriken Förklaringar.

Infektionssjukdomar stod för 2/3-delar av alla angivna dödsorsaker. Hjärtkärlsjukdomar stod för ca 18 % och olycksfall för ca 3-4 %. Cancer respektive magtarmsjukdom stod för vardera ca 2 %. Ungefär 1/3 av alla som dog var högst 5 år gamla.

Om man jämför med nutid så är hjärtkärlsjukdomar och tumörer på 35 resp 24 % våra vanligaste dödsorsaker idag. Infektionssjukdomar är det väldigt få som dör av.

Infektionssjukdomar var alltså det allvarligaste hotet mot byborna på 1800-talet så låt oss titta närmare på dem. Man kan se att dödstalen är runt 20 st per årtionde i början på 1800-talet för att sjunka till ca 15 under slutet. Undantaget är 1830-talet då koleraepidemin i byn gjorde att det totala antalet som dog av infektionssjukdom blev så högt som 38.

Av alla infektionssjukdomar står undergruppen TBC för ca hälften. Övriga infektiösa magtarmsjukdomar 16 %, kolera 8 %, tyfus 4 %, kikhosta 3 % och streptokocksjukdomar 3 %. Flera av dessa dödsfall uppkom under någon av alla epidemier som förekom. Koleran kom 1834 som de flesta Göksnårebor känner till men i hela trakten gick det epidemier av scharlakansfeber 1858 och 1889, samt kikhosta 1825, -37, -39, -57, -65 och -84. De flesta fallen av tyfus i byn var under en epidemi 1865-67 då 6 st bybor dog.

Mödradödlighet och barnsängsdöd.

Under senare delen av 1600-talet och fram till år 1900 fanns det i Göksnåres hemman (torp, backstugor mm är alltså inte med ännu) sammanlagt 125 kvinnor som genomgick tillsammans 619 graviditeter. Av dessa var det 8 där kvinnan dog inom definitionen för mödradödlighet. (graviditeten och 42 dagar efter förlossning) 5 av dem dog i barnsäng dvs efter förlossningen.

Mödradödligheten var då alltså ca 1,3 %. Om man delar upp det på respektive århundrade så blir mödradödligheten 4,4%, 1,3% och 0,6%.

I Sverige idag är motsvarande siffra 0,004 %.

Man kan också uttrycka det som att 6,4% av alla kvinnor dog av mödradödlighet.

Det var bara en av dessa kvinnor som dog vid sin första graviditet.

Då det statistiska underlaget är litet ska man ta dessa resultat med en viss försiktighet men vi kan konstatera att mödradödligheten gick ner under perioden.

Det var 10-20 gånger fler av de födda barnen som dog än deras mödrar.

De som dog kan sammanfattas enligt nedan:

1600-talet

-7:e graviditeten, ca 50 år gammal, tvillingar

-8:e graviditeten, 52 år gammal

-okänt, okänt

1700-talet

-1:a graviditeten , 29 år gammal

-2:a graviditeten , 50 år gammal

-5:e graviditeten , 37 år gammal

1800-tal

-4:e graviditeten , 34 år gammal

-3:e graviditeten , 31 år gammal

Gruppering av dödsorsaker

Här följer en sammanställning av dödsorsaker och hur de grupperas. Efter varje dödsorsak finns olika gamla och nya begrepp inom parentes.

INFEKTIONSSJUKDOMAR:

-Kopporna

-TBC (bröstfeber, ev, bröstvärk, lungsot, pleuresie (vilket sannolikt syftar på lungsäcksinflammation vid tbc) och håll och styng)

-Difteri (strypsjuka, strufsjuka)

-Streptokocksjukdomar (rosfeber, scharlakansfeber, säkert en del av det som kallas halssjuka samt kanske även hjärtfeber eftersom streptokocker kan angripa hjärtats klaffar)

-Kikhosta

-Mässlingen

-Tyfus (fläckfeber, nervfeber)

-Hjärnhinneinflammation (hjärnfeber, kanske också dragsjuka och Västeråssjuka)

-Lunginflammation kan avse både tbc och andra typer av bakterier

-Gulsot

-Infektiösa mag/tarmsjukdomar (kolera, gastr. feber, rödsot dvs dysenteri, diarré)

-Torsk (svampinfektion i munnen)

-Andra bakterieinfektioner t ex infekterade sår (bensår, rötfeber/böld, kallbrand) feber, frossa

SJUKDOMAR PGA GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING

-Barnsbörd

HJÄRTKÄRLSJUKDOM

-Stroke/hjärnblödning (slag, blodslag)

-Hjärtsvikt (vattusot, vattensot, vattufot)

-Bröstvärk kanske även kan syfta på kärlkramp och hjärtinfarkt.

MEDFÖDDA MISSBILDNINGAR

-Ryggmärgsbråck (Ryggmärgslidande?)

-Hjärtfel

PSYKISK SJUKDOM

-Moderspassion, hysteri, trånsjuk (kan även avse tbc)

CANCER

-Kräftan i olika former

MAGTARMSJUKDOM (icke infektioner)

-Tarmvred/obstruktion

-Förstoppning

-Kolik

-Insnärjt bråck

INFLAMMATORISK LEDSJUKDOM

-Gikt

OLYCKOR

-“förkvävd i säng” som anges i dödsböckerna brukar dock avse plötsligt spädbarnsdöd som ju inte är en olyckshändelse utan en hittills inte helt klarlagd andningsrubbning hos spädbarn tror man idag

NEUROLOGISKA SJUKDOMAR

-Epilepsi (konvulsion, fallandesot)

Dödsfall i Göksnåre under 1800-talet

Här följer en sammanställning av alla dödsfall med angiven dödsorsak, ålder (år där inte annat anges) och kön.

Angiven dödsorsak Ålder Kön

1794

Barnsbörd 36 k

Okänd barnsjukdom 17 dygn m

Okänd barnsjukdom 1 m

Okänd barnsjukdom 15 dygn m

Okänd barnsjukdom 19 dygn m

Okänd barnsjukdom 6 veckor k

1795

Slag 78 m

Kopporna 2 m

1796

Bröstfeber 64 k

Obstruktion 80 k

Slag 2 k

?? ca 1 k

Diaree 1 mån m

Svullnad och uppkastning 5 m

Magplåga och diaree 4 mån m

1797

Kopporna 6 k

Bröstsjuka o uppkastning 3 k

Ålder 79 k

Ålder 86 k

1798

Ålder 89 m

1799 Inga döda

1800

Bröstfeber 14 dygn m

Bröstsjuk 48 m

Lungsot 56 m

Bröstfeber 12 dygn k

Obstr. 27 m

Kopporna 8 m

1801

Ej angivet 2 m

Lungsot 70 k

Skröplig o sängliggande 83 m

Lungsot 51 k

Okänd sjukdom 9 veckor m

1802

Bröstfeber 63 k

Okänd 1 mån k

Ålderdom 88 m

Bråd död 56 m

1803

Bröstvärk 10 m

1804

Uppkastningar 3 mån m

Bröstfeber 10 mån m

Lungsot 72 m

Lungsot 73 m

1805

Rötfeber 24 k

Rötfeber 32 m

Rötfeber 11 m

Rötfeber 20 k

Magverk 59 m

Ålder 76 k

1806

Drunknad 38 m

Drunknad 45 m

Drunknad 20 k

1807

Okänd 6 veckor m

Bröstvärk 5 veckor m

Ålderdom 84 k

Vattufot 72 m

1808

Halssjuka 37 m

Lungsot 49 k

Ålderdomsbräcklighet 75 m

Rötbölder 29 m

Bröstvärk 4 k

Rötfeber 33 k

Ålderdomsbräcklighet 72 k

1809

Mässling 1 m

Bröstfeber 61 k

Bröstfeber 60 m

1810

Olyckshändelse 2 mån k

1811

Slag 73 m

Lungsjukdom 35 k

Hosta 75 k

Bröstfeber 8 veckor m

Vattusot 10 k

Hetsig feber 39 m

1812

Bröstfeber 8 k

Feber 18 m

1813

Fläckfeber 13 k

Vattusot 68 k

1814

Feber 81 m

Lungfel 76 m

1815

Slag 16 dygn m

Uppkastningar 2 mån k

Ålderdom 68 k

Okänt 3 dygn k

?? 29 k

1816

Håll och stygn 82 m

Diarre 2 m

Okänd 3 mån m

Ålderdom 69 m

Ålderdom 87 k

Förstoppning 36 k

1817

Ålderdom 73 k

Rötfeber 51 k

Rötfeber 21 k

Håll och stygn 67 k

Gikt 74 m

1818

Ålderdom 69 m

Ålderdom 72 k

Diarre 73 k

1819

Bröstfeber 80 k

Slag 71 m

Ej angivet 13 m

1820

Håll och stygn 77 k

Hosta 1 mån m

Hosta 1 k

Ålderdom 86 m

1821

Okänd 1m k

1822

Diarre 65 k

Rödsot 10 mån k

Svaghet 5 dygn k

Ej angivet 3 m

Rosfeber 69 k

1823

Ålder 77 k

Olyckshändelse 35 m

Slag 77 k

Moderspassion/uppkastn. 59 k

1824

Slag 73 m

Tvinsot 1 mån m

Bröstfeber 1 m

1825

Kikhosta 2 mån m

Drunknad 28 m

Vattensot 26 k

Tvinsot 2 mån k

Ej angivet 6 dygn m

1826

Kräftan 74 m

Kallbrand 60 k

Varigt sår mellan axlar 3 mån m

Bröstfeber 77 k

Vattusot 74 k

1827

Ålderdom 86 m

1828

Svaghet 6 veckor m

Feber 61 m

Vattusot 74 m

Konvulsion 5 m

Okänd 2 mån m

Slag 80 m

1829

Gikt 68 k

Bröstfeber 3 m

Frossa 70 k

Slag 52 m

Rödsot 6 mån m

Torsk 2 mån k

1830

Bröstfeber 8 dygn m

Bröstfeber 15 dygn k

Frossa 54 m

1831

Pleuresie 50 m

Ålderdom 85 m

Vattusot 55 m

Okänd 2 mån k

Okänd 6 dygn k

Ålderdom 78 m

Pleuresie 57 k

Ålderdom 75 m

Ålderdom 81 k

Ålderdom 84 k

1832

Okänd 8 dygn k

Bröstfeber 1 m

(As)maskan 7 k

Trånsjuka 56 k

Okänd 2 mån k

Ålderdom 76 m

Magvärk 42 k

Värk 20 m

1833

Okänd 6 mån k

Pleuresie 27 k

Okänd 8 dygn m

Okänd 6 dygn m

1834

Barnsbörd 39 k

Ålderdom 75 k

Kolera 52 m

Kolera 20 k

Kolera 74 k

Kolera 33 m

Kolera 59 m

Kolera 22 m

Kolera 31 m

Kolera 3 m

Kolera 36 k

Kolera 4 m

Kolera 74 k

Kolera 63 k

Kolera 43 k

Kolera 21 k

Kolera 13 m

Kolera 6 m

Kolera/fallen i sjön 61 m

1835

Okänd 6 veckor k

Okänd 5 mån m

Pleuresie 56 k

1836

Okänd 51 k

Pleuresie 68 m

Bröstfeber 2 mån k

Lungsot 23 k

Genom hästs skening 62 k

1837

Ålderdom 78 k

Diaree 73 m

Bröstfeber 3 k

Bröstfeber 2 mån m

Bröstfeber 6 mån k

Kikhosta 4 k

Okänd 5 dygn k

1838

Förkvävd i sängen

hos modern 4 mån m

1839

Kikhosta 2 mån k

Gastrisk feber 22 k

Okänd 13 dygn m

Bröstfeber 3 m

Gastrisk feber 39 m

Ålderdom 74 k

Okänd barnsjukdom 2 mån k

Okänd barnsjukdom 8 dygn k

1840

Bröstfeber 1 k

Bröstfeber 3 mån k

Ålderdom 76 m

Slag 4 mån m

Ej angivet 1 mån k

1841

Slag 2 mån m

Gikt 60 m

Torsk 17 dygn k

Lungsot 75 k

Okänd barnsjukdom 3 dygn k

Okänd barnsjukdom 5 dygn m

Ålderdom 80 k

1842

Bröstfeber 2 mån m

Slag 76 k

Gulsot 28 k

Slag 76 m

Vattusot 5 m

Bröstinflammation 16 dygn k

1843

Hysteri 82 k

Nervfeber 24 m

Lungsot 38 m

Bröstsjukdom 11 dygn k

Okänd timmar m

Bröstfeber 9 k

Ålderdom 70 k

Lungsot 38 m

1844

Förkylning 1 mån m

Bröstfeber 7 dygn m

Bröstfeber 2 mån m

Ålderdom 78 k

1845

Okänd sjukdom 3 dygn k

Okänd barnsjukdom 4 mån m

1846

Pleuresie 51 m

Lungsot 51 k

Magkräftan 66 k

Ålderdom 91 m

1847

Bröstfeber 49 m

Kolik 70 m

Slag 1 k

Lungsot 57 m

1848

Förstoppning 45 k

Okänd barnsjukdom 3 dygn m

Bröstfeber 3 mån m

Slag 5 k

1849

Maginflammation 75 k

1850

Pleuresie 65 k

Lungsot 18 k

Vattusot 48 k

Lungsot 30 m

Halsinflammation 44 m

Lungsot 33 k

1851

Maginflammation 65 m

Okänd barnsjukdom 5 mån m

Ålderdom 78 m

Bröstfeber 5 m

Bröstfeber 1 k

Okänd barnsjukdom 1 mån k

Ålderdom 76 k

Ihjälslagen genom fall 30 m

Frossa 19 k

1852

Ålderdom 71 m

Okänt 19 m

Lungsot 36 m

Bröstkräftan 56 m

1853

Hjernfeber 35 k

Bröstfeber 3 k

1854

Bröstfeber 3 m

Ålderdom 76 k

Pleuresie 57 k

Ej angivet 12 k

Slag 65 m

Okänd barnsjukdom 3 mån m

Slag 76 m

Förbränd 3 m

Bensår 50 m

1855

Okänd barnsjukdom 11 dygn m

Bröstinflammation 53 m

Ålderdom 81 m

Bröstfeber 76 k

1856

Bröstinflammation 71 k

Gikt 81 k

Pleuresie 46 k

Ålderdom 73 k

1857

Ålderdom 74 k

Slag 66 k

Kallbrand 70 k

Lungsot 58 m

Okänd barnsjukdom 3 mån k

Kikhosta 3 mån m

1858

Okänd barnsjukdom 6 dygn m

Scharlakansfeber 4 m

Scharlakansfeber 3 m

Maginflammation 32 m

1859

Bröstinflammation 24 m

Okänd barnsjukdom 1 dygn k

Västeråssjuka 2 m

Smittkoppor 27 dygn m

Maginflammation 33 m

Okänd barnsjukdom 3 mån k

Okänd barnsjukdom 6 dygn m

1860

Ålderdom 75 k

Okänd barnsjukdom 1 k

Okänd barnsjukdom 3 mån k

Blodslag 32 m

Bröstinflammation 56 m

Insnärjt bråck 63 m

1861

Ej angivet 6 dygn k

Genom (huvud)-

krossning i tröskverk 39 m

Bröstinflammation 3 mån k

1862

Okänd 4 mån k

Okänd 1 dygn m

Bröstinflammation 71 m

Mässling 1 m

1863

Barnsjukdom 1 m

1864

Vattusot 72 m

Ålderdom 75 k

Lungsot 52 m

Ålderdom 89 m

Lunginflammation 2 k

Lungsot 12 k

Slag 2 mån k

Slag 41 m

1865

Ej angivet 6 m

Ej angivet 67 m

Ålderdom 78 m

Kikhosta 15 dygn m

Ej angivet 1 k

Ej angivet 3 mån k

Vattensot 72 k

Ej angivet 1 k

Ej angivet 9m k

Nervfeber 21 m

Ej angivet 64 m

Uppbränd i kolmila 24 m

Nervfeber 32 k

1866

Drunknad 10 mån m

Innebränd av eldsvåda 6 k

Innebränd av eldsvåda 21 m

Innebränd av eldsvåda 29 k

Ålderdom 82 m

Ålderdom 69 k

1867

Nervfeber 16 m

Nervfeber 26 k

Vattensot 71 k

Nervfeber 64 k

Nervfeber 74 k

1868

Ej angivet 1 mån k

Ej angivet 38 m

Ej angivet 77 m

Ej angivet 33 m

Ej angivet 7 k

Ej angivet 1 mån m

Ej angivet 13 m

Lungsot 1 mån m

1869

Ej angivet 82 m

Ej angivet 22 dygn m

Ej angivet 53 m

Ej angivet 91 k

1870

Ej angivet 79 k

Ej angivet 61 k

Ej angivet 73 k

Ej angivet 66 k

1871

Strufsjuka 3 m

Ej angivet 80 k

Ej angivet 70 k

Ej angivet 1 k

Ej angivet 55 m

Ej angivet 40 k

Ej angivet 82 k

Drunknad 36 m

Medfödd allmän svaghet 15 dygn k

Andtäppa 56 k

Bröstsjukdom 60 k

Medfödd allmän svaghet 3 mån m

Ej angivet 7 m

1872

Ej angivet 68 k

Ej angivet 70 k

Drunknad i en brunn 1 k

Bröstsjukdom 56 m

Medfödd allmän svaghet 3 mån m

Ej angivet 20 m

1873

Slag 9d m

Ej angivet 72 k

Fallandesot 26 m

1874

Slag 13 dygn k

Vattusot 61 k

Ej angivet 4 k

Ej angivet 5d m

Slag 25 dygn m

Ej angivet 61 k

Ej angivet 5 dygn m

1875

Ryggmärgslidande 9 m

Magvärk 61 m

Vattusot 78 m

1876

Ej angivet 39 k

Lungsot 44 m

Ej angivet 75 m

Ej angivet 60 m

Medfödd allmän svaghet 14 dygn m

Ej angivet 8 k

Lungsot 17 m

Ej angivet 1 mån k

1877

Hög ålder 76 m

1878

Medfödd allmän svaghet 11 mån m

Kallbrand i fot 70 m

Scharlakansfeber 2 m

Scharlakansfeber 4 m

Lungsot 47 m

Scharlakansfeber 6 k

Scharlakansfeber 9 k

Slag 3 m

1879

Medfödd allmän svaghet 5 mån m

Lungsot 53 k

Hög ålder 83 m

Ej angivet 60 k

Vattufot 58 k

1880

Ej angivet 3 mån m

Slag 27 dygn m

Ej angivet 73 m

Lunginflammation 10 k

Bröstsjuka 4 m

Ej angivet 11 dygn k

Hög ålder 81 k

1881

Nervfeber 79 k

Ej angivet 14 k

Hög ålder 74 k

Kräfta 69 m

Dragsjuka 12 m

1882

Hög ålder 94 k

Lungsot 61 m

Hög ålder 81 m

Slag 65 m

1883

Ingen död

1884

Hög ålder 80 k

Ej angivet 59 m

Kikhosta 2 mån m

Lunginflammation och

fallandesot 44 m

Ej angivet 4 m

Ej angivet 2 m

1885

Ej angivet 30 k

Lungsäcksinflammation 9 m

Lunginflammation 31 k

Lungsot 48 m

Ej angivet 62 m

Ej angivet 18 m

Halssjukdom 8 m

Fallandesot 45 k

1886

Ej angivet 19 m

Ej angivet 8 mån m

Magkräfta 61 m

Vattusot 71 m

Vattusot 34 k

1887

Hög ålder 72 m

Kräfta 67 m

Ej angivet 1 k

Hög ålder 77 m

Lungsot 59 k

Ej angivet 60 k

Medfödd allmän svaghet 8 dygn k

Hög ålder 80 m

1888

Hög ålder 84 k

Hög ålder 87 k

1889

Vattusot 78 k

Medfödd allmän svaghet 1 m

Ej angivet 6 dygn k

Lunginflammation 86 m

Ej angivet 68 k

Lunginflammation 4 k

Ej angivet 7 m

Scharlakansfeber 2 k

Scharlakansfeber 8 mån m

Scharlakansfeber 4 m

Vattusot 67 k

Scharlakansfeber 2 m

1890

Ej angivet 49 k

Ej angivet 50 k

Lungsot 63 k

Hög ålder 89 k

Lunginflammation 58 k

Hög ålder 84 k

1891

Ej angivet 17 k

Lungsot 20 k

Hög ålder 94 k

Mässling 4 mån m

Ej angivet 72 m

1892

Ej angivet 64 k

Ej angivet 63 k

Hög ålder 73 k

1893

Ej angivet 63 k

Slag 65 m

Ej angivet 1 k

Lunginflammation 5 m

Difteri 5 m

Hjärnfeber 8 m

Ej angivet 62 k

1894

Ej angivet 74 k

Slag 78 m

Avriven finne 49 m

Hjärtfeber 19 k

Ej angivet 8 mån k

Ej angivet 63 m

Ej angivet 69 m

1895

Ej angivet 51 k

Lungsot 17 k

Hjärnfeber 21 m

Lungsot 67 m

Olycka med skenande

hästar 26 k

Fallandesot 21 m

Ej angivet 87 m

1896

Ej angivet 1 k

Ej angivet 67 m

Ej angivet 76 k

Ej angivet 72 k

1897

Ej angivet 2 mån m

Medfödd svaghet 25 dygn m

Hög ålder 84 m

Hjärtfel 18 k

Slag 56 k

Ej angivet 29 dygn m

Slag 66 m

1898

Ej angivet 2 mån m

Ej angivet 2 k

Ej angivet 8 mån m

Ej angivet 72 k

Ej angivet 79 m

1899

Ej angivet 74 m

Lungsot 73 m

Slag 70 k

Hög ålder 85 k

Ej angivet 4 mån m

Lunginflammation 19 m