Göksnåre nr 2, Norrgården, frälsehemman.

Nuvarande adress: Göksnåre 147-153

¼ mantal           Ett av byns 6 ursprungliga hemman.

Göksnåre 7:10 Fastigheten anges i jordeböcker på 1600-1700-talen till 4 2/3 öresland vilket är lika med 7 hektar.

Fastigheten anges i jordeböcker 1736 till 4 2/3 öresland vilket är lika med 7 hektar.

Fastigheten anges i jordeböcker på 1780-talet till 3 2/3 öresland vilket är lika med 5,5 hektar.

Säljs 1706 till Leufstabruk.

Hemmanet delas i 2 lika stora delar 1819 som här benämns A och B.

Finns 1839 enligt skifteskarta men utan angivelse om vem som är innehavare.

På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 blir fastigheten på 5,57 ha. Där finns också ett servitut om att man har rätt att färdas över mark tillhörande 7:5 och 7:14 (Hoffmans och Ingers) för att komma till sin mark.

Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938

Finns inte med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949.

1542-1544

Eric. Han är angiven i jordeböcker åren 1542-44.

1599-1600

Anders Persson. Är angiven som ägare i Upplands handlingar.

1600

Lars Ersson (före 1580-) Han har sonen Nils Larsson som blir nybyggare i Skaten år 1600

.

1615-1619

Lars Larsson (före 1605-) Är angiven som ägare i Upplands handlingar. Han är troligen son till Lars Ersson.

1620

Erich Andersson (före 1600-) Är angiven som ägare i Upplands handlingar. Mellan 1620 och 1661. Fastigheten anges till 4 2/3 öresland.

Per Olofsson i Skaten har tidigare lånat ut 100 daler kmt till Erik Andersson i Göksnåre för att han skulle kunna inlösa Dansängen som stått pantsatt hos madame De Malsij. 1709 klagar Pers änka, Anna Jakobsdotter, i tinget över att hon inte fått tillbaka pengarna. Nu har bruket betalat henne pengarna och tagit över Dansängen.

1642-1666

Skattebonden Nils Ersson Duus (ca 1620 -) och Anna (1628-x/11 1698) Han är troligen son i huset. De får troligen Mats (1647-x/7 1702) se nedan och Per (-ca 1677) se nedan. Han finns i mantalslängderna för åren 1642-56.

1658 klagar hans granne Lars Olofsson i Göksnåre nr 1 vid Häradstinget över att Nils sätter sig i skuld.

Här kommer först en transkribering av texten:

Anno 1658 den 21 Junij tå rätt Laga tings hölts medh Allmogen af Löfstadh och Hållnäs Sochnar, i Löfstadh Sochnestufwu, Närwarandes Cronones Befallningsman Wäl.t Lars Andersson Höök och Nembden

 Samma dagh kom för rätten Lars Olofsson i Göksnåre i Hållnäs Sochn och beswärade sigh öfwer sin granne Nils Ersson som boor på hans bördeiordh och gör der af inge uthlagor, befruchtandes att hemmanet derigenom Skall komma ifrå bördhen i oskylldhe mans händher. Blef afsagt att han Nils Ersson skall tillhållas att betala uthlagorna af sine Löös ören så långt de kunna tillräckia, förböds och dem som han sin åker och ängh pantsatt hafwer att de sigh der medh inthet befatta för än uthlagorna blifwa betalte, och der Nils Ersson icke häfdar och brukar hemmanet bättre här effter än här till, skall Han framdeles afsäijas ifrå hemmanet

  Actum ut Supra

  Anders Andersson Höök

Inger Ekbergh-Ljung på Leufsta Bruksarkiv har hjälpt mej med transkriberingen av texten.

 

Här följer en modern tolkning av vad som egentligen sägs och menas, samt några förklaringar:

/Nils Ersson (ca 1620 -) har ett hemman (Göksnåre nr 2) i byn. Lars Olofsson (-x/7 1675) i Göksnåre nr 1 har någon form av arvsrätt till hemmanet (oklart hur) och anklagar nu Nils för att han inte betalar sina skatter mm. Lars är orolig att hemmanet, och hans arv, ska falla i någon annans händer. Nämnden bestämmer att Nils måste betala sina skulder genom att sälja av sitt lösöre. Han har pantsatt sina åkrar och ängar och nämnden förbjuder nu borgenären (bruket?) att driva in/mäta ut dessa eller de pengar han får in från försäljningen av lösöre förrän Lars har betalt sina skulder. Nils blir slutligen uppmanad att bruka hemmanet bättre annars kommer han att ”avskiljas” från det.

Lars Andersson Höök (1605-1661) är kronobefallningsman i Olands Härad. Wäl.t är förkortning för Wälachtadt som angavs högreståndspersoner. Latinet Actum ut Supra betyder: författad tid som ovan/1668-70 finns det fastebrev för Nils Douses hemman. I ett odaterat dokument anges att Erich Tomasson lånade ut 30 rd till Nils Ersson Duus som han betalade till Botte Mickelsson i Stockholm som hade en del i hemmanet. Anders Larsson Gieting betalade tillbaka till Erich Tomasson efter att han löst in ”Nilses” hemman. Nils Ersson verkar äga hemmanet och Botte Mikkelsson hade nog en del i det. Hustrun Anna flyttar med sonen Mats till Slada, se nedan.

I juni 1661 undertecknar Nils ett skuldebrev.

     

Här följer en transkribering av texten som ursprungligen gjorts av Roine Henriksson och som jag filat lite på:

97a                      Emädan iagh Nils Erikson duus i Giöksnår, känner migh wara skyldigh Efter Sluten Räkningh till min Herre och Hussbonde Wfälb. Hr Emanuel de Geer till Löffsta TwåHundrade Trettijo Twå dr ktt och han hafwer migh sielf godh ehrkomds för EttHundrade Trettijo två Dr, och för dhe andre EttHundrade hafwer Jagh Matz Mårtenson i Steenmoo borgat, så att dhe 100: Dr så weel som dhe andre 132: Dr skola inom siste Martij dagh Anno 1662, ricktigt betalte blifwa; Ty förplichte wij os härmedh att bemälte Summa skall af os till föresagde Termijn richtigt Erlagt blifwa medh kohl och eij medh penningar efter Wälb: Hr De Geers egen begiäran. Men der så Hände att något i bemte Summa meer eller mindre till förskefne Dato eij precise betalt och contenterat blefwo, Då förobligere wij os till Resten, Een för Alla och vice versa, och derföre i mijte att gifwa Tolft goda Lass Höö Åhrligen så länge något af bem:te Summa resterar, och medh sampnade Handh af os betalt blifwer, Till detta ofwanskrefne Hafwer wij os undertecknadhe uthi nederwarande witnens närwaru förbundit medt egne Nampus och boomerken sunderskrift. af Löfstadh d: 10 Junil 1661.

 

                                               Mats Mårtensson              Nils Ersson i Giöksnåre    /bomärke/

                                               /bomärke/

 

                                               Wittna efterskrefne

 

                                               Ge Melling                 Laurentius Hultenius

97b                      Nils Ersson Duus Obligaon på 232 Dr koppar d 10 junij 1661 Hållnäs Sn Giöksnåre

 

Här följer en förklaring av vad som egentligen sägs och menas:

/Nils Ersson Duus () i Göksnåre nr 2, Norrgården är skyldig 232 daler kopparmynt till Emanuel De Geer (23/11 1624-12/6 1692) Han har själv inkomst så han kan betala 132 daler medan Mats Mårtensson (-x/1 1676) i Stenmo borgar för de andra hundra dalerna. Allt ska betalas före sista maj 1662 dvs senast om ett år. De lovar att betala med kol istället för med pengar som De Geer begärt. Om de inte har betalat så lovar de att solidarisk betala resten med 12 lass hö varje år istället tills skulden är betald.

De skriver under på detta 10 juni 1661 och det bevittnas

En separat liten lapp kan ses som en skuldsedel på det angivna beloppet 232 daler/

Sonen Mats Nilsson Duus (1647-x/7 1702) gifter sej 1670 med Kerstin Ersdotter (1622-x/5 1684) Hon är från Slada och änka efter Elias Ersson (-1663) De bosätter sej i Slada. Hans mor Anna dör (1628-x/11 1698) Kerstin har Erik (x/2 1664-28/7 1739) som senare dör i Slada, 75 år gammal. Då får de Anna (x/1 1673-) En uppgift anger att de flyttar till Göksnåre men vid dotterns födelse 1673, hustruns död 1684 och moderns död 1698 är de i Slada. Kerstin dör 1684, 62 år gammal och Mats dör 1702, 55 år gammal, båda i Slada.

Sonen Per Nilsson Duus (-ca1677) gifter sej i Lönnö 1673 med Karin Eriksdotter (1645-x/6 1716) Hon är dotter till Erik Henriksson (1605-x/7 1684) och Brita Andersdotter (1620-) i Edvalla. De får Anna (1676-) Per dör senast 1677 för Karin gifter om sej i augusti detta år med Mats Andersson (-1681) från Slada och de får Brita (x/8 1679-) Hon dör 1716, 71 år gammal, i Slada. I död- och begravningsboken skrivs:

” En fattig gumma från Slada Karin Ersd. Född i Edvalla far Erik Henriksson Brita Andersd. 2 ggr gift 1:a med Per Nilsson Dus i Lönnö, sedan med Mats Andersson i Slada, haft 2 barn, dödde när hon var 71 år”

Under de kommande 16 åren är Erik Tomsson, hans son Lars Ersson och hans svärson Anders Larsson Gieting i olika perioder angivna i mantalslängderna.

1666-1678

Skattebonden Erik Tomsson (1601-x/12 1686) och Malin Larsdotter (före 1618-x/8 1676) Han är angiven i mantalslängderna. De kommer från Ängskär. De har fått Kerstin Ersdotter (1638-x/10 1718) se nedan och får här Lars (1642-x/10 1714) som sen tar över.

Malin dör 1676, minst 58 år gammal, och Erik gifter om sej 1677 med Anna Persdotter (-x/1 1679) Hon dör med sin dödfödde son i januari 1679. Möjligen är det så att Erik under detta äktenskap inte bor i Göksnåre. Hans son Lars Ersson är angiven i stället för Erik då.

När han blir änkling för andra gången gifter han om sej igen nu med Cecilia/Sissila Larsdotter (x/1 1643-x/4 1714) Hon är född i Hjelmunge med föräldrarna Lars Olsson och Kerstin Larsdotter och kommer nu som änka efter båtsman Olof Matsson i Slada. De gifter sej 1681 och får Anders (x/9 1682-26/5 1741) se nedan, Kerstin (x/2 1684-x/2 1694) som dör 10 år gammal, Per (x/1 1686- x/4 1686) som dör ca 3 månader gammal och Per (x/3 1687-9/3 1731) se nedan.

Erik dör i Göksnåre 1686, 85 år gammal.

Cecilia dör också i Göksnåre, 1714, 70 år gammal. Prästen skrev om henne:

”Den 7 Jan begrofs hust.

Sisilla Larsdotter ifrån Giöksnåre. Född i Hålln Anno 1643. Fadr. Lars Olsson modren hustrun Kaerstin Larsdotter. Tvenne gånger gift. 1a gången med Olof Matsson Båtsman ifrån Slada med honom inga barn. Sedan med Erik Tomsson i Giöksnåre. Lefvat med honom i 6 åhr och aflatt tillhopa 4st barn. Död 70 åhr gl.”

Dottern Kerstin Ersdotter (1638-x/10 1718) gifter sej 1663 med Anders Larsson Gieting (1637-x/5 1697) och de tar senare över. Se nedan.

Sonen Anders (x/9 1682-26/5 1741) gifter sej 1704 med Elin Andersdotter (-x/6 1675) i Edvalla. Han dör 1741, 58 år gammal.

Sonen Per (x/3 1687-9/3 1731) gifter sej 1714 med Maria Andersdotter (1692-16/5 1755) i Edvalla. Han dör 1731, 44 år gammal, av lungsot.

1678-1679

Skattebonden Lars Ersson (1642-x/10 1714) och Maria Olofsdotter (1649- x/5 1720) Han är son i huset. Hon kommer från Nyböle. De gifter sej 1668, 26 respektive 19 år gamla. Han är angiven i mantalslängden 1678. Hon kan vara den ”Maria i Göksnåre” som anklagas för häxeri 1675. De får Erik (x/2 1670-13/3 1744) se nedan, Karin (x/2 1672-x/6 1672) som dör 4 månader gammal, Olof (x/9 1673-26/12 1740) se nedan, Magdalena (x/1 1677-9/11 1748) se nedan, Maria (x/4 1680-25/4 1725) se nedan, Lars (x/2 1682-) se nedan, Anna (x/3 1684-16/9 1732) se nedan, Karin (x/5 1688-8/1 1748) se nedan och Kerstin (x/10 1689-15/3 1742) se nedan.

Han dör 1714, 72 år gammal, och prästen skriver:

”Den 3 Octob begrofs Lars Ersson uti Giöksnåre. Född anno 1642 Fadren Erik Tomsson og modren hustrun Malin Larsdotter. På sitt 26 åldersår gifte sig med Maria Olsdotter ifrån Nyböle. Lefvatt med henne 46 åhr. Aflatt tillsammans 9st barn tvenne döda 1 son og 1 dotter. …………… Blef då död 72 åhr gammal”

De hade alltså fått 9 barn och bara 2 av dem har avlidit före Lars. En av dem var Karin, se ovan och den andra måste då vara sonen Lars se nedan.

Maria dör 1720, 71 år gammal, och prästen skriver:

”Den 8 Maj begrofs hustrun Maria Olsdotter ifrån giöksnåre. Född i Nyböle. Fad Olof Jönsson mod hustru Karin. Gift med Lars Ersson …….. Lefvatt med han 46 åhr. Aflatt 9st barn varaf 2 söner och 2 döttrar lefva. Dödde 71 åhr gammal”

Här stämmer uppgiften med antalet barn de fått men det verkar sen ha blivit fel, 2 söner och 4 döttrar levde.

Sonen Erik (x/2 1670-13/3 1744) tar över Göksnåre nr 5. Läs om honom där.

Sonen Olof (x/9 1673-26/12 1740) gifter sej 1696 med Malin Eriksdotter (x/11 1673-10/4 1740) i Vavd. De får 6 barn och han har varit tolvman i fem år när han dör 1740, 66 år gammal.

Dottern Magdalena (x/1 1677-9/11 1748) gifter sej 1704 med förre femmänningssoldaten Anders Larsson Kohlmark (1674-24/12 1751) från Försäter. De flyttar troligen till Harg för där får de Maria (1708-28/2 1780) och nn (-efter 1748) Han var soldat i 13 år.

Dottern Maria flyttar hit till byn och gifter sej 1744 med båtsmannen Måns Friskman. Troligen flyttar hennes föräldrar med för Magdalena dör 1748, 71 år gammal och Anders dör 1751, 77 år gammal, båda i Göksnåre. Läs om dem under båtsmanstorpet och senare torpet Skäret.

Dottern Maria (x/4 1680-25/4 1725) gifter sej 1701 med Nils Ersson i Göksnåre nr 4. Läs om dem där.

Sonen Lars (x/2 1682-före 1714) Han är död när fadern dör, således yngre än 32 år.

Dottern Anna (x/3 1684-16/9 1732) gifter sej 1704 med Erik Andersson (x/8 1679-23/9 1753) i Sikhjelma. De får 5 barn och hon dör 1732, 48 år gammal.

Dottern Karin (x/5 1688-8/1 1748) gifter sej 1710 med Per Bengtsson (x/12 1685-9/5 1753) i Griggebo. De får 10 barn och hon dör 1748, 59 år gammal. Ett av barnen är Maja Matsdotter (22/10 1753-11/1 1835) som blir hustru i Olarsbo.

Dottern Kerstin (x/10 1689-13/3 1742) gifter sej 1714 med Mårten Andersson (2/12 1694-4/3 1754) i Edvalla. De får 8 barn och hon dör 1742, 52 år gammal.

1679-1697

Skattebonden Anders Larsson Gieting (1637-x/5 1697) och Kerstin Ersdotter (1638-x/10 1718) Han är angiven som ägare i jordeboken 1680-1696 och är angiven i mantalslängderna 1666-1682. Hon är dotter i huset och tar över efter sin bror. Han är son till Lars Olofsson Gieting i Göksnåre nr 1. Han är även en av de jordägare och byamän som säljer Skaten 1679. Hennes far Erik Tomsson anges också då, troligen är han delägare i hemmanet. De flyttar in från Båtsmanstorpet och tar över här.

De har Lars (x/12 1665-) se nedan , Erik (x/3 1668-13/4 1731) se nedan, Anders (x/9 1670-före 1718), Johan (x/12 1672-) se nedan, Isak (x/3 1675-före 1718), Karin (x/3 1667-före 1718), Olof (x/3 1677-före 1718), Elin (-x/8 1680-x/9 1680) som dog innan 1 månads ålder i Båtsmanstorpet, Per (x/4 1682-före 1718), Anna (x/4 1686-) se nedan.

Anders Larsson säljer hörättigheter för att få pengar till att köpa en häst. Han fick kontanter av köpmannen i Leufsta Bruk H. Petter De Malsij, 30 daler kopparmynt. För pengarna har han köpt en häst så han kan utföra sina utlagor. Dessutom har han lovat bort sin ”gårdshaga och lilla vreten därwid” att själv bärga och slå för åren 1694-97. Lånedokumentet skrevs under av honom och hans son Erick Andersson Gieting.

Löjtnanten Mats Holm, i egenskap av att vara dottern Annas man, och Mats Ersson Duus försökte köpa hemmanet 1695 för 400 daler men Anders hade då betalat tillbaka 300 daler varför det inte blev något köp av.

1695 vittnar Anders farbror Mats Ersson (Bäske), som bor i Göksnåre 1 på tinget om hur Anders Larsson tagit husbyggnader och sålt bort mark på hemmanet, vår börde jord.

2/10 1695          Anders Larsson i Göksnåre förstörde den delägde bördesjorden samt hus skriver Mats Ersson bälske boendes i samma by Göksnåre (nr 7 page 6, nr 83)

Här följer en förklaring av vad det står i dokumentet.

Mats Ersson (1626-x/2 1708) i Göksnåre nr 3 menar att Anders Larsson (1637-x/5 1697) i Göksnåre nr 2 tog emot sitt hemman som arv, det hemman som Mats också anser sej ha bördsrätt till. Nu, menar Mats, har Anders missbrukat hemmanet. Husen har förfallit och ett antal hagar som Juvans vret och ängen Nymden har getts till Petter Malsid (15/12 1653-1695) vid bruket.

Själva gården ska han ha rivit och sålt som ved och skog har han sålt till bruket för 200 daler. Rätten till slåttern har han gett bort och humlegårdstomten ligger öde. En äng har han gett till Olof Ersson i Rångsen och en annan till Johan Hindersson. Ett torp i Skaten har han sålt för 80 daler och torpet Rångsand har han sålt för 33 daler.

Mats skriver under detta med sitt bomärke.

Nedanstående tolvmän och domare intygar att ” gårdstomten är avhysad och att bästa slåttern är bortlämnad för hemmanets skada och förfång”

Domare Mårten Mickelsson i Edvalla

Tolvman Bengt Bengtsson i Pålsbo

Tolvman Erik Matsson i Årböle

Tolvman Nils Olsson I Böle

Mats Ersson bälske

Tolvman Erik Larsson i Edsätra

Tolvman Jöns Andersson i Hållen

Förklaringar:

Petter De Malsijs (15/12 1653-1695) var handelsman i Stockholm till 1690 och därefter handelsman i Leufsta bruk.

Johan Hindersson (Henriksson) var bonde i Rångsön 1670-1694

Oförklarat:

Ordet “bälske” som anges efter Mats Erssons namn finns inte i något annat document om honom. Den troligaste tolkningen är “byäldste”

Löjtnanten Mattias Holm talar 1695 för sej och Mats Ersson Duss i Göksnåre om rätten till andel i Anders Larssons hemman. Det påstås att de ska ha en tredjedel var.

1696 stämmer Anders Larsson Jacob Jacobsson i Skaten för ängen Norrsunde. Anders son Lars Andersson omnämns också.

Anders dör 1697, 60 år gammal och sonen Lars tar över.

Kerstin dör 1718, 80 år gammal, och prästen skriver:

”Den 26 October begrofs hustrun Kirstin Ersdotter ifrån Giöksnåre. Född anno 1638. Fadren Eric Tomsson Modren hustrun Malin. Uppå sitt 25 åhr gift med Anders Larsson … Lefvatt med han i 32 åhr. Aflatt tillsammans ?st barn af 2 söner och 1 dotter lefva. Dödde den 17 Octob. ……. 80 åhr gammal.”

Det är alltså bara 2 söner och 1 dotter som lever. Sönerna Anders, Isak, Olof och Per samt dottern Karin måste ha dött före men de finns inte i död-och begravningsboken för Hållnäs. En av sönerna Lars, Erik och Johan måste också ha dött före 1718.

Sonen Erik (x/3 1668-13/4 1731) bor kvar och bildar familj, se nedan

Johan (x/12 1672-) bor kvar och bildar famil, se nedan

Dottern Anna (x/4 1686-) gifter sej med löjtnanten Mattias Holm. Han gör senare anspråk på arvet, se nedan.

1697-1706

Skattebonden Lars Andersson Gieting (x/12 1665-10/1 1740 ?) och Kerstin Matsdotter (1648-x/4 1698) Han är son i huset och hon är dotter till Mats Ersson Duus i Göksnåre nr 3. Hon gifte sej första gången 1678, 30 år gammal, med Per Olofsson (-x/8 1684) i Vavd. Han är angiven i jordeboken 1700. De har gift sej 1693, 28 respektive 45 år gamla, och han blir då båtsman i byn. Läs om dem och deras barn därifrån där. De flyttar tillbaka hit och tar över 1697 när hans far dör. De får sen Kerstin (x/2 1697-) se nedan och hustrun Kerstin dör 14 månader senare, 50 år gammal.

Lars gifter om sej med Karin Matsdotter () De får Anna (x/9 1699-23/8 1776) se nedan.

Här finns oklarheter och frågetecken.

– Karin finns endast omnämnd i födelseboken.

– Giftermålet saknas i vigselboken.

– Ingen av dem finns med i död-och begravningsboken.

Dottern Kerstin (x/2 1697-) oklart

Dottern Anna (x/9 1699-23/8 1776) gifter sej 1730 med Olof Ersson Duus (x/4 1698-4/10 1780 i Göksnåre nr 1A.

På hemmanet bor också brodern Erik Andersson Gieting (x/3 1668-13/4 1731) och Brita Larsdotter (x/12 1666-2/2 1752) Hon är från Ängvreta med föräldrarna Lars Olofsson (-1684) och Brita Ersdotter (1628-x12/1693) De har gift sej 1693, 25 respektive 27 år gamla, och fått Kerstin (x/2 1695-5/5 1895 ) som dör högst 3 månader gammal och Brita (x/11 1696-) se nedan. Han är båtsman några år fram till då han blir klockare och de bor i Klockargården när de får Kerstin (x/6 1699-23/1 1770) se nedan.

De flyttar tillbaka hit och får Maria (x/2 1702-27/4 1786) se nedan, och han tar över hemmanet. Sen får de Anders (x/6 1705-20/1 1770)

Vid Eriks giftermål är han båtsman. Han är dessutom omnämnd som profoss. Han är med i brukets bondebok.

Löjtnanten Mats Holm stämmer 1697 Erik och hans bror Lars inför tinget för att han anser att han ska få dela hemmanet med dem. Troligtvis är Mats gift med deras syster Anna och som har del i arvet.

1702 vill han klyva hemmanet med sin bror Johan men får inte då det är för litet. Löjtnanten Mats Holm får nu 70 riksdaler kopparmynt för den lilla andel han har i hemmanet. Deras grannar i Göksnåre nr 3 sönerna Eric och Mats Mattsson Duus blir 1703 jordägare i detta hemman. Eric blir frälsebonde där och Mats blir senare frälsebonde här. Det sägs mer i frågan som inte har tolkats ännu.

Erik dör i Göksnåre 1731, 63 år gammal och prästen skriver:

”D. 19 April Erick Andersson Giök, född i Giöksnåre Anno 1666. Fadr. Anders Larsson, mod. h. Kierstin. 1693 gifte ha sig …….. Brita Larsdotter ifrån Engvreta. Haft tilhopa i 38 år. Aflat 5 barn, 1 son 4 döttrar. …………… Afsomnade d. 13 April.”

Brita dör 1752, 85 år gammal, i Hermansbo, troligen hos dottern Maria. Prästen skriver:

Hermansbo Febr 16 Enkan H. Brita Larsdr. Född den 16 Dec 1666 uti Engvreta. Fadr. Lars Olofsson M.H. Brita. Gift den 26 Dec 1693 med Profossen Eric Andersson i Giöksnåre, som dödde den 13 April 1731. Sammanlefvat i 37 åhr 16 veckor. Haft 5st barn 1 son och 3 döttrar lefa. Varit enka i 21 åhr på 16 veckor när. Dödde den 2 Febr. Af ålder. 85 åhr 7 veckor gl. varit änka i 21 år på 16 veckor när död den 2/2 i en ålder av 85 år och 7 veckor

Dottern Brita (x/11 1696-) dör före 1752 när modern dör.

Dottern Kerstin (x/6 1699-23/1 1770) gifter sej 1723 med Mats Ersson (22/7 1700-24/3 1762) i Göksnåre nr 6. Läs om dem där.

Dottern Anna (x/10 1700-30/6 1784) gifter sej 1732 med hovslagargesällen/smeden Georg Hoffman (-ca 1750) från Tierp och får 6 barn. Hon kommer tillbaka till byn och bor tillsammans med den fördubblade båtsmannen och hans familj, se där.

 

Dottern Maria (x/2 1702-27/4 1785) gifter sej 1734 med drängen Per Johansson (x/2 1714-1/4 1742) i Hermansbo. De får barnen Johan (x/12 1734-13/1 1735), Maria (31/12 1736-21/5 1737) och Brita (30/7 1740-) Per dör sedan själv endast 28 år gammal. Det måste vara någon form av smittsam sjukdom i och med att Pers föräldrar Johan Jönsson (x/5 1680-26/3 1742) och Maria Persdotter (x/10 1682-29/3 1742) samt hans bror Johan Johansson (x/3 1717-22/3 1742) alla dör ungefär samtidigt som Per. Det är 10 dagar mellan det första och sista dödsfallet.

Maria gifter om sej, 44 år gammal, med 1746 med drängen och senare bonden Anders Olofsson (x/9 1714-28/7 1790 i Rossholm. De får inga barn. Maria dör 1785, 83 år gammal och Per ”Sjuknade i en böld förl. Mars hvartil stod kallbrand vari han dog d. 28 Juliihos” Han blev 75 år gammal.

Sonen Anders (x/6 1705-20/1 1770) gifter sej med Anna Johansdotter (1711-26/12 1797) och blir skattebonde i Göksnåre nr 6B. Läs vidare om dem där.

Skattebonden Johan Andersson Gieting (x/12 1672-) och Anna Andersdotter () Han är bror till Lars och och Eric och hon är från Försäter, Österleufsta. Han är angiven i jordeböckerna 1704-1706.

De gifter sej 1700 och får barnen Kerstin (x/1 1702-x/9 1702) och Anders (x/11 1703-) Det är oklart vart Johan och Anna tar vägen.

Brodern Olof Andersson Gieting (x/3 1677-) får 1704 30 rd kmt för sin del i Östgårdshemmanet, han har en son Mats (x/2 1700-) Här sägs att fadern Anders Larsson Gieting ägde hemmanet. Anders son Lars Andersson har brukat och betalat räntorna. År 1705 säljer Erik Andersson Giök sin andel i hemmanet. År 1706 säljer Anna Andersdotter sin andel.

Skattebonden Lars Ersson (1642-x/10 1714) som är son till Erik Tomsson och Malin Larsdotter anges som ”unge Lars Ersson”. Hans skuld på 1575 rd 18 ½ kmt avskrivs 1706 med skrivande av fastebrev för fastigheten. I och med detta är Göksnåre nr 2 nu ett frälsehemman.

1707-1718

Frälsebonden Mats Duus Matsson (x/1 1665-27/11 1741) och Karin Johansdotter (x/1 1673-30/11 1752) De var 33 respektive 25 år gammal när de gifte sej 1698. Han får ta över gården när den säljs till bruket. Han är då 43 år gammal och han är angiven i jordeboken 1708-1717. Han finns med i brukets bondebok för 1708-13. Han är son till Mats Ersson Duus i Göksnåre 3 och hon är dotter till klockaren Johan Ersson (-x/7 1675) och hans andra hustru Anna Olofsdotter (1637-x/3 1689) i Slada. Han är profoss. De får barnen Mats (x/12 1699-) se nedan, Anna (x/10 1702-) se nedan, Barbro (x/9 1705-x/9 1705) som blir 2 veckor gammal och Johan (x/4 1712-x/5 1713) som blir 1 år gammal, Eric (x/4 1714-) se nedan, Brita (x/5 1717-x/12 1717) som dör efter 7 månader.

Han är 53 år gammal år 1718 och deras äldste son är den 19-årige Mats så han får troligen överlämna frälshemmanet till en annan yngre kraft.

Mats drunknar 1741 och prästen skriver:

”Giöksnåre d. 24 Junij Mats Matsson född ibm 1665. Gift med h. Karin Johansdr. d. 30 Nov 1698. Haft 8 barn, 3 söner, 2 dr. lefa. Saml. i 43 åhr. Drunknade 1741 d. 27 Nov på … i Giöksnåre sedan då haan stilla wittia sin ryskior 77 åhr gl.”

Här kan noteras att det bara finns 6 barn i kyrkoböckern och inte 8 som prästen skriver.Det är 2 söner och 1 dotter som lever.

Karin lever ytterligare 11 år och dör 1752, 79 år gammal. I död- och begravningsboken anges:

Giöksnåre Decem 6
H karin encka f.d. 2 Febr 1673 Slada. F. Klockare Johan Ericksson, m-h- Anna Larsdr. Kunde läsa i bok. Gift d.30 Nov 1698 med Mats Matsson i Giöksnåre som tienade i Giöksnåre …. D. 27 Nov 1741. Sammanlefat i 43 åhr på 3 dagar när. Haft 8 st barn, 2ne dr lefa. Warit encka i 11 åhr. Blef sängliggande d. 28 Octob sistl hösten. Hon afsomnade af ålder. Warit nog eländig och dödde uti stort elände och fattigdom pch åldern d. 30 Nov 80 åhr på 9 w.

Här kan noteras att prästen också här anger 8 barn men att nu att det bara är 2 döttrar som fortfarande lever. Inget av detta stämmer, det som finns utifrån kyrkoböckerna är att det är som mest 2 söner och 1 dotter som lever, dessa 3 barns öden är dock okända, se nedan. Möjligen skulle det kunna vara så att sonen Mats har avlidit och att de har sondottern Karin hos sej. Om också sonen Eric skulle ha avlidit så har de 2 flickor i livet. Detta är bara spekulationer.

Sonen Mats (x/12 1699-) är sannolikt den Mats Matsson (unge) som får dottern Karin (x/2 1727-) i Göksnåre. Vart han, modern och dottern tar vägen är höljt i dunkel.

Dottern Anna (x/10 1702-) oklart

Sonen Eric (x/4 1714-) oklart

1718-1732

Frälsebonden Olof Pärsson (1678-12/8 1755) och Brita Larsdotter (28/2 1675-26/4 1753) Han är angiven i jordeboken 1718-1732 och 1736. Han är född i Skala by i Tegelsmora, hans föräldrar är Per Tomson och Brita. Hon är från Kårbo med föräldrarna Lars Jönsson (1639-x/12 1707) och Brita Matsdotter (1632-x/7 1716) men kommer från Ängskär där hon är änka efter Lars Olofsson (1667-x/11 1707) som drunknat i Stockholm. De har gift sej 1691, 24 respektive 16 år gamla, och fått Olof (x/9 1693-15/12 1777) se nedan, Karin (x/12 1695-x/12 1695) som blir några dagar gammal, Brita (x/12 1696-31/12 1765) se nedan, Lars (x/2 1700-11/2 1767) se nedan, Karin (x/3 1703-x/4 1703) som dör 1 månad gammal, Per (x/10 1704-10/10 1767) se nedan och Anna (x/12 1707-22/3 1768) se nedan.

Nu flyttar Olof in hos henne i Ängskär, de gifter sej 1708, 30 respektive 33 år gamla, och får barnen Mats (x/10 1710-11/4 1763) se nedan och Eric (x/6 1717-2/11 1795) se nedan. När de flyttar till Göksnåre är oklart men det är efter 1717. 1735 anges att hans skuld till bruket är 107 riksdaler.

Brita dör 1753, 78 år gammal och prästen skriver:

” Giöksnåre Maji 6 H Brijta Larsdr. född i Kårbo d. 28 Febr 1676. Fadr. Lars Jönsson m.h. Brijta. Gift 1sta gången d. 24 Junij 1691 med Lars Olofsson i Engvreta hwilken efter 18 åhrs ächtenskaps sammanlefwnad siuknade i Stockholm och begrofs här i Hållnäs d. 3 Nov 1707. Sedan de tilhopa aflat 7 st barn af hvilka 3 söner och 2 dr. lefa. War 1 åhr enka. Gift 2dra gången med Olof Pärsson i Giöksnåre d. 15 Nov 1708. Sammanlefat i 44 åhr 23 weckor. haft med honom 2ne söner som ännu lefa. Dödde af ålder d. 26 April 78 åhr 8 weckor gl.”

Olof dör 1755, 77 år gammal och begravningsboken berättar följande:

”Giöksnåre Aug 17
Olof Pärsson född uti Tegelmora socken och Skala by åhr 1678. Föräldr Pär Tomsson, h. Brijta. Då han war 30 år gl. gifte han sig d. 16 Nov 1708 med sin afl. h. Brijta Larsdr. Sammanlefwa i 44 åhr och 23 weckor ty hon dödde d. 26 April 1753. Haft tilhopa 2 söner som lefa. D. 10 Aug sistl. då han kom från Leufsta Bruk åkandes uti sin kärra så kiörda han omkull och föll i en fyllning grop wid vägen utanför Giöksnårswägen och som i samma grop war full med watten och förmådde sig icke sigssjälv hielpa förän hielp därtil kom och lefde sedan därefter allenast i halftannat dygn och dödde så däraf natten mellan d. 11 och 12 Aug då åldern war 77 åhr.”

Sonen Mats bor kvar, har gift sej 1731 och tagit över.

Hennes son Olof (x/9 1693-15/12 1777) gifter sej 1715 i Ängskär med Brita Nilsdotter (x/4 1692-23/2 1770) från Hållen. Han blir svåger tiill sin syster Brita. Han dör 1777, 84 år gammal. Deras dotter Karon Olofsdotter (x/5 1732-15/1 1796) gifter sej 1758 med skogvaktaren Erik Andersson i Snickars, Göksnåre.

Hennes dotter Brita (x/12 1696-31/12 1765) gifter sej 1715 med Anders Nilsson (x/3 1690-13/2 1727) i Hållen. Hon blir svägerska tiill sin bror Olof. När hon blir änka gifter hon om sej med Johan Larsson (x/5 1707-25/4 1773) från Griggebo. Hon dör 1765, 69 år gammal.

Hennes son Lars (x/2 1700-11/2 1767) gifter sej 1730 med Brita Markusdotter i Vavd. Han dör 1767, 67 år gammal.

Hennes son Per (x/10 1704-10/10 1767) gifter sej 1729 med Karin Larsdotter från Åsmundbo och de flyttar till Slada. Han dör 1767, 63 år gammal.

Hennes dotter Anna (x/12 1707-22/3 1768) gifter sej 1738 med Simon Ersson (16/7 1698-27/10 1748) från Hjälmunge. Hon dör 1768, 60 år gammal.

Deras son Mats (x/10 1710-11/4 1763) gifter sej 1731 med Brita Persdotter (x/10 1706-23/2 1795) från Skaten. De tar över här.

Deras son Eric (x/6 1717-2/11 1795) gifter sej 1739 med Brita Larsdotter (x/9 1715-22/8 1774) från Kussil. De tar över här efter hans bror Mats, se nästnästa generation.

1734-1739

Frälsebonden Mats Olofsson (x/10 1710-11/4 1763) och Brita Persdotter (x/10 1706-23/2 1795) Han är son i huset och hon är dotter till Per Olsson (ca 1671-3/1 1709) och Anna Jakobsdotter (x/4 1683-4/10 1762) i Skaten. Han är angiven i jordeboken 1734-1738. De har gift sej 1731, 21 respektive 25 år gamla och fått barnen Kerstin (x/5 1731-) se nedan, Olof (x/4 1733-) se nedan, innan de tar över här. De får sen Brita (x/1 1735-24/7 1735) som blir 7 månader gammal, Anna (x/3 1736-5/6 1811) se nedan och Per (24/1 1739-16/6 1824) se nedan innan de flyttar till Stångrund och han blir ”mätaren i Ängskär”. Mats bror Erik tar över här.

I Ängskär får de Hans (8/5 1744-1/10 1812) se nedan och Margareta (6/9 1748-) se nedan

Mats dör 1763, 52 år gammal. I död- och begravningsboken anges följande: “Mätaren vid Ängskär Mats Olofsson, född i Göksnåre ( Ängskär ) 1710-10-28, far Olof Persson, mor Brita Larsd. gift den 3/10 år 1731 med sin efterlämnade hustru Brita Persd. ifrån Skaten, med henne sammanlevat i 31 1/2 år och avlat tillhopa 7 barn varav 3 söner och 2 döttar lever, för 6 år sedan begynte han bliva sjuklig av lungsot vilken alltmer tilltog intill början av November förra året då han blev alldeles sängliggande, intill dödsstunden kunnat väl läsa i bok, fört ett saktmodigt leverne och blev död den 11/4 i en ålder av 52 1/2 år.”

Brita dör 1795, 88 år gammal. Om henne anges följande:

“Änkan Brita Persd. i Stånggrund, född i Skaten 1706-10-28, far Per Olofsson, mor Anna Jacobsd. gift den 3/10 år 1731 med Mats Olofsson i Stånggrund, levde med honom i 32 år intill hans död den 11/4 år 1763, hade med honom 7 barn, 3 gossar och 4 flickor av vilka 2 flickor med döden föregått, mannen dog för 32 år sedan, vilken tid hon tillbringat i änkestånd under stilla och beskedlig vandel, hade alla sina sinnens fulla bruk till dess hon den 23/2 av ålderdomsbräcklighet nöjd avsomnade i en ålder av 89 år.”Här kan man se i deras dödsnotiser att 3 söner och 2 döttrar ännu lever av deras 7 barn.

Detta innebär att en av döttrarna Kerstin (x/5 1731-) eller Margareta (6/9 1748-) lever 1795.

Sonen Olof (x/4 1733-) Lever 1795, 62 år gammal, när modern dör.

Dottern Anna (x/3 1736-5/6 1811) gifter sej 1762 med skattebonden Eric Larsson (x/10 1730-20/0 1804) i Göksnåre nr 5A. Läs om dem där.

Sonen Per (24/1 1739-16/6 1824) är ”mätare” i Ängskär och de bor i Stånggrund när han 1766 gifter sej med pigan Helena Johansdotter (24/10 1745-x/6 1797) som är från Göksnåre nr 3 med föräldrarna skattebonden/frälsebonden Johan Månsson (x/4 1719-31/5 1781) och Maria Larsdotter (x/12 1718-11/4 1789) De får Mattias (27/9 1766-2/10 1812), Brita (5/10 1768-1836) som flyttar till Haga församling, Maria (15/9 1771-2/8 1814), Magdalena (19/12 1775-22/7 1832) som gifter sej med Henrik Hansson Hållstrand i Skaten, Anna Margareta (31/7 1780-24/12 1816) och Ulrika (16/1 1788-30/3 1822) som dör av vattusot 34 år gammal i Bodarna, Haga, Sigtuna. Helena dör 1797, 51 år gammal. Död- och begravningsboken anger: Föräldr. Bonden Jan Månsson och hust. Maria Larsdr.. Gifte sig med Pehr Matsson i Stånggrund år 1766 d. 29 Junii. Lefat med honom uti 31 år. Haft … barn. Legat til sängs uti veckor uti sjukdom af lungsot dog Junii, 52 år gl.

Per flyttar till sin dotter Brita i Helgesta, Haga församling, Sigtuna 1815. Han dör där 1824 hela 85 år gammal.

1739-(1780)

Frälsebonden Eric Olofsson (x/6 1717-2/11 1795) och Brita Larsdotter (x/9 1715-22/8 1774) Han är son och bror i huset men född i Ängskär och hon är född i Kussil med föräldrarna Lars johansson (x/1 1686-11/2 1746) och Malin Hansdotter (x/11 1680-12/3 1763) Hennes syster Maria (x/12 1718-11/4 1789) gifter sej med bonden i Göksnåre nr 3A Johan Månsson (x/4 1719-31/5 1781) Han är angiven i jordeboken 1739-1742. De gifter sej 1739, 22 respektive 24 år gamla, och får 13 barn varav 8 st dör inom 1 år. Barnen är Brita (3/3 1740-12/8 1740) som blir 5 månader gammal, Olof (23/6 1741-10/7 1742) som blir drygt 1 år gammal, Magdalena Helena (1/5 1743-26/7 1743) som blir knappt 3 månader gammal, Maria (11/5 1744-8/10 1809) se nedan, Lars (27/2 1747-4/11 1811) som tar över här, Erik (24/10 1749-14/1 1818) se nedan, Olof (15/3 1751-17/4 1751) som blir 1 månad gammal, Brita (3/2 1752-2/7 1826) se nedan, Anna (12/2 1755-23/8 1755) som blir 6 månader gammal, Stina/Christina (29/6 1756-7/8 1756) som blir en dryg månad gammal, Johan (8/5 1758-22/3 1759) som blir knappt 1 år gammal, Per (8/6 1760-) se nedan och Stina/Christina (7/3 1762-16/8 1762) som blir 5 månader gammal.

1748 är han omnämnd som frälsebonde i inspector Sam Tärnströms protokoll.

År 1760 har Eric en skuld till bruket på 91 riksdaler. 1763 avsäger sej Mattias Holm rättigheterna till Gietingshemmanet på 4 1/3 öresland för 70 rd.

Brita dör 1774, 58 år gammal och prästen skriver:

” Giöksnåre Sept 4
Brita Larsdotter född d. 21 Sept år 1715 i Kussill. Fad. Lars Jansson. mod. hust. Malin Hansdr. Blef gift år 1739 d. 24 Junii med sin man Erick Olsson i Giöksnåre. Har sammanlefwat i 34 1/2 år och blef af Gud wälsignad med 13 st barn af hvilka 3 söner och 2 döttrar ännu lefwer. Har fört ett christl. lefwerne. Blef död af slag d. 22 Aug då hennes ålder har warit 59 år på 4 weckor när.”

Eric dör 1795, 78 år gammal av slag. I död- och begravningsboken anges:

“Göksnåret d. 8 Nov
Eric Olsson i Göksnåret född 1717. P. Olof Persson och h . Brita- Gift med afl. Brita Larsdr. fr Kussill med hvilken han haft 13 barn af hvilka 3 söner och 2 döttrar lefwa. Fick slag för 11 weckor sedan hvari han dog d. 2 samma 78 år gl.”

De fick alltså 13 barn varav 8 dog spädbarnsdöd. När Eric och Brita dör lever 3 söner och 2 döttrar, de är följande:

 

Sonen Lars som tar tar över.

Dottern Maria (11/5 1744-8/10 1809) gifter sej 1765 med Anders Bertilsson (23/10 1738-26/10 1826) i Kärven. Hon dör 1809 65 år gammal.

Sonen Erik (24/10 1749-14/1 1818) gifter sej med dottern i Göksnåre nr 5 B Anna Ersdotter (23/9 1747-9/3 1809) och blir frälsebonde där.

Dottern Brita (3/2 1752-2/7 1826) flyttar troligen hemifrån 1776 och gifter sej 1779 med drängen Lars Markusson (3/10 1753-1/1 1783) i Kårbo. De får Lars (29/3 1779-före 1825) i Göksnåre innan de flyttar till Edvalla där hennes man Lars dör 1783, 29 år gammal. Enligt död- och begravningsboken var han sjuk 8 dagar med värk i hela kroppen. Det anges också något oläsligt om bröstet. Det kan vara någon sorts infektion. Virus typ influensa med svår lunginflammation t ex. Hon flyttar tillbaka hit till Göksnåre nr 2 med sonen Lars 1784. 1794 flyttar hon till Göksnåre nr 6 A och gifter om sej med änklingen där Mats Eriksson (17/9 1754-11/4 1828) Hennes då 15-årige son flyttar med och blir dräng. Läs vidare om dem där.

Sonen Per (8/6 1760-) bor kvar och arbetar som dräng åt sin bror som övertagit hemmanet. Han flyttar/ försvinner 1783. Oklart vart.

(1780)-(1800)

Frälsebonden unge Lars Ersson (27/2 1747-4/11 1811) och Maria Bengtsdotter (5/8 1750-29/12 1821) Han är son i huset och benämns ”unge” Lars Ersson i handlingar för att särskilja honom från hans äldre namne i Göksnåre nr 1. Hon är dotter till Bengt Persson (x/3 1715-30/1 1756) och Kerstin Larsdotter (x/4 1719-27/2 1796) i Griggebo. De gifter sej 1773, 26 respektive 23 år gamla. De får barnen Eric (x/11 1773-7/2 1805) som tar över här, Bengt (19/9 1775-23/9 1775) som dör 4 dagar gammal, Brita (2/11 1776-) se nedan, Lars (24/11 1778-8/2 1819) läs om honom under Personer, Bengt (6/7 1781-12/6 1786) som dör 5 år gammal, Petter (20/10 1783-26/12 1783) som dör 2 månader gammal, Stina (20/10 1783-31/12 1783) som dör 2 månader gammal, Petter (20/12 1784-9/2 1785) som dör 1 ½ månad gammal, Maria Catharina (25/3 1786-1/6 1786) som dör 2 månader gammal, Catharina (15/5 1787-18/5 1861) se nedan och Anna (8/7 1790-24/11 1832) se nedan. Han finns omnämnd i handlingarna från 1780 års ägodelning av skog, då är hemmanet fortfarande odelat ½ mantal.

Sonen Eric tar över och Lars blir, 58 år gammal, ”rörd av slag” 1805 och de flyttar 1809 till sonen Lars i Slada. Lars dör 1811, 64 år gammal, av slag. Maria dör 1821, 71 år gammal, av håll och stygn som fattighjon. Inga bouppteckningar är funna för dem.

Dottern Brita (2/11 1776-) får en oäkta son 1806 och gifter sej sen 1812 med båtsmannen Gustav Ståhl Friskman, läs om dem i Båtsmanstorpet,

Dottern Catharina (15/5 1787-18/5 1861) blir piga 1813 i Slada i 2 år. Hon flyttar till Prästgården som piga där hon är kvar 1816. Hon är då 29 år gammal. Det står felaktigt att hon är född 1789. Hon flyttar till Löten som piga och sen gifter hon sej med statdrängen Jan Erik Löfgren (15/1 1789-4/4 1843) i Löten. De får 1835 fostersonen Mats Löfgren (24/3 1832-15/10 1893) som betalas med ”fattigdel” och är oäkta son till hennes syster pigan Anna Jansdotter. Jan Erik dör 1843, 54 år gammal. Fostersonen Mats flyttar hemifrån 1849. Hon dör 1861, 3 dagar efter sin 74-årsdag i Löten.

                           

Dottern Anna (8/7 1790-24/11 1832) försvinner ur historien mellan 1816 och 1825 när Hållnäs har en lucka i husförhörslängderna. Hon är piga i Åkerby 1832 när hon får den oäkta sonen Mattias (24/3 1832-15/10 1893), se nedan. Den hon är piga hos är lantmätaren Hans Wessblad (1/1 1789-24/2 1852) som figurerar på flera ställen i Göksnåres historia. Även hans bror kyrkoherden är omskriven som bla stor lånegivare i Hållnäs socken.

Hon flyttar 1832 till Göksnåre nr 6B som piga. Sonen är registrerad som inflyttad men i husförhörslängden står det att han ”bor i Leufsta”. Hon dör samma år, 42 år gammal av magvärk. I husförhörsboken anges ”Har fött oäkta barn xxxxxx”

Annas bouppteckning visar att hon efterlämnar en son, 8 månader gammal.

Boet upptecknas enligt följande:

– 1 guldfingerring 3 riksdaler, 1 par dito örringar 1.24 rd, 1 svart qvinsklädning ylle 3rd, 1 vit gammal dito 2 rd, 1 catuns* dito 1 rd, 1 bomulls dito röd och vit 2.12 rd, 1 bomulls dito mörkrutig 2 rd, 1 bomulls dito gulrandig 2 rd, 1 bomulls dito rutig linne 16 skilling, 1 bomulls dito brunbotnig* 1 rd, 1 bomulls dito grönbotning 2.24 rd, 1 bomulls dito utan armar 1 rd, 1 qvins kapprock brun 2 rd, 1 klädeströja 1 rd, 1 vit catunsförkläde1 rd, 1 catuns rött och vitt dito 32 skilling, 1 rödrandigt dito 32 skilling, 1 blårandigt dito 24 skilling, 1 linne rutigt dito 12 skilling, 1 blårandigt dito 24 skilling, 1 gul silkessjal 2.32 rd, 1 svart dito 2.32 rd, 1 röd bomulls dito 1.16 rd, 1 dito med mindre lis* 1.16 rd, 1 rosig slor* dito, 2 rd, 1 3-nåttel duk* dito med röda liskor, 2 röd och vit bomullshalsdukar, 1 svart yllesnodd, 1 vit sydd mössa med band, 1 dito, 1 mösstycke med bottenspets, 1 dito med sko, 1 dito sämre, 1 dito, 1 par gröna handskar, 1 par harullsvantar* gamla, 1 par vita bomulls dito, 1 par bomullsstrumpor, 1 par ylle med gresilis* färg, 1 par nya vända qvinsskor*, 1 par gamla dito, 1 lingarns lintyg, 1 sämre dito, 1 liten spegel, 2 askar, 1 målat hörnskåp med lås 1 rd, 1 koffert blåmålad 2.32 rd, 1 brännvinskagge av ek, 1 liten sax.

Summa 47 riksdaler 32 skilling

Skulder:

– De fattigas andel, 3 skilling

– Begravningskostnad, 4.6 rd

– Bouppteckningskostnad 1.16 rd

– Jan Eric Löfgren, 8 skilling

Summa 5 riksdaler 33 skilling

Gamle Anders Erssons hustru Maria Matsdotter intygade med bomärke att allt blivit riktigt upptecknat

Närvarande för att bevaka den omyndiges rätt var Lars Eric Löfgren och Jan Eric Löfgren vid Löten

Förrättningsmän var nämndemannen Mats Ersson i Vavd och Mats Kjellberg i Göksnåre.

De fattigas andel kvitteras av M. Wallmon

Förklaringar:

– Catuns. Kattun, även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.

– Brunbotnig. Oklart

– Mindre lis. Oklart

– 1 rosig slor. Oklart

– 3-nåttel duk med röda liskor. Oklart

– Harullsvantar. Harull är i Sörmland och Uppland lika med ängsull. Växten heter cottongrass (bomullsgräs på engelska)

– Vända qvinsskor. Det var vanligt att finare kläder syddes om och vändes när de blev slitna. Detta verkar vara ett exempel på att det även kunde utföras på skor.

– Gamle Anders Erssons hustru Maria Matsdotter är hennes husbonde och hans hustru i Göksnåre nr 6B.

– Lars Eric Löfgren. Se nedan i berättelsen om hennes son Mattias.

– Jan Eric Löfgren (18/1 1789-4/4 1843) är hennes systers man, se nedan.

– Nämndemannen Mats Ersson i Vavd är Mats Ersson (14/2 1778-27/3 1837) född i Göksnåre nr 2A, Norrgården. Gift och bosatt i Vavd blir han, tolvman, nämndeman och häradsdomare.

– Mats Kjellberg. Frälsebonden och sjömannen Matts Kjellberg (16/9 1796-27/2 1845)

– M. Wallmon är kyrkoherden Mattias Wallmon (8/2 1790-9/6 1836) Han var född i Valö och dog 46 år gammal av ”hjernans inflammation”

Anmärkningar:

– De fattigas andel var ca 1,3 promille av boets värde

– Skulder. Det var egentligen bara 8 skilling till Jan Eric Löfgren som var en skuld.

– 2 år efter hennes död är hon omnämnd i Anders Larssons (Göksnåre nr 1A) bouppteckning. Han hade en skuld på 12 rd till pigan Anna Larsdotter i Göksnåre.

Skulden var på 10.32 riksdaler enligt en revers daterad 4 januari 1832. Det tillkom också ränta på 1.44.8 rd. Denna tillgång saknades alltså i bouppteckningen

-Hennes son Mattias Löfgren (24/3 1832-15/10 1893) Han bor i Löten hos sin faster Caisa och hennes man far Lars Eric Löfgren (18/1 1789-4/4 1843) Vi tappar spåret efter honom men han är 22 år då han gifter sej 1854 med Brita Christina Sandgren (19/10 1828-25/2 1876) Hon är född i Sandbo, Hållnäs. Han blir fiskare och bor i Gävle. År 1890 är han ”strandfiskare” och registrerad som ”Qvarstående obefintlige” Han flyttar 1893 till Broby, Söderby-Karl och dör där samma år, 61 år gammal.

(1800)-1805

Frälsebonden Eric Larsson (x/11 1773-7/2 1805) och Maria Johansdotter (11/11 1771-7/9 1834) Han är son i huset och hon dannemansdotter från Göksnåre nr 6. De gifter sej 1797, 24 respektive 26 år gamla, och får Maria (22/2 1798-5/3 1855) läs om henne under Personer, Caisa (22/9 1799-3/9 1825) se nedan, Brita (2/9 1802-5/3 1846) se nedan och Anna Greta (16/12 1804-22/4 1888) se nedan. Eric dör i februari 1805 endast 32 år gammal av rödfeber.

Bouppteckningen utförs 7 april och redovisar han efterlämnar änkan Maria Jansdotter och de 4 omyndiga döttrarna Maria 7 år, Caisa 5 år, Brita 3 år och Anna 1 Greta 4 månader. Unge Eric Ersson i Griggebo och unge Johan Jansson i Göksnåre åtog sej att var förmyndare för de omyndiga barnen vid bouppteckningen. Boet upptecknades enligt följande:

Inventarierna delades upp i 4 kolumner: 1 för skulderna, 1 för änkan och 2 för barnen.

– Hästar: 1 häst 11 år 16.32 riksdaler, 1 häst 4 år 14 rd, 1 häst 4 år 10 rd, 1 föl 4 rd värderade till sammanlagt till 44 riksdaler 32 skilling

– Boskapskretur: 1 ko Krusa 8 rd, 1 ko Rödfagre 7 rd, 1 ko Örpla 7 rd, 1 ko Rödsida 7 rd, 1 ko xx 7 rd, 1 kviga 4 rd, 1 kviga 2 rd, 1 snöping* 7 rd, 1 tjur större 4 rd, 1 dito liten xx 3 rd, 1 liten xx 3.16 rd, 2 spädkalvar 1.16 rd, 10 får 13.16 rd, 2 griskultingar 6 rd till ett sammanlagt värde på 80 riksdaler

– Diverse husgeråd: 3 flata stenfat nya 4 riksdaler, kopparfat 1 rd, 1 stekpanna, 3 buteljer, 1 omålat skåp, 1 omålad soffa, 1 bryggtina, 1 bryggkar, 1 brödmått1 mjöltråg, 1 bibel mm värderat till ca 18 riksdaler

– Åker- och körredskap: 1 järnskodd vagn 3.16 riksdaler, 1 järnskodd kärra 4 rd, 2 xxx, 2 xxx, 2 drättar, 1 liten arbetsskrinda, 1 par nyskodda kälkar, xxxxxx, 2 järnspett, 2 skyfflar, 1 sommarskrinda, 1 vinterskrinda, 1 par gamla järnskodda kälkar, 1 par dito nr 2, 1 par dito nr 3, 1 par dito nr 4, 1 par träskodda dito, 3 st gamla xx värderat till ca 17 riksdaler

– Fiskredskap: 1 sköta 1804 3 riksdaler, 1 sköta 1803 2 rd, 1 gammal dito 12 skilling vilket ger ett totalt värde på 5.12 riksdaler

– Gångkläder: 1 svart klädning 4 riksdaler, 1 grön dito 3 rd, 1 blå xxx, 1 gammal hatt, 1 par stövlar, 1 par nya skor värderat till 9 riksdaler 20 skilling

– Sängkläder: 1 gammalt bolster med rörvipp*, 1 långkudde med rörvipp, 1 skinnfäll, 1 blångarnslakan* värderat till 2 riksdaler 28 skilling

Summa: 174 riksdaler 46 skilling

Kolumnen för barnen summeras till 36 riksdaler 43 skilling vilket vi kan läsa mer om när deras styvfar dör 1831, se nedan

Skulder:

– De fattigas andel, 10 skilling 8 runstycken

– Skuld till Leufsta kontor, 114.24 riksdaler

– Hustruns fördel av boskiftet, 4 riksdaler 28 skilling

– Tolvmans arvode, 8 skilling

Summa 119 riksdaler 22 skilling 8 runstycken

– Änkans gifterätt 1/3-del av det behållna, 18 riksdaler 24 skilling

– Barnens 2/3-delar, 36 riksdaler 47 skilling 4 runstycken

Änkan Maria Jansdotter intygade med sitt bomärke att allt blivit riktigt upptecknat.

Som förmyndare för de omyndiga barnen undertecknade unge Eric Ersson i Griggebo och unge Jan Jansson i Göksnåre med sina bomärken.

Som förrättningsmän undertecknade nämndemannen Pehr Ersson i Vavd och Joh. Gust. De Jounge med bomärke respektive namnteckning

Fattigprocenten kvitterades av komminister CM Martinell

Förklaringar:

– Snöping kastrerat handjur, normalt gris

– Sköta 1804. En sköta är ett fiskenät, här engivet med årtalet som visar att det är 1 år gammalt.

– Klädning. Här avses inte att han ägde en klänning utan en hel klädning i svart dvs troligen byxor, väst mm för begravning mm.

– Rörvipp.  Vassvippa, högväxande (i synnerhet i vatten liggandes på vattenrik mark uppträdande) gräsarter med jämförelsevis grovt och styvt strå.

– Blångarn kort spinnbart fiber­material som av­skiljs vid bearbetning av lin och hampa

– Unge Eric Ersson i Griggebo är bonden i Griggebo Eric Ersson (26/2 1746-21/11 1810)

– Unge Johan Jansson i Göksnåre är frälsebonden i Göksnåre nr 6B Jan Jansson (6/2 1774-14/4 1855)

– Nämndemannen Pehr Ersson i Vavd är bonden Pehr Ersson i Vavd (25/7 1758-16/11 1822)

– Joh. Gust. De Jounge är Johan Gustav De Jounge (x/10 1745-x/5 1815) Bokhållare

– CM Martinelle är Carl Magnus Martinell (8/12 1756-11/8 1817) Han var komminister i Hållnäs 1787-1811.

Anmärkningar:

– Hästarnas och kreaturens värde var ca 71 % av hela boets värde.

– Skulderna var bara posten till Leufsta och den var ca 65 % av boets värde

– De fattigas andel var ca 1,2 promille av boets värde.

– Det som kallas ”hustruns fördel” var knappt 3% av boets värde. Det drogs av innan ”änkans andel” på 1/3-del beräknades.

Hans änka Maria tar över och gifter om sej. Av deras 4 barn är det 3 som lever.

Dottern Caisa (22/9 1799-3/9 1825) gifter sej 1823 med drängen i prästgården Per Persson (8/5 1794-8/4 1863) och dör redan 1825 av vattufot bara 26 år gammal.

Dottern Brita (2/9 1802-5/3 1846) gifter sej 1824 i Hjelmunge nr 5 med frälsebonden och änklingen Erik Olofsson (18/8 1796-13/4 1872) Han har Olof (11/9 1821-6/12 1898) De får Jan Erik (24/8 1825-19/1 1826) som dör 5 månader gammal av kopporna, Eric (5/7 1827-25/6 1854) som dör 26 år gammal utan angiven orsak och Johan (3/8 1833-9/4 1900) som dör 66 år gammal som torpare i Slada.

Brita dör 1846, 43 år gammal, av lunginflammation.

I hennes bouppteckning ser vi att hon efterlämnade änklingen och de 2 sönerna Eric och Johan. Förutom änklingen var även unge Pehr Persson i Göksnåre utsedd till förmyndare för de omyndiga sönerna vid bouppteckningen.

Bohaget redovisar under rubriken Kreatur: 3 hästar för 54 riksdaler, 5 kor för 63 rd och 16 mindre djur för 17 rd. Totalt värde för kreaturen var 135 riksdaler

I övrigt räknas många sidor prylar upp och boets totala värde uppgick till 413 riksdaler.

Skulderna är på 118 rd fördelat på 10 olika poster. De största skulderna var Leufsta 46 rd, sockenmagasinet 22 rd, patron Engström i Gävle 13 rd och ”Westgöten” BA Holmgren från Borås 13 rd.

Förklaringar:

– Unge Pehr Persson i Göksnåre är Pehr Persson (8/5 1794-8/4 1863) som tagit över Göksnåre nr 2A efter hennes föräldrar.

– Leufsta. Detta avser kontot på bruket där arrenden, inköp, lön mm bokfördes.

– Sockenmagasinet. Är avsett för förvaring av spannmål. Bönderna i socknenkunde förvara spannmål här och även låna under nödår. Därigenom skulle priserna variera mindre från år till år. Det är oklart om det fanns någon fysik byggnad i Hållnäs för detta.

– Patron Engström i Gävle. Oklart

– ”Westgöten” Holmgren från Borås. Okänd västgötaknalle

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var ca 33% av boets totala värde.

– Skulderna uppgick till ca 29% av boets värde.

.

Dottern Anna Greta (16/12 1804-22/4 1888) gifter sej med änklingen efter sin syster Caisa, Per Persson från prästgården. Se nästnästa generation.

1806-1831

Frälsebonden Jan Larsson (25/8 1780-1/4 1831) och Maria (Maja) Jansdotter (11/11 1771-7/9 1834) De gifter sej 1806, 26 respektive 35 år gamla. Hon är änka i huset och han kommer från Vavd med föräldrarna Lars Johansson (17/7 1752-30/4 1806) och Brita Olofsdotter (6/11 1755-8/3 1784) Sannolikt är det ca 1820 då fastigheten delas till 2 stycken med ¼ mantal vardera. Han är noterad på skifteskartan från 1823-24. Alla byns 10 frälsehemman skiftas till samma storlek, 2 ²/₅ öresland, dvs 3,6 hektar. De skiften han får är nr 83-107.

Jan dör 1831 av lunginflammation, 50 år gammal. I bouppteckningen som upprättas redan 10 dagar senare anges, mycket riktigt, att de inte hade några gemensamma barn. Hans närmaste släkting anges som brodern bonden Olof Larsson i Sikhjelma.

Egendomen uppgavs som följer:

– Silver: 1 fickur värderat till 8 riksdaler

– Koppar: 1 brännvinsrustning bestående av lyftpanna med behör* 10 rd, 1 kruka, 1 skål, 1 dito sämre, 1 metalljusstake värderat till totalt 12 riksdaler

– Tenn: 1 djupt fat, 1 drickssop, 1 ljusstake värderat till 1 riksdaler 16 skilling

– Järn- och blecksaker: 1 st 16-kannsgryta* 3rd, 1 st 8-kannsgryta 2 rd, 1 gammal gryta, 2 pannhällar, 1st 5-kannsgryta, 1 grytlock, 1 stekpanna med långt skaft, 7, 1 ljusstake, 1 bleckstop, 1 brödmått, 1 rivjärn, 1 sil, 1 strykjärn, 2 järnspett, 4 skyfflar, 2 hackor, 1 torvkrok, 1 järnmortel, 1 gammalt lock, 8 liar med orv 3 rd, 1 sopskyffel, 1 qvartersmått*, 3 huggyxor, 1 flankyxa, 3 järnkedjor, 1 högaffel, 2 stockhakståg*, 8 x 14 x stångjärn* 5 rd, 1 skruvstäd, 1 pannring värderat till ca 23 riksdaler

– Porslin och stenkärl: 1 djupt porslinsfat, 6 djupa porslinstallrikar, 5 flata tallrikar, 4 flata rosiga tallrikar, 6 diverse spräckta tallrikar, 10 diverse stenfat, 1 stenkruka, 4 stentallrikar värderat till 1 riksdaler 27 skilling

– Glas: 1 bordsflaska, 2 brännvinsglas, 4 buteljer värderat till 34 skilling

– Brygg- och laggkärl: 1 stort kar 1.32 rd, 1 kar 1 rd, 1 drickstunna 1.24 rd, 1 dito sämre, 1 brännvinskagge, 2 dricksflaskor, 1 bryggtina, 1 tunn tratt, 1 bärtina, 3 skräptunnor, 1 strömmingsbalja, 1 gammal drickskanna, 1 dricksflaska, 1 vattenså, 1 skräptina, 5 nudar, 1 sillfjärding*, 1 strömmingsfjärding, 5 skräptunnor, 1 tjärfjärding, 1 tjärämbar, 2 byttor, 4 ämbar, 2 stävor, 2 smörkärnor, 2 mjölkbunkar, 3 mjölktråg, 1 st 4-kannskagge, 1st 3-stopskagge värderat till ca 8 riksdaler

– Åker- och körredskap: 1 fjäderkärra 20 riksdaler, 1 verkvagn 12 rd, 1 dito sämre 6 rd, 1 verkkärra 8 rd, 1 ojärnad åkskrinda 3 rd, 1 par kälkar 2.16 rd, 1 par dito 2.16 rd, 1 par dito 1 rd, 1 par träskodda kälkar, 2 åkerharvar 1.32 rd, 2 trädstockar med billar*, 2 bukok, 1 drätt, 1 enbetsskakel, 1 färdankorg, 1 kolryss, 2 kolskrindor, 2 sommarskrindor, 1 vinterskrinda, 1 järnstege, 2 rader med skidor, 1 sandkista, 1 lädersele, 1 par verkselar, diverse gamla selar, 1/3-del i en plog*, 1 rödmålad åkskrinda värderat till ca 65 riksdaler

– Kreatur: 1 vallack 5 år Röden 25 riksdaler, 1 vallack 11 år Skymmeln 20 rd, 1 sto 10 år Rödan 20 rd, 1 vallack 16 år Soten 12 rd, 1 ko Lötgås 11 rd, 1 ko Blåsgås 10 rd, 1 ko Äppla 10 rd, 1 tjur 7 rd, 1 kviga 6 rd, 1 tjur medvänjning* 4 rd, 3 hagkalvar 3 rd, 3 tackor 8 rd, 4 lamm 2 rd, 1 årsgammal gumse 40 skilling, 1 gymmer* 40 skilling, 1 galt 7 rd vilket ger ett totalt värde på 146 riksdaler 32 skilling

– Husgeråd: 1 byråskåp 12 riksdaler, 1 brunmålat skåp 4 rd, 1 hörnskåp 8 skilling, 1 fällbord 2 rd, enkelt bord brunmålat 16 skilling, enkelt dito 12 skilling, 1 matstol 6 skilling, 1 väggur 1 rd, 1 soffa 1 rd, 1 dito blåmålad 32 skilling, diverse karmstolar 32 skilling, 1 par vävstolar 32 skilling, 1 par rännträn, 1 mältlave*, 2 slack*, 1 sädeslår 3 rum, dito med 2 rum, 2 hacklådor, 1 nytt fat, 3 blångarnsvävskedar, 1 st 30 pasmars* vävskedar, 2 lärftsskedar, 1 skedspännare, 1 ullsax, 2 par kardor, 1 linhäckla, 1 mansax, 1 handkvarn, 1 baktråg, 1 mindre tråg, 1 vanna, 1 rissel, 2 såll, 1 sikt, 1 fatankorg*, 2 handkorgar, 1 sjökorg, 1 linbråk, 1 klyfta, 1 slipsten med järnvev, 1 yxsten med dito, 1 liten sten med dito, 2 ostkar värderat till ca 23 riksdaler

– Snickar- och smedjeverktyg: 1 såg, 1 foghyvel, 2 oxhyvlar, 1 bandkniv, 1 ander stång navare*, 1 färgnavare, 1 hållhake, 1 huggjärn, 2 små borrar, 1 skoffel skavare, 1/3-dels balja*, 1/3-dels smedjestäd, 2 tänger, 1 slägga, 1 hammare, 1 stamp och med nageltorn*, 2 hällstampar* värderat till knappt 5 riksdaler.

– Sjötyg och redskaper*: ½ notbåt* 1 riksdaler, ¼-del i en skötnot* 32 skilling, 1 sköta 1824 3.32 rd, 1 sköta 1811 1.32 rd, 1 sköta 1813 32 skilling, 3 skötor gamla, 2 linor, 1 eldjärn, 1 ljuster värderat till ca 18 riksdaler

– Mans gångkläder: 1 blå kapprock 4 riksdaler, 1 grön syrtut* 4.8 rd, 1 svart frack och väst, 1 mörkbå frack och byxor 4.16 rd, 1 mörkblå syrtut 5 rd, 1 par melerade byxor 1.12 rd, 1 par melerade byxor 1.12 rd, 1 par gröna byxor, 1 brun friströja*, 1 par skinnbyxor, 1 blå vardagsrock, 3 diverse livstycken, 1 par bättre stövlar, 1 par sämre dito, 1 par näverskor, 3 par strumpor, 1 hatt, 2 mössor med hundskinnsbräm*, diverse vardagskläder värderat till ca 28 riksdaler

– Linne och sängkläder: 1 lärftslakan*, 1 blångarnslakan*, 2 mindre kuddar med dun, 1 bolster med rörvipp*, 1 kuddvar, 2 gamla skinnfällar, 1 ny skinnfäll, 2 sängomhängen, 1 hårtäcke, 3 par fönstergardiner, 2 slippväpor*, 3 nya säckar, 2 gamla säckar värderat till ca 13 riksdaler

– Diverse saker: 1 bjällra, 1 rakkniv, 1 spegel, 1 spolrock*, 1 par knäspännen* av silver, 2 hjulnav värderat till 2.24.6 riksdaler

Summa inventarier 354 riksdaler 16 skilling 4 runstycken

De fattigas andel är betald och kvitteras av M. Wallmon

Sterbhusets skulder

– Styvbarnen med förra giftet innestående arv och 5% löpande ränta, 84.42.6 rd

– Till mågen Pehr Persson för 8 års lön, 80 rd

– Till Leufsta bruks kontor, 24.38 rd

– Svart klädning åt dottern Anna Greta, 12 rd

– Rest på svart klädning åt dottern Brita, 3.16 rd

– Till stalldrängen Anders Eklund, 16 rd

– Till handlanden Bengt Holmgren, 8.32 rd

– Till drängen Mats Olsson, 8 rd

– Bouppteckningskostnad 3 rd

– Fattigprocenten 22 skilling

Summa, 241 riksdaler 6 skilling 6 runstycken

/ I denna bouppteckning är på denna plats ett testamente inskrivet. Det är ett ömsesidigt testamente mellan makarna daterat 10 jauari 1829, alltså när de är 48 respektive 58 år gamla, 2 år innan Jan dör. Testamentets grundmening är att den som överlever den andre ska sitta i orubbat bo, Dock ska fadernearvet till hennes 3 döttrar från det förra giftet, Maja, Brita och Anna Greta, betalas ut. Se nedan under Anmärkningar vad som gällde och vilka belopp det blev. Här kan också nämnas att Maria Jansdotter är farfars farmors farmors mor till Matthias Holmgren som bor i byn idag/

Så här ser testamentet ut, 194 år gammalt:

Änkan Maria Jansdotter intygar med sitt bomärke att boet har blivit riktigt upptecknat.

Förrättningsmännen Joh. Bossard och nämndemannen i Vavd Mats Ersson undertecknar med namnteckning respektive bomärke

Förklaringar:

– Behör, vad som hör till något. Idag skulle det nog kallas tillbehör.

– 16-kannsgryta. En gryta med volymen 16 kannor dvs 16×2,62 liter=41,9 liter.

– Qvartersmått. Gammalt svenskt volymmått för vätskor.  1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl

– Stockhakståg. Oklart.

– 8x 14 x stångjärn= 8 lispund 14 skålpund dvs 8×8,5 kg+14×0,425kg= 73,95 kg

– Sillfjärding. 1 fjärding är 31,4 liter.

– 1/3-del i en plog. Han och 2 andra delade tydligen på en plog.

– Tjur medvänjning. Oklart

– Gymmer (gimmer, gymner) ung tacka, i synnerhet tacka som inte haft lamm

– Mältlave. Nånting för att torka malt med.

– Slock. Oklart

– 30 pasmars vävskedar. Oklart

– Fatankorg. Oklart

– Ander stång navare

– Hällstampar. Hålstamp är ett smidesverktyg; kallas ofta för lockmejsel

– ½ notbåt. Båt som användes för notfiske. Han och en till delade tydligen på en båt.

– ¼-del i en skötnot. Skötnot eller bara not var de nä som det fiskades med.

– Grön syrtut , särskilt på 1700- och 1800-talen förekommande typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag och skört och en eller två knapprader, använd både för civilt bruk och som uniformskappa.

– Brun friströjak. Särskilt om tröja tillhörande den tidigare folkdräkten

– Mössor med  hundskinnsbräm, vanligen av annat tyg än dräkten för övrigt

– Lärftslakan. Lärft ät tätvävda tyger i tuskaft, främst vita linnetyger, men även bomullstyger.

– Blångarnslakan. Blångarn: kort spinnbart fiber­material som av­skiljs vid bearbetning av lin och hampa

– Bolster med rörvipp. Vassvippa, högväxande (i synnerhet i vatten liggandes på vattenrik mark uppträdande) gräsarter med jämförelsevis grovt och styvt strå

– Slippväpor. Oklart

– Spolrock , typ av spinnrock aom användes för att spola upp garn med hjälp av trampdrivet hjul.

– Knäspännen av silver. Knäspånne var avsett att fästa band av tyg eller läder strax ovanför knäskålen

– Mågen Pehr Persson för 8 års lön. Per Persson (8/5 1794-8/4 1863) Han är den man som varit gift med en av hans styvdottrar och som efter hennes död gifte sej med en annan av styvdötrerna, se ovan. Han har arbetat som dräng här i 8 år sen 1823 åt Jan.

– Leufsta bruks kontor är kontot på bruket där arrenden, inköp, lön mm bokfördes.

Han har bara 24 rd i skuld till Leufsta men I brukets böcker anges dock att hans saldo var minus 58 riksdaler.

– Svart klädning åt dottern Anna Greta. Hon har tydligen blivit lovad en klädning. Observers klädning ej klänning

– Rest på svart klädning åt dottern Brita. Se systern ovan, Brita hade tydligen fåt en del av klädningen redan

– Stalldrängen Anders Eklund. Okänd

– Handlanden Bengt Holmgren. Kan vara samma som handlanden BA Holmgren som omnämns i gårdens förra bouppteckning. Okänd västgötaknalle

– Drängen Mats Olsson. Oklart

Anmärkningar:

– Styvbarnen med förra giftet innestående arv och 5% löpande ränta, 84.42.6 rd

Barnen fick 84.42.6 riksdaler inklusive löpande ränta 5%. Då deras far dog 1805 summerades till deras sammanlagda arv 36 riksdaler 43 skilling. Etta har nu alltså mer än fördubblats med räntan.

– Kreaturens värde är ca 41% av boets totala värde.

– Skulderna, exklusive bouppteckningskostnaden är ca 67% av boets värde

– De fattigas andel (fattigprocenten) är ca 1,3 promille av boets värde

Maria dör i byns koleraepidemi 1834, 62 år gammal, och då är alla fosterdöttrarna utflugna. Marias dotter Anna Greta har gift sej med drängen Pehr Persson och tagit över hemmanet, Marias dotter Maria har gift sej med Lars Eric Larsson Löfstedt (23/11 1886-22/11 1855) i Löten och dottern Brita är gift med bonden Eric Olsson i Hjelmunge.

I hennes bouppteckning 2 månader efter hennes död kan vi läsa om hennes 3 döttrar och var de är nu. (Se ovan) Pehr Persson uppgav boet enligt följande och tillgångarna delades upp mellan döttrarna:

– Hästar: 1 vallack 9 år 20 riksdaler, 1 ko Bläsgås kallad 10 rd, 1 tacka med lamm 1.16 rd värderat till 31.16 riksdaler

– Körredskap: 1 fjäderkärra 24 riksdaler, 1 åkskrinda 1.24 rd, 1 gammal lädersele till ett sammanlagt värde på 26 riksdaler

– Koppar: 1 kruka, 1 skål, 1 stop av bleck, 1 qvartersflaska av koppar*, 1 pannhäll av tackjärn, 4 fingerringar, 1 butelj av glas, 1 stopfat värderat till 2 riksdaler 35 skilling

– Husgeråd: 1 skåp 2 riksdaler, 1 xx, 1 1 gammalt hörnskåp, 1 bord, 1 karmstol, 1 par vävstolar, 1 drickestunna av ek, 5 kaggar av ek, 1 xx, 1 tina, x Krus stå, 1 större backtrög, 1 mindre dito, 1 drickeskanna, 2 gamla byttor, 1 spegel värderat till 9 riksdaler 27 skilling

– Sängkläder: Alltsammans sängkläder värt 6 riksdaler

– Gångkläder: Alltsammans bättre och sämre värt 9 riksdaler

– 1 lingarnslakan, 1 par (barnsängar), 1 vitt bomullsförkläde, 1 gammal mans kapprock, 1 kvinns kappa, 1 linhäkla, 1 stor bak, 1 spinnrock, 1 gammal dito värderat till 7 riksdaler 38 skilling

Summa inventarier 99 riksdaler 18 skilling. Döttrarna fick värden för ca 33 skilling vardera.

De fattigas andel av inventariesumman är betald med 6 skillingar. Kvitteras av M Wallmon 26 november 1834.

Pehr Persson i Göksnåre intygar med sitt bomärke att allt blivit riktigt upptecknat

Arvtagarna, döttrarna med deras makar, förklarade sej nöjda och skrev under med sina bomärken.

Förrättningsmännen Eric Hållander i Lönnö och nämndeman Olof Olsson i Årböle skrev under

Förklaringar:

– Qvartersflaska. Qvartersmått. Gammalt svenskt volymmått för vätskor.  1 kvarter = 1/8 kanna = 1/4 stop = 4 jungfrur = 32,7 cl

– M Wallmon är kyrkoherden Mattias Wallmon (8/2 1790-9/6 1836) Han var född i Valö och dog 46 år gammal av ”hjernans inflammation

– Eric Hållander i Lönnö är torparen Eric Hållander (3/4 1802-22/12 1870) som flyttar med sin familj till Västland året efter.

– Nämndeman Olof Olsson i Årböle är skattebonden Olof Olsson (20/1 1790-26/9 1847)

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var ca 32% av hela boets värde

– Inga skulder fanns i boet

– De fattigas andel av boet var ca 1,3 promille.

1831-(1860)

Frälsebonden unge Pehr Persson (8/5 1794-8/4 1863) och Anna Greta Ersdotter (16/12 1804-22/4 1888) Han är från Barknåre med föräldrarna Per Larsson (7/9 1758-21/11 1836) och Lisa Hansdotter (1759-6/6 1837) och hon är dotter i huset Han är inte noterad på skifteskartan från 1839-44 men är tydligt angiven i en sammanställning över byns skatte- och frälsebönder. Tomten har littera 614 på den kartan. De gifter sej 1826, 32 respektive 22 år gamla, men han har bott här, troligen som dräng sen 1823. De får Maria Helena (16/3 1827-3/6 1910) som gifter sej 1852 med Anders Petter Jansson (31/5 1831-15/10 1894) i Magön, läs mer om dem där, Per Erik (18/4 1831-20/2 1916) som tar över här, Brita Lovisa (21/1 1832-29/1 1832) som dör av okänd orsak 9 dagar gammal, Anna Lena (16/8 1839-9/11 1839) som dör knappt 3 månader gammal av okänd orsak. Anna Gretas mor, änkan Maria Jansdotter dör i koleran 7/9 1834. Pehr är troligen den som hämtar förnödenheter i Lill-Kärven när socknen är satt i karantän. Det kan också ha varit hans namne i det andra Göksnåre nr 2. Pehr dör 1863, 68 år gammal, av bröstinflammation och Anna Greta dör 1888, 83 år gammal. Inga bouppteckningar har hittats för dem. deras 4 barn är det bara 2 som överlever föräldrarna.Sonen Per Erik tar över.

(1860)-1862

Frälsebonden Per Erik Persson (18/4 1831-20/2 1916) och Brita Stina Jansdotter (22/3 1831-30/3 1862) Han är son i huset och hon är styvdotter i Göksnåre nr 6. De gifter sej 1854, 23 år gamla, och får sonen Pehr Eric (11/6 1856-13/5 1859) som dör knappt 3 år gammal av Västeråssjuka. Under tiden har de även fått dottern Anna Stina (28/5 1858-12/3 1942) se nedan. De får även Per Johan (15/3 1862-16/3 1862) som dör efter en dag i livet. 2 veckor senare dör även hustrun Brita Stina i barnsängsfeber endast 31 år gammal. Av de 3 barn hon födde är då bara ett i livet.

Hennes bouppteckning upprättas 7 april och det anges att hon efterlämnade mannen och dottern Anna Stina. Dotterns morbror Jan Jansson i Hermansbo blev förmyndare för henne vid bouppteckningen. Änkemannen uppgav boet enligt följande: (detta är första gången i byn där bouppteckningen anges i riksdaler och ören)

– Koppar: 1 kopparkittel 8 kr, 1 kaffepanna 2 kr, 1 liten panna, 1 mullöga* 2 kr, 1 kopparbärare 2,50 kr, 1 kopparkruka värderat till 16,75 kr

– Tenn: 1 fat 2 riksdaler, 1 flat fat, 1 djupt fat, 1 soppskål, 1 stop värderat till 6,50 kr

– Metall: 1 ljusstake värderad till 75 öre

– Järnsaker: 2 skopor, 1 st 4-kannsgryta*, 1 dito större söndrig, 1 panna, 1 dito lappad, 1 stekpanna, 1 våffeljärn värderat till 5,75 kr.

– Porslin: 1 dussin porslinstallrikar, 1 spillkum*, 1 dito, 1 par muggar, 4 stenfat, 1 sten durkslag, 1 porslinsfat lappat, 1 gräddsnäcka och sockerskål, 1 stor och en större karaffin, 1 ½-stopsflaska*, 1 par ½-stopsbuteljer, 1 dussin knivar och gafflar värderat till 5,05 kr

– Husgeråd: 1 skåp i köket 4 riksdaler, 1 skåp i kammaren 4 rd, 1 bord med 2 skivor 4 rd, 1 dito utan skivor, 1 litet matbord, 1 säng i salen 4 rd, 1 soffa i köket, 1 dito gammal, 1 par stolar, 1 par stolar sämre. Sen kommer 1 bollster 4 rd, 2 kuddar, 1 fäll 2 rd, 1 täcke 2 rd, 1 madrass, 1 vangskorg, 1 par kälkar, par lakan, 1 par sängomhängen 2 rd, 1 säng i köket 4 rd som tillhörde änkemannens säng*. Vidare 1 bolster 3,50 kr, 1 bolster sämre, 2 kuddar 2 kr, 2 kuddar sämre, 2 väpor, 2 fällar, 1 par blångarnslakan, 4 handdukar, 4 par fönstergardiner värderat till 49,89 kr varav 17,14 kr var till änkemannens säng.

– Körredskap: 1 par kolryssar, 1 par skrindor, 1 åkerharv, 1 par rader och skidor, 1 par bukok*, 1 trästock, 1 par trästockar, 1 årder, 1 verkvagn 20 kr, 1 verkvagn 10 kr, 1 vinterskrinda, 3 malmflakar, 1 par sommarskrindor, 2 järnkedjor, 2 par kälkar, 1 kärra 10 rd, 1 par drättar*, 1 åkskrinda 15 kr, 1 slipsten, 1 par skaklar, 1 slipsten, 10 slåtterliar 8 kr, 1 par korgar, 1 kar, 1 kar, 2 kar större, 1 tina, 1 baktråg, 1 låv med 2 rum*, 1 större nud, 1 dito, 2 skräpfjärdingar, 2 tomma silltunnor, 2 dricksflaskor, 1 rissel, 5 spannmålssäckar, 1 lår i yttre boden, 1 handkvarn, 5 skräptunnor, 1 dricksflaska, 2 spinnrockar 2 kr, 1 varpill*, 1 skåp gammalt, 2 järnspett, 5 skyfflar, 1 torvkrok, 3 grepar, 2 par huggyxor, 1 sele, 2 verkselar, 2 högafflar, 2 stockhakståg, 1 täljyxa, 1 handyxa, 2 foghyvlar, 1 par spånthyvlar, 1 skårhyvel, 2 simshyvlar, 1 släthyvel, 1 rulxhyvel, 1 borrskaft med 3 borrar, 2 stämjärn, 2 sågar, 1 vinkel och ritmått, 2 drickstunnor värderat till sammanlagt 141 kr.

– Smedjeredskap: 1/3-del i balja och städ* samt diverse verktyg värde 5 kr

– Qvins gångkläder: 1 ylleklädning rödrutig 5 kr, 3 ylleklädningar 9 kr, 2 kartunsklädningar* 9,50 kr, 1 kappa 8 kr, 1 kofta 4 kr, 2 bomullsklädningar 5 kr, 1 underkjol vit, 2 vardagsklädningar, 1 större sjal 5 kr, 1 hemvävning 4 kr, 1 dito gammal 2 kr, 1 sommardito, 1 sämre dito, 1 rosig sjalett, 1 svart dito, 1 bomullsdito, 9 förkläden, 1 halsduk, 8 lintyg, 2 par strumpor värderat till 76 kr

– Kreatur: 1 häst Bläsen 46,67* kr, 1 häst Blacken 30 kr, 1 fåla* 30 kr, 1 ko Löva 25 kr, 1 ko Stolta 24 kr, 1 ko Rödfager 24 kr, 1 ko Granlin 20 kr, 1 kviga 15 kr, 1 kviga röd 8 kr, 1 kviga Höfdig 8 kr, 1 kalv 4 kr, 2 svinkreatur 19 kr, 3 tackor med lamm 12 kr, 5 tackor med lamm 15 kr värde totalt 280 kr.

– Här saknas rubrik men det uppräknas: 3 vävskedar, 1 tröskverk 50 kr.

Summa inventarier 637,07 kr

Sterbhusets skulder

– Till Hållnäs sockenmagasin, 23 kr

– Till Johan Persson i Vavd, 10 kr

– Till Anna Greta Ersdotter, 15 kr

– Till drängen Carl Petter Larsson, 5 kr

– Till bondesonen Mats Ersson, 10 kr

– Till Lars Eric Jansson i Vavd, 16,33 kr

– Erik Persson i Maln, 10 kr

– Till traktör Henning vid Leufsta Bruk, 10 kr

– Fattigprocenten av inventariesumman, 80 öre

Summa 100,13 kr

Änklingen Per Eric Persson intygar med sitt bomärke att boet blivit riktigt upptecknat

Förrättningsmännen fjärdingsman BA Sjögren och nämndeman Eric Ersson i Vavd skriver under med sina namn.

Fattigprocenten betald kvitteras av JG Söderbaum

Förklaringar:

– Mullöga.  Handfat, tvättfat

– 4-kannsgryta. En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 4-kanns gryta var alltså på 10,5 liter

– Spillkum. Spillkummar är en typ av skålar utformade med ett urtag på ett ställe för att enkelt kunna hälla ur.

– ½-stopsflaska. 1 stop = 4 kvarter = 1/2 kanna = 1,3085 liter.

– Änkemannens säng. Detta var en reservation för honom.

– Bukok. En del av seltyget för hästen.

– Drättar. En drätt är troligen del till en plog

– Varpill. Oklart.

– 1/3-del i balja och städ. Det är vanligt i byn att man delade på smedsutrustning.

– Kartunsklädningar. Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.

– Hållnäs sockenmagasin Är avsett för förvaring av spannmål. Bönderna i socknen kunde förvara spannmål här och även låna under nödår. Därigenom skulle priserna variera mindre från år till år. Det är oklart om det fanns någon fysik byggnad i Hållnäs för detta.

– Johan Persson i Vavd. Oklart.

– Anna Greta Ersdotter är svärmor Anna Greta Ersdotter (16/12 1804-22/4 1888)

– Drängen Carl Petter Larsson är 21-årige Carl Petter Larsson (14/1 1841- 4/12 1865) Han är född i Göksnåre nr 3B och han dör 24 år gammal, med dödsorsak: Uppbränd i kolmila

– Bondesonen Mats Ersson. Det finns flera personer detta kan gälla.

– Lars Eric Jansson i Vavd Det finns flera personer detta kan gälla.

– Erik Persson i Maln är frälsebonden i Malen Eric Persson (13/11 1829-30/4 1903)

– Traktör Henning vid Leufsta Bruk är traktören och handlanden på värdshuset Johan Eric Henning (22/2 1824-9/10 1872)

– Fjärdingsman BA Sjögren är bonden i Kvarnbo och fjärdingsmannen Bengt Adolf Sjögren (23/6 1834-30/10 1866) (som dör 4 år senare, bara 32 år gammal, i den stora branden i Årböle)

– Nämndeman Eric Ersson i Vavd. Det finns flera personer detta kan gälla.

– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863

Anmärkningar:

– Kreaturens värde var 44% av boets totala värde

– Skulderna var ca 16% av boets värde

– Fattigprocenten var ca 1,3 promille av boets värde

Han gifter om sej 1863.

Dottern Anna Stina (28/5 1858-12/3 1942) flyttar 1884 till Göksnåre 5A där hon gifter sej med Per Gustaf Holmgren och de blir frälsebönder. Läs vidare om henne där.

1863-1885

Frälsebonden Per Erik Persson (18/4 1831-20/2 1916) och Brita Stina Söderman (8/7 1831-21/10 1893). Han är änkling i huset. De gifter sej 1863, 32 år gamla. Hon kommer från Norrbo och är dotter till sjökorpral Lars Söderman (27/7 1795-20/1 1856) och Cathrina Jakobsdotter (16/4 1801-16/11 1841) Hon har den 6-åriga oäkta sonen Eric August (1/4 1857-8/6 1921) se nedan. Alla frälsebönder i Göksnåre blir formellt uppsagda för avflyttning av bruket 1865 men det är bara en formalitet med ett internt ägarbyte för brukspatron så alla fick avtal med den ”nya” ägaren fidekommissen. De får sen Margareta Gustava (4/1 1865-8/1 1947) som tar över här.

Jordbruksundersökningen 1878 redovisar inte djurinnehavet för de flesta hemman annat än med en summa för byn. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.

Drängen Lars Petter Andersson (24/5 1844-19/2 1917) flyttar in här 1882 från Göksnåre nr 4 B (4:27) och bor kvar när dottern tar över. Läs om hela hans liv under Personer.

Hennes son Eric August (1/4 1857-8/6 1921) flyttar 1883 till Ängskär nr 1 och blir först dräng men sen gifter han sej 1884 med frun i huset Maria Katrina Ersdotter (18/1 1849-14/1 1926) när hon blivit änka för andra gången. Hon är född i Göksnåre nr 3B, läs om hennes innehållsrika historia och deras gemensamma historia i Ängskär under fastigheten Göksnåre nr 3B.

1885-1895

Frälsebonden Lars Erik Larsson (30/11 1861-14/10 1950) och Margareta Gustava Persson (4/1 1865-8/1 1947) Hon är dotter i huset. Efter att hon har varit iväg och jobbat som piga flyttar de in och gifter sej 1885, 24 respektive 20 år gamla. Han är son från Göksnåre nr 5. De får Hanna (12/7 1887-6/7 1973), Hilda (22/1 1890-1/7 1930) och Karl Anselm (1/3 1893-16/2 1982) Hennes föräldrar förre frälsebonden Per Erik Persson och Brita Stina Söderman bor också här.

De har drängen Lars Petter Andersson (24/5 1844-19/2 1917) som flyttat in här redan 1882. Han arbetar här med dem hela tiden. Läs om hela hans liv under Personer.

I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.

Margareta Gustavas mor, Anna Greta Ersdotter, dör 1893, 62 år gammal, utan angiven orsak, Hennes boupptecning visar följande:

Hon efterlämnade arvingarna änklingen Per Erik Persson, dottern Margareta Gustafa gift med hemmansbrukaren Lars Erik Larsson, sonen Erik August Eriksson hemmansägare i Ängskär och de var alla närvarande. Boet uppgavs av änkemannenoch upptecknade som följer:

– Guld: 1 fingerring guld 4 kr och 1 par öronringar av guld 4 kr ger summan 8 kr

– Koppar: 2 flaskor, 1 fat, 1 kaffepanna, 1 skål, 2 fotpannor* värderat till 12,75 kr

– Järn- och bläcksaker: 2 pannor, femkandsgryta med lock*, 1 våffeljärn, 1 dussin bläckskedar, värderat till 3,85 kr

– Glas och porslin: 10 tallrikar, 4 karotter, 1 mugg, 1 kaffekanna, 1 spillkam, 1 sockerskål, 1 gräddsnäcka, 1 brödkorg, 1 dussin knivar och gafflar värderat till 4,65 kr

– Gångkläder och skodon: 5 ylleklänningar, 1 linneklänning, 5 kjolar, 1 ylletröja, 4 yllesjalar, 2 snibbar, 1 moareförkläde*, 9 förkläden av bomull, 3 silkessjalar, 7 halsdukar, 1 dussin linnen, 2 par strumpor, 1 par kängor till ett värde av 59,25 kr

– Sängkläder och linne: 1 bolster, 2 kuddar, 5 lakan, 3 sticktäcken, 1 löstäcke, 4 servetter, 2 borddukar värderat till 17,50 kr

– Möbler: 1 fällbord, 3 stolar, 1 koffert, 2 kistor värderat till 13,50 kr

– Kör- och åkerredskap samt åkdon: 1 par kälkar, 1 släde, 1 fjäderkärra, 1 lädersele, 1 par tömmar värderat till 25,75 kr

– Trä- och laggkärl: 1 tina, 1 kagge, 1 så, 1 drickstunna, 1 baktråg, 1 bakbord, 1 tvättina värderat till 5,75 kr

– Diverse: 1 par vävstolar, 1 haspel, 4 kabblar*, 2 såll, 1 korg, 1 hyvelbänk, 3 yxor, diverse snickarverktyg, 2 järnkedjor, 1 järnstör, 1 skyffel, 1 grep, 1 lie, 4 harvar, 1 gaffel, 1 spannmålslår, 1 spruta, 11 vävskedar, 1 vävspännare, 2 skottspolar, 5 mattor, 1 vedlår värderat till 39,85 kr

– Kreatur: 2 kor 100 kr och 2 får 7 kr blir ett värde på 107 kr

– Kontant fordring innestående hos sin måg LE Larsson 190 kr

Summa 487,85 kr

Skulder:

– Begravningsomkostnader 50 kr

– Bouppteckningsarvode 2,50 kr

Summa skulder 52,50 kr

Behållning 435,35 kr

Änklingen PE Persson intygar med sitt bomärke riktigheten i detta.

Upptecknings- och värderingsmännen AK Bergström, skogvaktare och AG Eriksson, hemmansägare skriver under med sina namnteckningar

Förklaringar:

– Dottern Margareta Gustafa är Margareta Gustava Persson (4/1 1865-8/1 1947) här i hemmanet.

– Sonen Erik August Eriksson är Eric August (1/4 1857-8/6 1921), se ovan förra generationen.

– Femkandsgryta. En kanna är ett volymmått som var 2,62 liter. En 4-kanns gryta var alltså på 10,5 liter

– Moareförkläde, oklart

– Kabblar eller kabbeldon är en del tillhörande vävning

Kommentarer:

Kreaturen stod för 22 % av boets behållning.

Den fordring hon hade på sin måg stod för 39 %

Efter att Brita Stina dött 1893 flyttar familjen, svärfadern och drängen tillsammans till Göksnåre nr 4³B 1895. Läs mer om dem alla där.

1895-1925

Hemmansbrukare och sedan skogsarbetare Erik Adolf Löfgren (9/10 1861-27/12 1953) och Lovisa Helena Olsson (12/3 1863-2/7 1944) De har gift sej 1886, 25 respektive 23 år gamla. De flyttar in från Vavd 1895 där de bott som torpare hos hans föräldrar förre torparen Anders Lövgren (1/2 1819-18/8 1898) och Kristina Helena Löfström (8/6 1825-14/9 1900) Eric är född där och Lovisa Helena är född i Nyvret, Lönnö med torparen Olof Persson (11/8 1829-29/3 1902) och Maja Lovisa Matsdotter (4/5 1838-17/5 1918) som föräldrar. Hennes bror Carl Johan Olsson (8/8 1876-20/7 1945) är torpare i Göksnåre 7:12 1898-99.

Enligt församlingsboken brukas gården av EG Vallinder och EA Matson i Göksnåre nr 3.

Även hans föräldrar flyttar med hit.

De har fått Hilma Kristina (2/12 1886-12/4 1986) läs mer om henne i hennes egen berättelse under Personer, Elin Maria (4/4 1889-28/5 1973) läs mer om henne i hennes egen berättelse under Personer, Karl Hjalmar (27/4 1891-22/4 1979) som tar över här, Svea Lovisa (15/9 1893-7/9 1985) läs mer om henne i hennes egen berättelse under Personer, Johan Edvard (20/4 1895-9/12 1962) se nedan, Adolf Verner (15/4 1896-6/10 1992) se nedan, Edla Ottilia (12/2 1899-18/4 1998) se nedan.

Adolfs mor Kristina Helena dör år 1900 75 år gammal. Hennes bouppteckning visar följande: Hon anges här ha avlidit 13 september medan både död- och begravningsboken och husförhörslängden anger 14 september som dödsdatum vilket bör vara den mest pålitliga källan. Som hennes arvingar befanns dotter Johanna Christina gift med skomakaren And. Berglin, Gillberga, Tolfta sn, son Anders Gustaf i Bollnäs sn, son Carl Johan i Sundsvall, dotter Carolina gift med snickaren A Ängström i Gävle, son Adolf gift i Göksnåre, dotter Maria Lovisa gift i Utvalnäs, Gävle, dotter Elin i Gävle. Tillgångarna uppgavs av sonen Adolf Löfgren och nedtecknades som följer:

– Boets tillgångar: 1 bord, 1 säng, 1 skänk, 3 stolar, 2 skopor, 1 koffert, 1 par vävstolar, 1 baktråg, 1 haspel*, 1 spinnrock, 1 soffa, 1 korg, 1 spegel, 1 järnpanna, 1 vagga värderat till 15,85 kr

– Kläder, skodon mm: 1 par skor, 1 svart klänning, diverse sämre kläder, diverse sängkläder värderat till 16 kr

– Kreatur: 1 ko 50 kr, 2 får 10 kr vilket blir 60 kr

– Kontanta fordringar: Fordran av sonen Adolf Löfgren 100 kr

Summa 191,85 kr

Skulder

– Begravningsomkostnad för mina 2 föräldrar 100 kr

– Bouppteckningsarvode 50 öre

Summa skulder 100,50 kr

Boets behållning 91,35

Förklaringar:

– Haspel är ett redskap för uppvindning av garn

Kommentarer:

– De arvtagande barnen, som är Adolfs bröder och systrar, har spridits ovanligt mycket. Förutom Adolf som bor i Göksnåre lever 3 av hans syskon i Gävle, 1 i Tolfta, 1 i Bollnäs och 1 i Sundsvall. Att bara 1 av 7 barn finns kvar i hemsocknen Hållnäs är mycket ovanligt.

– Kreaturen är värda ca 31% av boets totala värde.

– Begravningsomkostnad för mina 2 föräldrar. Kristina Helenas föräldrar är okända. Hon anges vara född 8 juni 1825 i Österlövsta socken men saknas i födelseboken där.

– Bouppteckningsarvodet anges vara endast 50 öre vilket verkar orimligt då det vanliga är i trakten av 5 kr.

De får sen Carl Josef (24/5 1901-3/9 1971) se nedan, Erik Helge (13/12 1902-14/10 1999) se nedan, Johan Gunnar (16/3 1904-4/5 1987) se nedan.

Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 3 hästar, 1 unghäst, 4 kor, 3 ungnöt, 2 får, 2 lamma, 1 svin och 5 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.

De får sen Gösta Emanuel (6/7 1907-11/4 1993) se nedan och Märta Alfhild (24/9 1909-2/11 1993) se nedan. Sammanlagt har de nu fått 12 barn varav det första föddes 1886. Spädbarnsdödligheten har här tydligt gått ner i Sverige och inget av barnen dör ungt, tvärtom det är en imponerande samling av långlivade barn. Två barn dör, med våra mått mätt, relativt tidigt vid 67 och 70 års ålder. Alla andra blir mellan 83 och 99 år gamla. Genomsnittsåldern för barnen är hela 87 år.

Lovisa Helenas syster Edla (12/12 1878-31/7 1933) är piga här när hon föder den oäkta sonen Johan Verner (5/5 1898-11/3 1998) Mor och son flyttar hem till Nyvret 1899. När sonen blir vuxen blir han lådfabriksarbetare och dör i Täby knappt 2 månader före sin 100-årsdag.

När Erik Adolfs far dör 1898 vistas hans mor i Gefle, möjligen hos en dotter Elin som var sjuksköterska. På slutet kommer hon ändå hem, mycket sjuk, för att dö på Norrgården. Läs i historiebeskrivningen om den uppsägning som drabbar alla hemman 1909. 1908 är Adolf Löfgren omnämnd som brukare av hemmanet vid den vägdelning som då görs, läs mer om den i egen berättelse.

I 1916 års jordbruksundersökning redovisas 2 kor, 1 kalv, 2 baggar och tackor, 1 lamm, 1 gris och 5 höns. Läs mer under Berättelser.

1925 lade Leufsta bruk ner driften. Det fanns då inget intresse från bolaget som tog över, Gimo-Österby bruks AB, att att äga gårdarna och ha hyresgäster så det var meningen att de skulle vara tvingade att flytta. Sonen Hjalmar krävde att de skulle få bo kvar men de fick istället ett erbjudande om att köpa den nya avstyckade fastigheten med 11 tunnland (ca 5,5 hektar) jord och skog för 1500 kr. Det var mycket pengar men Hjalmar och brodern Helge köpte. Hjalmar löser senare ut sin bror och blir ensam ägare. I lagfartsboken anges dock Hjalmar som enda köpare. Fastigheten anges här som 3/200 mantal. På den fastighetsdelning som Gimo-Österby gör 1925 har tomten littera 223b. Det är nu fastighetsbeteckningen 7:10 tillkommer.

Sonen Johan Gunnar flyttar tillbaka hit från Uppsala 1907 och vidare till Järvsö 1937, se nedan.

Sonen Gösta Emanuel flyttar in från Slada 1928 och vidare till Indal i Västernorrland 1937, se nedan.

Ungefär 1951 flyttar den nu vuxna Anna-Lisa med sin man Tage Eriksson till Kullen. Ottilia och Kalle flyttar med men Erik Adolf flyttar till sonen Karl Josef i Åsmundbo där han också dör 1953. Karl Josef dör själv i Åsmundbo 1971. En Anders Zettergren (1/9 1857-2/10 1922) flyttar hit någon gång på sent 1800-tal och bor i brygghuset till sin död. Han var känd som Skrammel-Anders och är beskriven i en artikel i Hållnäs förr och nu där Hjalmar Löfgren berättar om denne orginelle person.

I församlingsboken är han registrerad i Ängvreta och han tituleras ”förtennare”

Skrammel-Anders i Hållnäs Förr och Nu

Sonen Karl Hjalmar flyttar 1910 till Gräsbo, Film och blev dräng hos familjen Zettergren. Husbonden Anders Petter dör 1913 och hans änka Kristina Lovisa Karlsson (7/7 1857-12/7 1949) från Kvarnbo, Hållnäs flyttar 1915 till Storvreta, Ärentuna med sina tre yngsta barn (varav ett är Lydia Elisabet) och drängen Hjalmar. Hon benämns arrendatoränka och hyresgäst. 1916 flyttar de till Nya hotellet, Stenörns rote, Österbybruk där hon blir hotellvärdinna. Karl Hjalmar blir jordbruksarbetare. Kristina Lovisa flyttar till Jönköping där hon dör 1949, 5 dagar efter sin 92-årsdag.

Hjalmar flyttar till missionsskolan, Stockby, Lidingö 1918. 1921 flyttar han till Hagby Skuttunge och Lydia Elisabet Zettergren (28/9 1898-12/2 1929) flyttar till honom samtidigt. Karl Hjalmar är då pastor i missionsförbundet, de bor hos en hemmansägare i Hagby nr 2 och gifter sej 1921. Hennes mor och äldre bror Karl Emanuel kommer efter 1922. Karl Hjalmar och Lydia får Paul Emanuel (1/6 1922-7/1 1957), Inga Elisabeth (23/9 1923-12/1 2014) som gifter sej Messing innan de flyttar till Huvudsta, Solna 1924. Här får de Gunlöd Ingeborg (2/2 1925-21/9 1974) som gifter sej Lyreskog innan Lydia dör 1929, 30 år gammal, av TBC. Han gifter om sej 1930 med Alva Louise Johanna Magnusson (28/3 1906-7/9 1988) De får barnen Alf Ingemar (19/2 1935-), Monica Viktoria (30/1 1937-29/10 2010) och Birgitta Maria (3/8 1944-) De har Norrgården som sommarställe, se nedan.

Sonen Johan Edvard (20/4 1895-9/12 1962) flyttar till Österleufsta och gifter sej 1921 med Emma Maria Sundberg (5/11 1893-28/3 1961) från Långbron, Österleufsta. Han blir skogsarbetare. 1922 flyttar de till Spjutbo. Här får de Evert Rune (27/12 1924-11/6 1926) som dör 1 ½ år gammal av sepsis (blodförgiftning), Johan Ture (8/2 1928-9/12 2015) 1930 flyttar de tillbaka till Långbron. Där bor de kvar 1935. Emma Maria dör 1961, 67 år gammal och Johan Edvars dör 1962, också 67 år gammal, i Långbron.

Sonen Adolf Verner (15/4 1896-6/10 1992) flyttar till sin syster Hilma Kristina i Finnskogen, Valö 1917, och blir gruvarbetare. 1921 flyttar han till sin syster i Klockars, Lundsvedja där han blir jordbruksarbetare. Han flyttar till Österby bruk 1924 och blir valsverksarbetare. 1925 gifter han sej med Edit Maria Löfkvist (24/9 1903-1/9 1976) från Film. De gifter sej 1925 och får Inger Maria Helene (17/12 1927-) och Stina (11/1 1930-14/1 1930) som dör efter tre dagar av blödarsjuka. Han tjänar 1930 1200 kr/år, De bor kvar där 1942 men gör senare en betydligt större flytt. Edit Maria dör 1976, 72 år gammal och Adolf Verner dör 1992, 96 år gammal, båda på Vilhelm Thams väg 47, Huskvarna. Han finns på bild från släktträffen 1977, se nedan.

Dottern Edla Ottilia (12/2 1899-18/4 1998) flyttar 1929 till Film och gifter sej 1930 med Karl Emanuel Brodin (21/2 1894-4/1 1971) från Film. De får Anna Lisa Marianne (18/7 1930-22/5 2000) 1934 flyttar de tillbaka till Norrgården, Göksnåre där han blir skogsarbetare. Han anges som brukare i jordbruksundersökningen 1944 medan Hjalmar Löfgren är ägare.

De flyttar till Leufstabruk där Karl Emanuel dör 1971, 76 år gammal. Edla Ottilia flyttar till Kullen där hon dör 1999, 99 år gammal. Hon finns på bild från släktträffen 1977, se nedan.

Sonen Carl Josef (24/5 1901-3/9 1971) gifter sej 1923 med Edit Augusta Andersson (5/11 1901-5/4 1972). Hon har varit piga i Göksnåre nr 6. De får Margit Auguste Helen (5/2 1924-13/9 2016) och Ulla Maria (13/6 1927-27/3 2013) De bor här tillsammans med de gamla fram till 1934 då de flyttar till Åsmundbo nr 1 som de köper. Där får de Gun-Britt Margreta (15/6 1938-) Carl Josef dör 1971, 70 år gammal och Edit Augusta dör 1972, 70 år gammal, båda i Åsmundbo.

Sonen Erik Helge (13/12 1902-14/10 1999) flyttar till Skaten som dräng 1916, 1919 flyttar han tillbaka hem och 1920 flyttar han till Göksnåre 4 Sörgården som dräng. 1922 flyttar han tillbaka hem igen och i april 1924 flyttar han till Eriksberg, Soldathemmet i Uppsala där han blir vaktmästare. I januari 1925 flyttar han tillbaka hem ännu en gång och redan i mars samma år flyttar han till Centralgatan 14, Huvudsta, Solna. Där är han inneboende och benämns arbetare. Han är 35 år gammal då han gifter sej 1937 med den 23-åriga Inga Olivia Vesterman (12/6 1914-13/9 1953) från Blidö, Stockholm. Hon dör 1953, 39 år gammal, på Vanadisvägen 2 och han dör 1999, 96 år gammal, på Rådmansgatan 46 i Stockholm. Han finns på bild från släktträffen 1977 nedan.

Sonen Johan Gunnar (16/3 1904-4/5 1987) flyttar 1920 till Göksnåre nr 4, Kumlet som dräng. Han flyttar till Sjukarby, Tolfta som dräng 1923 och kommer tillbaka hem 1925. Han flyttar til soldathemmet i Uppsala 1926, kommer tillbaka hit 1927 och tituleras då skogsarbetare och predikant. Han är kvar hemma på Norrgården i 10 år innan han och flyttar till Kyrkbyn, Järvsö 1937 som pastor i Missionsförbundet. 1938 flyttar han vidare till Djupvik, Holmsund som predikant. Han gifter sej 3/3 1939 med Signe Matilda Bossard (18/7 1906-15/7 1988) från Leufsta bruk. Han dör 1987, 83 år gammal, på Esplanaden 18D, Norrtälje.

Sonen Gösta Emanuel (6/7 1907-11/4 1993) flyttar 1923 till Göksnåre nr 6 som dräng. 1924 flyttar han vidare till Vavd, 1927 till Slada och 1928 tillbaka hem. 1929 flyttar han till Skärplinge och 1930 kommer han tillbaka. Han bor kvar hemma till 1937 då han flyttar till Bjällsta, Indal i Västernorrland som predikant. Han gifter sej borgerligt 1939 med Gerda Cecilia Björke (31/10 1908-5/3 1999) från Borlänge och de flyttar till Sävar 10, Västerbotten där han är predikant. Gösta Emanuel dör 1993, 85 år gammal, på Wallingatan 25 i Uppsala och Gerda Cecilia dör 1999, 90 år gammal, på Gillbergska, Sysslomannagatan 39, Uppsala.

Gösta Löfgren

Dottern Märta Alfhild (24/9 1909-2/11 1993) flyttar till Andersbo, Film 1930 där hon, 21 år gammal, gifter sej med den 47-årige skomakaren Abraham Leonard Vesterberg (29/11 1883-24/3 1936) från Film. De får Abraham Vitalis (23/4 1931-1/2 1999) Hennes man dör 1936, 53 år gammal, av ljumskbrock och blodpropp i lungartärerna. Hon flyttar till Finnskogen, Rörberget, Valö 1937 där hon blir hushållerska medan hennes 16-årige son flyttar tillbaka till Göksnåre 2 och sin mormor och morfar. 1938 flyttar hon tillbaka till Andersbo, Film och hennes son flyttar också dit från Göksnåre. Han flyttar 1945 till Hammarby. Hon gifter om sej 1948 med Johan Sixten Berg (24/8 1908-6/7 1982) från Vätö. Han dör 1982, 73 år gammal och hon dör 1993, 84 år gammal, båda på Tulegatan 42 i Sundbyberg.

– Märta Alfhilds son Abraham Vitalis flyttar 1945 till Hammarby. Han gifter sej 1953 med Maj Britt Elander (). Han dör 67 år gammal i Solna.

Före 1944-1979

Karl Hjalmar Löfgren (27/4 1891-22/4 1979) och Alva Louise Johanna Magnusson (28/3 1906-9/9 1988) från Solna. Läs om dem och deras barn nedan. De har gården som sommarställe. På 1950-talet brukades ängar av Helmer Karlsson i Göksnåre nr 5 och på 1960-talet var det Sture och Julan Eriksson i Göksnåre nr 3 som gjorde det.

1977 samlades hela släkten.

   

-Gunnel Löfgren, Göteborg (oklart)

-Helge Löfgren, Stockholm (13/12 1902-14/10 1999, se ovan)

-Svea Levén, Skyttorp (15/9 1893-7/9 1985, läs om henne under Personer)

-Hilma Sahlin, Österbybruk (2/12 1886-12/4 1986, läs om henne under Personer)

-Ottil Bradin, Hållnäs (12/2 1899-18/4 1998, se ovan)

-Verner Löfgren, Husqvarna (15/4 1896-6/10 1992, se ovan)

1980-20xx

Gården ägs dels av Maria Löfgrens barn Annika Erika Svenningsson (11/6 1966-), Jenny Kristina Hansson (5/7 1967-) och Karl Daniel Löfgren (19/8 1971), dels av Inga Elisabeths barn Karl Hjalmar (9/12 1951, Sten Ingmar (4/8 1953-), Annelouise (8/1 1957-) och Tina (9/3 1962-) barn och dels av Gunlöds barn Karl Torgil (29/10 1954-) och Ingmari Linnea (27/4 1956-)