År 1250-1350 var digerdödens tid i Sverige. Kanske så stor del som bortåt hälften av befolkningen dog. Hur detta drabbade Göksnåre vet vi inget om. Däremot talar mycket för att byns sex hemman fanns redan vid slutet av 1300-talet. Den totala befolkningen borde då varit ca 40-50 personer.
Under de närmaste 150 åren fram till mitten av 1500-talet etableras 4 nya avgärda hemman (1). Det är Nyböle före år 1409, Kuggböle före år 1540 och Årböle med två hemman också före år 1540. Befolkningen var då totalt uppe i ca 80 personer där hela ökningen skett utanför själva bolbyn (2).
Befolkningsökningen fortsätter under de följande hundra åren och det resulterar i ytterligare fem avgärda hemman innan år 1630 nämligen Stenmo, Skaten, Rångsen, Olarsbo och Magön. Med totalt 15 st hemman kan befolkningen antas varit ca 120 personer i hela Göksnåre men i bolbyn ligger den kvar på 40-50 st.
Under de följande hundra åren verkar befolkningsökningen ha stannat av och inga nya hemman eller torp tillkommer.
Från ca år 1660 när ett Båtmanstorp etableras i byn följer en ny period av befolkningsökning. Det ökade behovet av fastigheter uppfylls nu till största delen i bolbyn. År 1719 klyvs hemmanet Göksnåre nr 1, år 1732 sker samma sak med Göksnåre nr 6 och år 1738 är det dags för Göksnåre nr 5. År 1745 etableras ett Skogvaktarboställe, år 1768 tillkommer ett jordetorp (3) och år 1788 en backstuga(4). År 1794 byggs ett nytt Skogvaktarboställe medan det gamla övergår till att vara skattetorp. I samband med Storskiftet i början på 1820-talet sker ett antal nyetableringar, tre nya torp varav ett i bolbyn och tre hemman i bolbyn som klyvs. Allt detta innebär att befolkningen har vuxit till ca 215 personer varav 138 i bolbyn när koleran drabbar byn 1834. På några veckor minskar befolkningen med 11% till 123 st. Läs mer om koleran under Berättelser.
Efter koleraepidemin fortsätter befolkningen att växa och nya fastigheter tillkommer, fram till år 1920 hela fem stycken och då är inte de tre torp som både hunnit med att skapas och överges inte medräknade. År 1920 når Göksnåre sin befolkningsmässiga toppnotering med totalt ca 270 personer varav 188 personer bor i bolbyn.
Efter år 1920 börjar en accelererande nedgång som fortsätter än idag. På andra halvan av 1930-talet är nedgången nästan 5% per år och år 1940 är befolkningen i bolbyn nere på 114 personer. Som jämförelse kan man tänka sej att Tierps kommun skulle minska med 5000 innevånare på 5 år.
I skrivande stund är Göksnåre bys befolkning ca 20 personer men inom några månader kommer det första tillskottet på många år.
ÅRTAL BOLBYN HELA Anmärkning
(kärnbyn) BYN
1300-tal (40-50) (40-50) Max 6 hemman
Senast 1409 50-60 Nyböle etableras
Senast 1540 60-70 Årböle etableras med 2 hemman
Senast 1540 75-85 Kuggböle etableras
1540 (40-50) 75-85 6 st hemman
Ca 1585 (1610) 80-90 Stenmo etableras
Ca 1600 100-110 Skaten och Rångsen etableras
Ca 1622 105-115 Olarsbo etableras
Senast 1629 115-125 Magön etableras
1656 (40-50) 115-125 21 pers i 6 hemman+ oklart
antal barn under 15 år
ca 1660 Båtsmanstorpet skapas
1669 (40-50) 22 pers i 6 hemman + 4 pers i
båtmanstorpet + oklart
antal barn under 15 år
1680 (40-50) 115-125 21 pers i 6 hemman+ 1 båtsman
oklart antal barn under 15 år
1709 19 pers i 6 hemman+ 1 båtsman +
32 barn under 15 år
1719 Hemmanet Göksnåre nr 1 klyvs
1720 43 115-125 20 pers i 7 hemman + 1 båtsman+
22 barn under 15 år
1730 43 115-125 27 pers 7 i hemman + 1 båtsman+
15 barn under 15 år
1732 Hemmanet Göksnåre nr 6 klyvs
1736 59 130-140 29 pers i 8 hemman + 1 båtsman +
7 pers hos fördubblingen + 23 barn
under 15 år
1738 Hemmanet Göksnåre nr 5 klyvs
1745 Skogvaktarboställe etableras
1760 87 155-165 4 ställen hade piga eller dräng ibland
1764 Nytt jordetorp etableras
1782 79 ca 160
1788 Ny backstuga etableras
1790 128 ca 200 3 ställen hade piga och dräng hela
tiden.
3 ställen hade piga eller dräng ibland
1793 Nytt skogvaktarboställe etableras
1800 128 ca 200 3 ställen hade piga och dräng hela
tiden.
2 ställen hade piga eller dräng ibland
1810 121 ca 200 7 ställen hade oftast 2 pigor eller
drängar
4 ställen hade 1 piga eller dräng
1817 Nytt jordetorp etableras
1823 Hemmanen Göksnåre nr 2, 3 och 4
klyvs. Torpet Rundskär byggs.
1828 Torpet Bladäng under Olarsbo byggs.
1830 125 ca 200 4-5 ställen hade oftast 2 pigor eller
drängar
5 ställen hade alltid en piga eller
dräng
3 ställen hade piga eller dräng ibland.
1834 före koleran 138 ca 215
1834 efter koleran 123 ca 200 10 ställen har 2 pigor eller drängar
2 ställen har oftast 1 piga eller dräng
1840 145 ca 220 7 ställen har 2 pigor eller drängar
5 ställen har oftast 1 piga eller dräng
1850 137 5 ställen har 2 pigor eller drängar
4 ställen har 1 piga eller dräng
1855 137 7 ställen har 2 pigor eller drängar
2 ställen har 1 piga eller dräng
2 ställen har ingen piga eller dräng
1860 142 ca 220 2 ställen har 2 pigor eller drängar
7 ställen har 1 piga eller dräng
1862 Hemmanet Skatviken avdelas från
Kumlet
1863 Ny backstuga etableras
1865 Nytt skattetorp etableras
1870 160 ca 240 6 ställen har 2 pigor eller drängar
5 ställen har 1 piga eller dräng
1876 Nybygget etableras
1878 Nytt skattetorp etableras
1879 Hemmanet Göksnåre nr 4 B klyvs
1880 162 2 ställen har 2 pigor eller drängar
5 ställen har 1 piga eller dräng
4 ställen har ingen piga eller dräng
1884 Torpet Bladäng överges
1885 167
1886 Nybygget överges
1888 Torpet Slåtan under Göksnåre nr 4
byggs i Skaten
1890 145 5 ställen har 2 pigor eller drängar
3 ställen har 1 piga eller dräng
5 ställen har ingen piga eller dräng
1894 Backstuga överges
1900 177 ca 255 5 ställen har 2 pigor eller drängar del av tiden
3 ställen har 1 piga eller dräng
4 ställen har 1 piga eller dräng del av tiden
3 ställen har ingen piga eller dräng
1910 160 ca 240
1919 Nytt skogvaktarboställe etableras
1920 188 ca 270
1925 177
1930 172
1935 149
1941 114
1950
1960
1970
1980
1990
2000
2010
2020
Några ordförklaringar:
(1) Avgärda hemman är nybyggen som upptagits inom en förutvarande bosättnings område.
(2) Bolby är en ursprunglig by där varje bybo ägde sin gård och hade del i byns allmänningsmark.
(3) Jordetorp är ett torp som är infört i jordeboken. Det nyttjas av torpare som arrenderar marken.
(4) Backstuga är en liten, enkel stuga belägen på annans mark, bebodd av personer som inte huvudsakligen sysslade med jordbruk. Ofta låg dessa stugor på allmänningar