Sommaren 1834 var ovanligt varm och 26 juli inträffar det första svenska dödsfallet i Göteborg. Smittan sprider sej och kommer till Stockholm 27 augusti.
Alla tidigare redogörelser gör troligt att smittan kom till Ängskär med båt från Stockholm. Med tanke på tidpunkterna är det mer troligt att båten kom direkt från tex Göteborg. Det troliga är att att båten kom till Ängskär mellan 23 och 26 augusti.
Den 28 augusti inleds epidemin med att frälsebonden Matts Mattsson i Göksnåre. Vi får anta att han hade något ärende till båten. Kanske någon körning för Leufstas räkning? Den 30 augusti dör bruksarbetaren i Ängskär Eric Lindroth. Han har troligen haft kontakt med besättningen i samband med lastning eller lossning av båten. Han är förövrigt son till Stina Kerstin Larsdotter från Göksnåre nr 5A. 1 september dör änkan i Sikhjelma Caisa Sikberg. Vad hade en 77-årig utfattig änka för ärende i Ängskär? Det är 20 km hemifrån för henne landvägen. Även om hon tog sjövägen, vilket var vanligare, kan man undra varför. Varför blev ingen i Sikhjelma sjuk? Kan det helt enkelt vara så att det inte var kolera hon dog av? Eller var det så att hon egentligen vistades i Ängskär och bara var ”skriven” i Sikhjelma.
Vid denna tidpunkt var dödssiffran 3 och de döda hade begravits på Hållnäs begravningsplats men samtidigt låg troligen 10-30 personer allvarligt sjuka. Därför beslutades om att inrätta en egen begravningsplats för offren. De flesta smittade var från Göksnåre och eftersom det gick en lättgrävd grusås genom Malen placerades kyrkogården här. 3 september invigdes den av kyrkoherden Wallmon.
Samma dag skördades nästa offer, bondesonen Lars Andersson och pigan Ulrika Melldahl. Bondehustrun Stina Ersdotter både dör och begravs. Ulrika begravdes samma dag medan Lars begravdes den 4e då också Stina Ersdotter både dör och begravs. I övrigt dör Anders Larsson, Anders Andersson, Lars Ersson och Lars Anderssons lilla son Carl Erik 3 år den dagen den 4 september.
Vem hanterade då alla dessa offer? Inga myndighetspersoner visade sej. Inga läkare eller präster hade någon lust att utföra sina uppgifter i Göksnåre. Då träder Stor-Erik, Erik Andersson 21 år gammal, fram ur historiens dunkel. Om han blev beordrad av sin husbonde frälsebonden Anders Ersson i Göksnåre nr 6 eller om han anmälde sej frivilligt lär vi väl aldrig få veta. Oavsett vilket utförde han hjältedåd denna svarta vecka i Göksnåres historia. Allt om hans insatser är samlat i en egen berättelse. Där hyllas han även genom att hela hans liv är kartlagt så långt det går via kyrkböcker mm. Hela socknen var nu satt i karantän. Dessutom sätts det upp någon form av vägspärr mellan Malen och Vavd. När det väl levererades förnödenheter och läkemedel avlämnades det vid sockengränsen. Det blev Per Persson som hämtade varor i Lill-Kärven åt byn. Nu är det så att i båda de hemman som heter Göksnåre nr 2 heter husbonden Per Persson så vi vet inte vem av dem det var.
Socknens sundhetsnämnd köpte och delade ut läkemedel för 130 riksdaler. Även AG Nordling på Flottskär och hjälpte till med att rekvirera läkare och läkemedel samt att dela ut. Även bokhållareänkan Anna Kristina Mattsson f. Utterson i Ängskär ställde upp med detta, som det uppfattades, farliga arbete.
Om vi vänder åter till alla offer finner vi att Anna Säterberg, Mats Mattssons lille son Eric 4 år och Maria Andersson Gräs dog den 5 september. Nästa dag 6 september var det ingen som dog men de 7 döda från den 4 och 5 september begravdes denna dag. Även en sån här dag när 6 % av byns befolkning begravs samma dag vet man att det inte är slut. Säkert ett tiotal personer ligger samtidigt sjuka. Och här kan vi stanna upp och fördjupa oss i detta med själva sjukdomen. Vad är då kolera?
Kolera är en smittsam magtarmssjukdom som orsakas av bakterien vibrio cholerae. Kolera medför kraftiga diarréer och uppkastningar vilka orsakar vätskebrist. Sjukdomen kan vara livshotande om den smittade inte blir behandlad. Inkubationstiden är normalt 2-3 dagar och dödligheten kan vara uppåt 50 % utan behandling. Smittspridningen sker via avföringsförorenat dricksvatten.
Redan nästa dag den 7 september dör Maria Jansdotter. Dagen efter dör Maja Matsdotter och Lars Anderssons lille son Anders 6 år och alla tre begravs denna dag. Nästa dag den 9 september är den sista i byns döds- och begravningshistoria då Anna Lovisa Mineur och Matts Mattson både dör och begravs.
Hela denna tragiska episod avslutas ännu mer tragisk då Lars Erik Sandin i Ängskär drunknar sjuk i kolera den 10 september. Husförhörslängden beskriver det som att han dränkt sej medans man i död- och begravningsboken nöjer sej med att beskriva det som att han var ”fallen i sjön genom cholera”. Att begå självmord som man nu bedömde att han gjort var en synd och därmed är han begraven utanför den egentliga kyrkogården i Malen.
Totalt 19 personer dör varav 16 st från Göksnåre under 15 dagar i början av september. 15 av de döda från Göksnåre finns begravna i Malen, dessutom är en av de andra begraven direkt utanför den egentliga begravningsplatsen.
Huvuddelen av bonden Anders Anderssons (Julans hus) och bonden Matts Mattsons (Per och Pia/Catarinas hus) familjer dog.
Befolkningen var före detta 138 personer dvs 11 % av byns befolkning dog.
Medelåldern på alla 19 som dog var 40 år och hela 7 stycken var över 50 år gamla.
Berndt Tallerud, som skrivit flera böcker om bla koleran återger följande om koleraepidemin inom Västlands socken:
Bruksläkaren Carl Ulrik Griberg vid Karlholmsbruk ledde arbetet, som ansågs mycket framgångsrikt, för att hejda koleran. Åtgärderna var:
-Tjär- och enrisrökning och mineralsura rökningar för att döda smittämnena
-Förbud mot krogförsäljning av brännvin
-Kolerasjukhus på plats efter 1 vecka
-Enskilda ortsbors medverkan i vård och medicinering
-Läkarens eget engagemang med bland annat hembesök
Här följer alla offer med deras respektive familjers sammansättning och lite bakgrund först:
Frälsebonden i Göksnåre nr 1 Anders Larsson (1775-4/9 1834) och Malena Persdotter (3/9 1777-4/2 1854) Äldste sonen Lars (24/11 1801-3/9 1834) flyttar till Gefle 1825. Han kommer tillbaka 1828 då med efternamnet Hålldal och gift med Anna Sätterberg (24/11 1798-2/9 1834) De har 1 son född detta år och de får 2 barn till födda 1829 och 1831. Anders Larsson, sonen Lars (24/11 1801-3/9 1834), sonhustrun Anna Sätterberg (24/11 1798-2/9 1834) och barnbarnen Anders (14/1 1828-8/9 1834) och Lars Eric (5/5 1831-4/9 1834) dör av koleran. Malena Persdotter blir, tillsammans med det ena barnbarnet Lars Petter Larsson (21/5 1829-) ensamma kvar. De blir kvar med de nya brukarna. Noterbart är också att en av Anders Larssons och Malena Persdotters yngre söner också dör i koleran, se nedan i Göksnåre nr 4.
Döda: Anders Larsson, 59 år, frälsebonde
Lars Andersson Hålldal, 32 år, bondeson
Anna Sätterberg, 35 år, hustru till bondeson, född i Åhls socken, Dalarna
Anders Andersson, 6 år, sonson, född i Gefle.
Lars Eric Andersson, 3 år, sonson.
Frälsebonden i Göksnåre nr 2 Norrgården Pehr Persson (8/5 1794-8/4 1863) och Anna Greta Ersdotter (1804-) Hennes mor, änkan Maria Jansdotter (1771-7/9 1834) dör i koleran.
Död: Maria Jansdotter, 63 år, bondeänka, född i Göksnåre nr 2.
Frälsebonden i Göksnåre nr 3 Matts Mattsson (24/10 1792-28/8 1834) Han är änkeman sen 1818. Han, sonen Matts (19/4 1821-9/9 1834), sonen Eric (26/12 1830-5/5 1834), drängen Lars Ersson (9/12 1803-4/9 1834) och pigan Ulrika Melldahl (1814-3/9 1834) dör av koleran 1834. Drängen Lars var noterad som fördelsman och på en egen plats i husförhörslängden (kanske i skogvaktarens lilltorp) mellan 1831 och 1833. Matts Mattsson där som dog redan den 28 augusti begravdes 30 augusti i den ordinarie begravningsplatsen innan begravningsplatsen i Malen invigdes.
Döda: Matts Mattsson, 41 år, frälsebonde.
Matts Mattsson, 13 år, bondeson.
Eric Mattsson, 3 år, bondeson.
Lars Ersson, 30 år, dräng, född i Göksnåre nr 4.
Ulrika Melldahl, 20 år, piga, född i Hälsingland.
Skattebonden i Göksnåre nr 4 Sörgården Eric Ersson (26/10 1790-30/3 1862) och Maria Persdotter (9/9 1795-). Hans far förre skattebonden Eric Nilsson blir änkeman 1808 och gifter om sej samma år med Stina Ersdotter (1760-4/9 1834) Hon är troligen född i Sikhjälma med föräldrarna Erik Johansson (x/6 1728-14/1 1804) och Stina Olofsdotter (x/4 1726-25/5 1772) Hon och en dräng, Anders Andersson (9/10 1812-4/9 1834) dör i koleran.
Döda: Stina Ersdotter, 74 år, bondehustru, född i Lönnö.
Anders Andersson, 21 år, dräng, född i Göksnåre nr 1.
Skattebonden i Göksnåre nr 4 Kumlet Anders Ersson (24/8 1800-21/11 1865) och Anna Mattsdotter (1/11 1793-) Deras piga Anna Lovisa Mineur (24/3 1813-9/9 1834) dör i koleran. Hon var född i Leufsta men hennes mor Catharina Larsdotter (3/11 1776-3/3 1841) föddes i Göksnåre nr 1.
Död: Anna Lovisa Mineur, 21 år, piga, född i Leufsta.
Frälsebonden i Göksnåre nr 6 Anders Ersson (10/5 1797-31/12 1875) och Maria Mattsdotter (1791-8/9 1834) De får 2 barn mellan 1825 och 1829. Hon dör i koleran.
Död: Maja Mattsdotter, 43 år, bondehustru, född i Film.
Ordinarie båtsmannen i Båtsmanstorpet Olof Friskman (2/10 1800-19/5 1877) och hans hustru Johanna Berg (1802-21/4 1850) Hans mor, soldatänkan Maja Andersdotter Gres (1759-26/9 1834) flyttar in från Films socken 1826. Maja Gres har också barnen Anders Ersson i Göksnåre, torparen Eric … i Vavd och dottern Anna som är änka i Griggebo. Hon dör i kolera.
Död: Maja Gres, 74 år, soldatänka, född i Film.
Bruksarbetaren i Ängskär Eric Lindroth (1780-30/8 1834) och Maria Mattsdotter (1787-) De hade 4 barn födda mellan 1810 och 1819. Han dör i kolera.
Död: Eric Lindroth, bruksarbetare, 54 år, Ängskär.
Torparen i Sikhjelma Johan Hålldin (1786-) och Brita Markusdotter (10/10 1789-) De hade 6 barn födda mellan 1815 och 1830. Hans mor enkan och fattighjonet Caisa Sikberg (1757-1/9 1834) bor här och dör i koleran.
Död: Caisa Sikberg, enka och fattighjon, 77 år, Sikhjelma.
Bruksarbetaren i Stånggrund Lars Eric Sandin (1773-9/9 1834) och Lena Wahlman (1784-25/12 1834) De hade 2 döttrar födda 1811 och 1814. Han dör av koleran och/eller drunkning.
Död: Lars Eric Sandin, 61 år, bruksarbetare, född i Leufsta.