Laga skifte år 1839-44 - Göksnåres Historia

Lantmätaren Hans Westblad infann sej 26 augusti 1839 i Göksnåre by för att verkställa Laga skifte.

Det fastställdes att möte blivit riktigt utlyst i Hållnäs kyrka och att de berörda var närvarande. Det var Inspectoren Herr C.V. Lindmark som representerade Greve Carl de Geer samt skattebönderna Anders Ersson (Kumlet) och Eric Ersson (Sörgården)

Efter skriftlig kallelse var godemännen Olof Olofsson i norra Årböle och Eric Ersson i Barknåre som jämte lantmätaren förklarades odelaktiga.

Storskifteskartan från 1823-24 som gjordes av framlidne lantmätaren Carl Nordberg lades fram.

Att skogen ingår i delning och att ny mätning å densamma jämte på skärgården samt åker och övriga ägor utom ängsmarken som begagnas efter Lantmätare Nordbergs mätning därom överenskomno delägarna.

Kartan från 1789 angående gränsen mot norra Årböle samt Hovrättens dom från 4 maj 1775 som bilagde en ägotvist mellan Årböle och Göksnåre lades fram.

Jordägarna och ombud anmälde att rågångarna runt byn var ostridiga. Man lade även fram den karta framlidne lantmätaren Salomon Ahlström upprättade 1781-82 och som fastställdes 1784.

Man konstaterade att skiftet inte kunde fullgöras på detta sammanträde men att omfattningen av ägorna klargjorts.

Lantmätaren och Olof Olsson i Årböle undertecknade med sina namnteckningar medan Erik Ersson i Barknåre ritade sitt bomärke.

4 november 1841 inställde sej lantmätaren för att fortsätta med Laga skiftet.

Samma personer var närvarande som vid det förra möte 1839.

Den karta som upprättats under 1839, 1840 och 1841 framlades. Graderingen påbörjades i de deltagandes närvaro.

Inspectorn påpekade att även skogvaktare Olsson (inte byns skogvaktare, min anm.) är tillsagd att för Leufstas hemman bistå vid graderingen.

Den 5 och 6 november fortsatte man med graderingen tills den med tanke på ”årstidens oegentlighet” uppsköts.

Den 13 maj 1842 infann sej åter igen lantmätaren samt de tidigare nämnda jordägarna, ombuden och gode männen.

Den påbörjade graderingen fortsattes i denna och tvenne månader samt 25 augusti detta år. Graderingslängden justerades och ägornas utritande på kartan företogs.

17 maj 1844 inställde sej åter lantmätaren för att fortsätta med Laga skiftet.

Denna punkt lyder ordagrannt i början som följer:

Kungörelse har blivit utfärdad och den 28e sistlidne april i Hållnäs kyrka blivit uttalad samt kallelse meddelad Herr Greve af Ugglas för att sin rätt med rågångarna utgående uti skärgården mot Forsmarks bruks ägor bevaka. Sen anges alla närvarande vilka var desamma som tidigare och dessutom Inspectoren för Forsmarks bruk Herr F. H Björkman och för Årböle bonden Carl Årman.

Frågan om råskillnaden mellan byn och Forsmarks bruk togs upp och alla förklarade att rågången skulle gälla som tidigare. Dessutom beslöt man att rågången mellan röret nr 19 och röret nr 20 på Örnbåddarn skulle utsträckas i rak linje över skäret Hästen och vidare ut till havet.

Här fastställs också att Forsmarks bruk behåller sina ängsägor inom Göksnåre rågång. Hemmanet Rångsen behåller ett ängsstycke inom Forsmarks rågång, detta enligt 1757 års rågångskarta som visar att detta tillhör Göksnåre by.

Bonden Carl Årman i Årböle visade en karta över Årböle från 1789 som han anförde skulle gälla för rågången mellan Årböle och Göksnåre.

Enligt skogsdelningen 1780-81 har Leufsta bruks frälsehemman avstått till avgärda hemmanen Kuggböle, Stenmo, Magön och Olarsbo 247 tunnland 27 11/16 kappland skogsmark. Det fastställdes att denna och andra äldre uppgörelser inte skulle ligga till grund för delningen utan den skulle baseras på öresland dvs de olika hemmanens egna storlek.

Inspector Lindmark anförde att det inom Göksnåre rågång finns en skogsmark som enskilt tillhör Leufsta bruks frälsehemman. Detta bestreds av skattebönderna Eric Ersson och Anders Ersson som ansåg att inspectorn med handlingar skulle bestyrka detta. 1780 och 1781 år protokoll och beskrivning upplästes, och där framgick att Leufsta bruk hade fått en skogstrakt mot Forsmarks rågång, vilket de dåvarande skattejordägarna Nils Ersson och Eric Larsson i Göksnåre samt Per Olsson i Nyböle också vidgått. Sålunda fick Eric Ersson och Anders Ersson medge att de inte ägde denna skogstrakt utan att den tillhörde Leufsta bruk.

De i skogsmarkerna odelade kärren och mossarna kommer att ingå i delningen dock kommer de avgärda hemmanens skogar som anges i §20 vara orubbade.

Att de avgärda hemmanen samt Kallnäs tar med sina ägor är nu beslutat.

5 juni 1844 inställde sej åter lantmätaren för att fortsätta med Laga skiftet. Närvarande var för Leufsta bruks hemman bokhållaren Hans P. Bojard (?) och skattebönderna Eric Ersson samt Anders Ersson. Även gode männen Olof Olsson i Årböle och Eric Ersson i Barknåre var närvarande. Graderingslängden upplästes och infördes. Inrösnings- och avrösningsjorden erkommer i denna handling varefter den antogs och underskrevs.

Bestämmandet av plan för skiftet företogs därefter men som Herr bruksbokhållaren avsade sig att därav svara för Leufsta bruks hemman så uppsköts mötet därmed till 16 september.

År 1844 den 16 september samlades mötet åter.

Den enligt 17e § i detta protokoll bestämda gräns i skärgården mot Forsmark skulle rörläggas. För Leufstabruk var det överskogvaktaren Olsson och för Forsmarks bruk jägaren Lars Loberg.

På skäret Hästen uppvisade jägaren Lars Loberg att rör var lagda och alla närvarande förklarade att det var rätta råskillnaden i skärgården och ut i havet.

Sedan detta rör nu blivit ansett som det rätta beslöt lantmätaren och gode männen att låta förbättra röret.

Av de tre slåtterbitar mot Forsmarks ägor som 17 § i detta protokoll upptager invid och inom Göksnåre rågång ska tillhöra Forsmarks bruk, upplystes nu att en av dessa slåtterbitar tillhöra ägaren av Rångsen.

Mötet avslutades för denna gången.

18 september 1844 sammanträdde åter lantmätaren med gode männen Olof Olsson i Årböle och Eric Ersson i Barknåre. Inspectorn som företrädde Leuftsta bruks hemman och skattebönderna Eric Ersson och Anders Ersson var också närvarande. Följande frågor togs upp:

1:a Ägobyten och rågångsrättningar med angränsande byar, beslutade delägarna, att medan skiftet ej komma i fråga.

2:a Som tidigare sagts i 20 § i detta protokoll kommer den förr odelade skogen skiftas efter hävd, men de övriga ägorna efter öresland där Leufsta bruks hemman tillsammans för 24 öresland och skattefrälsebönderna Eric Ersson och Anders Ersson för 3 öresland.

3:e Alltsedan dag av oskiftad mark, avskiljandet av in- och avräkningsjorden samt graderingen och införd uti en särskild längd.

4:e Sedan nu förberedande frågor blivit uppgjorda företogs med skiftesläggningar och, som uti denna by sedan Leufsta Bruks ombud förklarat att brukets hemman lägger in ägorna tillsammans, ingen åbyggnad till utflyttning kan komma ifråga imedan skattebönderna Erik Ersson och Anders Erssons ägande åbyggnader för fått till sammanlagda ägande ½ mantalet ligger tämeligen långt ifrån brukshemmanen varför skiftet kan erhållas i sammanhang med åbyggnaderna.

5:e Skattefrälsebonden Eric Ersson bor kvar på sin gamla hustomt och erhåller alla sina ägor i sammanhang omkring och söder från tomten utom att Eric Ersson erfår andel i Skären ute i skärgården och ett stycke av mark av Slåtaren kallad. Härigenom erfår Eric Ersson alla sina ägor på tvenne ställen.

6:e Skattefrälsebonden Anders Ersson bor även kvar på sin gamla tomt och erfår även ägorna lokaliserade efter densamma sträckande sig emellan Vavds rågång och Eric Erssons förut föeslagna ägor men denna nu ägande lokaliserade. Men då den nu föreslagna ägaren nu fått icke tillräcklig äng så måste nu Anders Ersson få ett avskiljt stycke på östra sidan om Eric Erssons läge och att Anders Ersson får av Sellerängarna och stora Sandhagen.

7:e På det att Anders Ersson må undfå någon åker väster om sin gård så har Herr Bruksinspectorn Lindmark erbjudit Anders Ersson att av brukshemmanen få tillbytet sig åtta och tio skeppsland i areavidd, varmed Anders Ersson förklarade sig nöjd.

8:e Sedan nu på föreskrivna sätt skattejordägarna med sina ägor blivit fördelade så tillkommer att övriga ägor som till skifteslaget höra. Leufsta bruks hemman vilka brukas av 10 åbor och erhållit ägorna vid lantmätaren Nordbergs delning. Vardera åbon får 2 2/5-dels öresland

Delägare som genom denna plan nödige bära af skiftesmannen på kartan utläggas. (oklar tolkning och betydelse, min anm)

Båtsmanstorpet till byn bibehålles oförändrat med de ägor som förut samma torp tillhört. Därefter avslutades dagens möte kl 4 efter middagen.

År 1844 den 11 oktober sammanträdde åter undertecknad lantmätare och tidigare antagna gode män med Leufsta bruks ombud bruksinspectoren Herr C.P. Lindmark samt skattefrälsejordägarna Eric Ersson och Anders Ersson uti Göksnåre by för att avgöra de frågor som till skiftet ytterligare höra.

Ehuru 34§ i detta protokoll bestämndes det att bybåtsmannens torp förblivet oförändrat så har vi nu beslutat att samma torps ägor vid byn lägges invid hans hustomt utom att torpets förra ägor vid Stångmåln bibehålles.

Vägar och avloppsdiken upptages och underhålles av byalaget gemensamt.

Som genom detta Laga skifte ingen flyttning är av behov påkallat så i anseende därtill kan ej heller någon utflyttningshjälp komma ifråga (om skiftet innabar att någon behövde flytta sitt hus för att fortsatt vara nära sina marker var det vanligen så att man räknade in ett ekonomiskt stöd för flytten, min anm.)

Som genom detta laga skifte delägarna undfått en del av varandras skogsskiften så måste ståndskogs ersättning avgöras i avseende därtill bestående delägares följande grunder:

1:a Att ersättningen sker i såg- och långstockar samt i stafrum ved, börandes en sågstock vara minst 8 alnar lång och i lilländan minst 11 tum i diameter. Långstocken minst 12 alnar lång och i lilländan minst 7 tum i diameter kommandes skatarne att medfölja trädet.

2:a Ett stafrum ved bestämmes till 5 alnars längd och 3 alnar i fyrkant eller kvadrat. (en stapel ved 3 meter lång, 1,8 m bred och 1,8 m hög, dvs knappt 10 m³ min anm.)

3:e Ståndskogsersättningen skall uttagas inom sex år räknat från den dag skiftet vunnit laga kraft vid förlust av vidare rättighet därtill.

4:e Då det timmer och stafrum som komma i fråga såsom ersättning vid detta skifte till avräkning från den som virket har sig anslagit minst en eller tvenne dagar förut tillfråga jordägaren då avhämtningen sker.

Stängslingsersättningen utsätter till en och en halv tunna spannmål, hälften råg och hälften korn, för varje tunnland i arealvidd som har stängslats och betalas i december månad det år då stängslingsgrödan inhägnas.

Odlingsersättning utfaller för odlad åker tjugo/20/ riksdaler och för odlad äng tretton/13/ riksdaler 16 skilling banco som betalas då skiftet är tillträtt.

Denna delning har ägarna beslutat att genast tillträda uti avräkningsjord men inräkningsjorden nästa infallande 14 dagar år 1845.

Enligt detta protokoll av år 1839 intages här ordagrant förordnandet till förrättningen. Till konungens respekterade befallningshavare i Uppsala län och förordnande för Herr Lantmätaren Hans Wessblad att förrätta laga skifte i åker, äng och skog i Göksnåre by av Hållnäs socken och likaledes anhåller jag att all försäljning av skog mer än vad till erläggande av hemmanens onera (skatter, min anm) behöves måtte vid det i Kongl. Majts Nådiga skiftes stadga bestämda vite förbjudes intill dess laga skiftet är slutat. Förteckning över jordägarna bifogas. Leufsta Bruk 12 april 1839. Carl De Geer genom C.P. Lindmark remitteras till herr lantmätaren Hans Wessblad att vid denna förättning lägga den hand som med lag och författningar ärstämmer hörande bevis även emottagandet av detta förordnande tillfördes. Och förbjuder delägare i skifteslaget att vid vite av tretton /13/ riksdaler 16 skilling banco utom skadans ersättande begagna skogen till svedjande eller till vidsträktare avsalu än som för utgörandet av hemmanens onera kan vara oumbärligt innan skifte därav och tillträde av lotterna skilt. dock skall detta förbud på samma gång som kungörelsen till förättningens påbörjande uppläses från predikstolen i Hållnäs kyrka Uppsala lands(consilie) 15 april 1839.

Sedan nu skiftet var på marken till fullo utstakat och rörlagt samt alla ersättningsfrågor uppgjorda så tillställdes jordägarna avskrift av detta protokoll jämte ägo- och taxeringslängden samt övriga till skiftet hörande handlingar. Och tillkännagav undertecknad lantmätare att förättningen nu är slutad och att den missnöjde äga på sätt 18e kapitlet 13§ uti Kougl Majts nådiga stadga av den 4e maj 1827 innehåller sina besvär hos ordföranden i ägodelningsrätten anmäla inom 60 dagar därefter. Vid förlust av vidare talan.

Som avslut intygades att protokollet var uppläst och rätt författat.

Skattefrälsebönderna Eric Ersson och Anders Ersson ritade sina bomärken.

Efter det egentliga protokollet följer ägobeskrivningar.

Första avdelningen gäller de lotter som ska delas enligt hemmanens örestal.

Här följer de lotter som anges med namn edyl:

1 Frälsebonden Lars Erssons tomt

7 Frälsebonden Eric Erssons tomt

20 Frälsebonden Eric Perssons tomt

21 Frälsebonden Eric Österbergs tomt

52 Skogvaktare Hållinders tomt

57 Frälsebonden Per Larssons tomt

93 Humlegård

95-96 Frälsebonden Jan Janssons tomt

108 Frälsebonden Per Anderssons tomt

112 Gammal gata

114 Frälsebonden Eric Larssons tomt

284 Tomt

291 Tomt

297 Tomt

298 Ladugårdsland

343-357 Åker i Skorudden

388 Grustäkt

418-428 Åker i Bresiltvreten

431-435 Åker i Westervreten

512 Frikenbotten i Holmfjärd

520-526 Åker i Fårholmsvreten

530 Sjön Holmfjärd

534 Frikenbotten

532-533 Holmfjärden

563 Tomt

572 Tomt

586-587 Norrfjärden

614 Tomt

627 Tomt

735 Äng i Rudträsket

752 Rysshagssjön

778 Slåtta i Rudträsket

815 Slåtterhage med skulle, bonden Eric Erssons tomt

828 Hummelgård och kryddland

908 Äng i Jufvansbo ?

919 Sibbo äng

922 Åker i Dragvret

923 Äng i Dragvret

928 Slåtta i Sörröddningens mossvall.

930-931 Sädesnymnd, äng.

937-940 Åker i Ruddaren.

945-948 Bladäng slåtta

951-954 Stor Rödjningen slåtta.

955-956 Skyttrödjningen.

958-962 Slåtta i Stormåssarna.

970 Nåtholmen.

971-972 Fräkenbotten

980 Ekholmen

985-987 Hökrödjningen äng

991 Slåtta i Gällanstorpet

994-995 (Ersättning) för varggården.

996-997 Skog varggården

1071 Bonhagsmossen

1095 Bonhagsmossen

1127-1129 Sandersmossen

1145 Skogsholmen

1147 Olarsboträsket

1164-1166 Olarsboträsket

1173-1175 Isar Rudden äng.

1188 Sandersmossen

1192 Åker i Österkolningen

1194 Långspången åker.

1196 Igelhagen

1219-1227 Nordanängsträsket

1229 Kohlwärksträsket

1250 Dahlforsslåtta

1270 Sandskärssjön

1312 Ormträsket.

1344 Westerflyn slåtta.

1359 Rörskärsmarn

1407 Holme i sjön Strönningsvik

1412 Sjön Strönningsvik.

1421-1422 Westerrödjningen slåtta.

1427 Slåtta i Werkskär.

1453 Backe i Granskär

1490 Spångmossen.

1496-1497 Långmossen.

1502 Slåtta i Ribbås.

1581-1586 Slåtta i Kubbhäll.

1600 Rundskärs åker.

1617-1726 Utwallning i Båthusfjärden.

1627 Sjön Båthusfjärden.

1676 Slåtta i Sankmossen

1707 Lusern

1708 Slåtta i Andersbo

1744 Lusern.

1787 Sandmarn.

1798 Yttermossen.

1801 Yttermossen.

1806 Yttermossen.

1894 Torrörn.

2203-2205 Westermossen.

2209-2210 Skyttorpet.

2215-2217 Södra Göksnåre mossar, Dansängen kallad.

2228 Röjning på Nyböle skog

2229-2232 Dansängen

1941 Holme i Handviken

1944 Ahlholmen.

1951 Nätörn.

1954 Skräddarörn.

1957 Römarn

1983 Treörn

1990 Lågörn

1993 Askörn

1997 Bonstapelsörn

2017 Malörn

2018 Sömnörn

2026 Ahlholmen.

2047 Skutsundsörn

2048 Högörn

2055-2059 Gräsörn

2068-2069 Rönngrund

2107-2110 Wallandsörarna

2112-213 Nybölefjärden

2128 Örnbådan

2129 Hästen

2132-2134 Lilla Asken

2138 Stora Asken

2140 Stora Asken

2143 Åskklubben

2145-2152 Flatgrund

2153-2154 Borgaren

2155-2156 Bredbådan

2166-2168 Gåsörsörarna

2169 Hästen

2169 Berg i brukets enskilda skog

2170 Rångsberget

2179 Mosse i brukets enskilda skog

2193 Myskär

2232 Ollesmossen äng

2255 Norrmossen

Alla de ägor som uti föreskrivna graderingsläng äro uppförda komma att delas efter varje delägare i byn ägandes örestal varförutan en särskild längd som här bifogas är upprättad och komma ägorna efter hemmanslängd att delas efter hävd eller efter förut innehavande ägor och förklaras att denna ordning blivit i laga ordning verkställd.

Göksnåre 5 juni 1844.

Andra avdelningen gäller alltså de lotter som ska delas enligt hävd

Stånggrundstorpen enligt 1780 och 1781 års karta innehavs av Leufsta Bruk

ca 40 lotter under denna rubrik.

Taxeringslängd och hävdeförteckning över skogsmarken

¼ dels mantal om 3 1/6 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera Aa på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 80 lotter.

¼ dels mantal om 3 1/6 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera Ab på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 90 lotter.

1/2 dels mantal om 4 2/3 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera B på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 90 lotter.

1/2 dels mantal om 3 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera C på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 120 lotter.

1/2 dels mantal om 3 öresland tecknas med littera D på 1780 och 1781 årens karta ägs av bönderna Eric Ersson och Anders Ersson innehaft efter hävd följande ägor.

1/4 dels mantal om 2 1/6 öresland, förut skatte, men nu under Leufsta bruk tecknas med littera Ea på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. 120 lotter.

1/4 dels mantal om 2 1/6 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera Eb på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 60 lotter.

1/4 dels mantal om 2 5/6 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera Fa på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 60 lotter.

1/4 dels mantal om 2 5/6 öresland under Leufsta bruk tecknas med littera Fb på 1780 och 1781 årens karta innehaft efter hävd följande ägor. Ca 70 lotter.

Werkskär innehaft enligt 1780 och 1781 årens karta av Leufsta bruks frälsebönder. Ca 30 lotter.

Granskär har av enligt 1780 och 1781 årens karta skatte ägt hälften och frälse andra hälften. 20 lotter.

Herrgårds Bladäng under littera Ha på 1780 och 1781 årens karta,6 lotter.

Hakrödjningen, 3 lotter

Leufsta bruks enskilt tillhöriga ägor, 11 lotter.

Brukets enskilda skog, ca 40 lotter.

Ollesmossen belägen på brukets enskilda skog, 4 lotter.

Skärgården:

Leufsta bruk efter hävd, 6 lotter.

Skatte efter hävd, 18 lotter.

Av de i denna längd graderade ägor som utgör ett tillägg av huvudlängden och upptager de ägor vilka enligt protokollet stämma att delar efter hävd förklaras vara i laga ordning verkställd.

Avgärda hemmanens ägor inom Göksnåre rågång:

Olarsbo, 15 lotter

Magön, 6 lotter.

Kuggböle, 11 lotter.

Rångsen, 3 lotter.

Skaten, 14 lotter.

Utbys ägor inom Göksnåre rågång:

Årböle, 1 lott

Rångsen, 2 lotter.

Vavd, 7 lotter

Maln, 26 lotter.

Forsmark bruks slåttor, 2 lotter.

Kopparslagarens slåtta, 1 lott.

Utdrag av ägobeskrivningen till Göksnåre by av Uppsala län Olands härad och Hållnäs socken på alla de mossar vilka å 1780 och 1781 års karta äro tecknade med littera O och varav jämväl enligt 20§ Laga skiftes protokollet avgärda hemmanen Olarsbo, Magön, Stenmo, Kuggböle, Rångsen och Skaten ha komma andelar.

Efter dessa texter som beskrivit grunderna för hur allt ska delas följer en del där det anges vilka lotter varje ägare får.

Beteckning A innehåller: Göksnåre nr 1, 8 1/3 öresland

Göksnåre nr 2, 4 2/3 öresland

Göksnåre nr 3, 3 öresland

Göksnåre nr 5, 4 1/3 öresland

Göksnåre nr 6, 3 2/3 öresland

Sammanlagt 24 öresland som ägs av Hans exellence mm Högvälborne Herr Grefve Carl De Geer. Här används också begreppet Göksnåre nr 7¹ som på 1920-talet ligger till grund för de fastighetsbeteckningar som då skapas. Istället för att lista alla lotter här har jag valt att bara lista de övriga fastigheternas lotter. Följaktligen tillhör alla lotter som inte redovisas nedan Leufsta bruks hemman.

Beteckning B består av Göksnåre nr 4, 1 1/2 öresland. Fastigheten anges också som Göksnåre nr 4². Den ägs av Eric Ersson.

Han får del av lotterna 111-113, 233-235, 264,265, 279, 289, 290, 294, 302, 307, 320, 321, 323, 324,332-334, 825, 826, 830-832, 869, 870, 872, 919, 920, 923-928, 1001, 1043, 1044, 1046-1050, 1056, 1061, 1070,1071, 1073, 1074, 1085, 1092, 1093, 1095, 1097-1099, 1123, 1124, 1830, 1832, 1834-1836, 1839-1841, 1843, 1970, 1972, 1973, 2000, 2009, 2010, 2017.

Han får hela lotterna 259-263, 280, 295-301, 322, 332, 815-824, 848-868, 873-883, 919-929, 1002, 1056, 1058,1059, 1061, 1065-1069, 1072, 1080, 1083-1086, 1094-1096, 1842, 1966-1969, 2004, 2006, 2007, 2013-2016,

Beteckning C består av Göksnåre nr 4, 1 1/2 öresland. Fastigheten anges också som Göksnåre nr 4³. Den ägs av Anders Ersson.

Han får del av lotterna 185-187, 277-279, 281, 289, 290, 294, 303, 305-307, 317-320, 323-326, 331, 333, 334, 732, 734, 442, 456, 460, 825, 826, 830-832, 869, 870, 872, 892-895, 903, 904, 906, 1001, 1016, 1017, 1024-1030, 1043-1064, 1070, 1071, 1073, 1074, 1085, 1091-1093, 1095, 1097, 1098, 1119-1125, 1825, 1830, 1832, 1835, 1836, 1839, 1970, 1972-1974, 1977, 2000, 2003, 2004, 2009, 2010, 2017,

Han får hela lotterna 282-288, 291-293, 332, 443-455, 457-459, 827-829, 833-847, 871, 884-917, 1003-1015, 1031-1042, 1045, 1051, 1052, 1073, 1075-1079, 1081-1084, 1087-1090, 1095, 1097, 1098, 1118, 1831, 1833, 1837, 1838, 1971, 1974-1976, 1999, 2002, 2005, 2008, 2011, 2012,

Beteckning D består av det avgärda hemmanet Olarsbo. Fastigheten anges också som Olarsbo nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 938-942, 1098, 1103 och 1105.

Beteckning E består av det avgärda hemmanet Magön. Fastigheten anges också som Magön nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 938-942, 1098 och 1101-1102.

Fastigheten tilldelas hela lotterna 1101 och1104

Beteckning F består av det avgärda hemmanet Stenmo. Fastigheten anges också som Stenmo nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 938-940, 942-1098 och 1102-1105

Beteckning G består av det avgärda hemmanet Kuggböle. Fastigheten anges också som Kuggböle nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 1219, 1235-1236 och 1309.

Fastigheten tilldelas hela lotten 1220

Beteckning H består av det avgärda hemmanet Rångsen. Fastigheten anges också som Rångsen nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 1274, 1281, 2252 och 2255.

Beteckning I består av det avgärda hemmanet Skaten. Fastigheten anges också som Skaten nr 1¹.

Fastigheten tilldelas del av lotterna 2209 och 2211-2214.

Beteckning K består av Båtmanstorpet

Fastigheten tilldelas del av lotterna 598-599, 601-604, 657, 686-689 och 696-697.

Fastigheten tilldelas hela lotterna 604, 644, 651, 658-661, 1751 och1760.

Uttagna vägar mm. Det anges också med s:1 (s som i samfällt, min anm)

Lotterna 302, 318-319, 321, 323, 329-330, 1814, 1823-1825 och 1830.

Samfälld sandgrav. Den anges också med s:3

Lotterna 388a och 388b.

Samfälld lertäkt. Den anges också med s:5

I lantmätarens slutord daterat 11 oktober 1844 anges att alla hemman fått sina skiften i 1 till 3 olika skiften. (Detta var ju också meningen med det hela att samla ägorna så att ett mer rationellt jord- och skogsbruk skulle kunna bedrivas och produktiviteten ökas, min anm,)

Odlingskostnader

De olika ägarna fick också ersättning för nedlagda odlingskostnader för de lotter de avträdde vid skiftet.

Leufsta Bruks hemman får sammanlagt 3 riksdaler 24 skilling banco.

Bonden Eric Ersson får sammanlagt 35 riksdaler 16 skilling banco.

Bonden Anders Ersson får sammanlagt 26 riksdaler 44 skilling banco.

De ska ocså betala för preparationer som är förestående på de lotter de avträdde. Betalningen fördelades proportionellt efter arealerna.

Leufsta Bruks hemman ska betala för sina 24 öresland 58.21.4 minus 3.24 för odlingarna vilket gör att 54.45.4 återstår att betala.

Bonden Eric Ersson ska betala för sina 1 ½ öresland 3.31.4 och ska få 35.16 för sina odlingar vilket gör att han ska ha 31.32.8.

Bonden Anders Ersson får för sina 1 ½ öresland 3.31.4 och ska få 26.44 för sina odlingar vilket gör att han ska ha 23.12.8.

Ståndsskog

Ståndsskog efter örestal:

På byns samfällda mark såväl på öppna skogen som ängs- och gärdesbackar jämte på förut odlade skär och kobbar i skärgården tillsammans: Sågtimmer 37, byggnadstimmer 57 och stavrum ved 998 ½.

Ståndsskog efter hävd:

Leufsta Bruks hemman har vid Laga skifte blivit fråndelade ståndsskog som bonden Anders Ersson undfått: Sågtimmer 120, byggnadstimmer 1089 och stavrum ved 507.

Leufsta Bruks hemman har vid Laga skifte blivit fråndelade ståndsskog som bonden Eric Ersson undfått: Sågtimmer 186, byggnadstimmer 964 och stavrum ved 514.

Anders rsson och Eric Ersson har av sina gamla skiften avstått till Leufsta bruk: Sågtimmer 41, byggnadstimmer 504 och stavrum ved 611 1/2.

Anders Erssons och Eric Erssons ståndsskog på sitt gamla skogsskifte söder om byn som de blivit tilldelat varav den ena mera och den andra mindre ståndsskog: Sågtimmer 81, byggnadstimmer 572 och stafrum ved 329.

Summa: Sågtimmer 465, byggnadstimmer 3186 och stafrum ved 2960.

Preparation:

Leufsta bruk, sågtimmer 338 8/9, byggnadstimmer 2103 2/3, stafrum ved 1908 5/9.

Bonden Anders Ersson, sågtimmer 63 1/18, byggnadstimmer 541 1/6, stafrum ved 525 13/18.

Bonden Eric Ersson, sågtimmer 63 1/18, byggnadstimmer 541 1/6, stafrum ved 525 13/18.

Förteckning över hemmanen i Göksnåre by Hållnäs socken med deras ägare och brukare.

Markerade med * ägs av Leufsta Bruk

Nr mantal skatte frälse öresland ägare/brukare

Göksnåre 1 ½ 2 ¹/₃

^1/4 Pehr Andersson *

^1/4 Matts Ersson *

Göksnåre 2 ½ 4 ²/₃

^1/4 u:a Pehr Pehrsson *

^1/4 g:a Pehr Pehrsson *

Göksnåre 3 ½ 3

^1/4 Eric Pehrsson *

^1/4 Lars-Eric Larsson *

Göksnåre 4 ½ 3

^1/4 u:a Anders Ersson

^1/4 g:a Eric Ersson

Göksnåre 5 ½ 4 ¹/₃

^1/4 g:a Anders Ersson *

^1/4 u:a Eric Ersson *

Göksnåre 6 ½ 3 ²/₃

^1/4 Jan Jansson *

^1/4 Pehr Larsson *

Lantmätaren redovisar en beräkning av sitt arvode för skiftet.

En 5 sidor lång redogörelse ger en summa på 1912 riksdaler 13 skilling banco och 5 runstycken.

Av detta ska Leufstabruk betala ca 1707 riksdaler och bönderna Eric Ersson och Anders Ersson ca 102 riksdaler vardera.

Arvodet är högt men samtidigt har förrättningen pågått i 5 år så det blir bara ca 380 riksdaler per år. Om uppdraget har inneburit heltids arbete eller inte är oklart.

I verket ”Sveriges Lantmätare 1628-1900” kan vi läsa om Hans Wessblad:

”Andre lantmätare Hans Wessblad född 1789, bondson. Examen 1808. Vice 1811. Komissionslantmätare 1817. Andre 1840. Död 1852. Bodde i Åkerby, Vesslands socken. Gift 1818 på Myrby i Gamla Uppsala socken med Jeanette Marie de la Rose, f 1801, död 1875”

Hans är inte vilken lantmätare som helst utan en rik och mäktig person i trakten. Här följer en kort beskrivning.

Hans Wessblad (1/1 1789-24/2 1852) föds i Tolfta med föräldrarna Hans Persson och Caisa Andersdotter. Han får en yngre bror Anders (3/8 1893-29/4 1876) som också har en plats i traktens historia, se nedan.

Hans utbildar sej till lantmätare enligt ovan och gifter sej 1818 med Jeanette Marie de la Rose (9/4 1801-17/2 1875)

De bor i Åkerby men äger ett stort antal hemman både i Österlövsta och Västlands socknar. Om denna rikedom kommer från arv eller något annat är oklart men det är inte troligt att lantmätarlönen ensamt kan ha byggt upp detta.

Han dör 1852 av bröstinflammation 63 år gammal.

I hans bouppteckning ser vi att han har sönerna skolläraren och hospitalspredikanten Jöns Wilhelm Mauritz Wessblad född 22 september 1820 (död 11/2 1898, min anm.), handlanden Per Adolf Wessblad född 21 november 1821 (död 25/8 1877, min anm.) Döttrar: Josefina Maria född 22 maj 1824 gift med Kungl hovpredikanten och kyrkoherden Herr Carl Littmark och Johanna Matilda född den 3 oktober 1828 (död 28/10 1899, min anm.) för vilken bruksinspektorn Herr C. S Lindmark var närvarande.

Bouppteckningen är registrerad både i Österlövsta och Västland, troligen beroende på att han ägde fastigheter på båda ställena. Hela bouppteckningen är på 37 sidor.

I uppräkningen av möbler anges de uppdelade per rum. Där kan man se att deras boende hade förstuga, kök, kökskammare, lilla salen, långkammare, stora salen, salskammare, gäststugakammare, vaktkammare (?), vindskammare, valvet (?)

Bland väldigt mycket annat har han 1 pistol, 2 bössor, 1 kikare och lantmätarutrustning.

I Åkerby har han 1 häst 23 kor, 1 tjur, 19 gamla får, 14 lamm, 3 kalvar, 8 svin och 22 höns till ett värde på ca 620 riksdaler.

Totalt värderas hans tillgångar, utom fastigheter, till ca 4700 rd

Han har massor av fodringar ca 10 000 riksdaler.

Han har 18 fastigheter i Österlövsta och Västland värderade till totalt ca 30 000 riksdaler.

Hans skulder uppgår till ca 33 000 riksdaler.

Som en del av bouppteckningen finner vi en rubrik som lyder: Vid Holmsta gård.

Det är nämligen så att 6 av de Skärplingehemman och ett Valnäshemman som han äger senare kommer att ombildas till det stora hemmanet Holmsta. Holmsta finns uppenbarligen som fysisk gård redan 1852 men det är först det året som det befolkas enligt husförhörslängden. Bla flyttar Hans änka och yngsta dotter dit då och bor där i 3 år. I Holmsta finns 1852 1 gammalt sto, 2 föl, 1 sto, 13 draghästar, 16 kor, 7 tjurar, 21 oxar, 18 kvigor, 5 hagkalvar, 21 svin, 4 gäss och 4 höns. Värdet på kreaturen är ca 1240 riksdaler.

Hans Wessblads bror Anders Wessblad (3/8 1893-29/4 1876) bor 1852 hos Hans i Åkerby. Han benämns änkling och inspektor. Han flyttar sen till prästgården i Hållnäs där han benämns ”f.possessionaten” vilket kan översättas med förre ägaren till egendomar. Hans son Carl Wessblad (9/10 1834-1890) är då kyrkoherde i Hållnäs.