1/8 mantal Finns inte med i Svenska Gods och Gårdar D10,1938
Magön 1:1 Finns med i Sveriges bebyggelse, Uppsala län D2, 1949, se längre fram i berättelsen.
Före 1612
Far till nedan nämnda Nils.
1612
Lasse i Nymden tilldöms ersättning av Nils Larsson i Magan i Hållnäs för att Nils far köpt jord och hus i Nymden av Lasses far, men aldrig fått det.
1629
I Magan finns två bönder Nils och Michell som har djur vid den här tiden.
1642-1658
Skattebonden Michel Matson (-x/4 1664) och nn (-x/3 1664) De får Mats (-x/4 1681) och 1643 anges att de har fått en dotter.
1651 anges att Michell bor i Magan med hustrun och sonen Mats som sen tar över.
Både Mikael och hustrun dör 1664.
1659-1670
Skattebonden Mats Mikaelsson (- x/4 1681) och nn () Han är son i huset. De får Maria (1652-x/3 1717) se nedan, Karin (x/2 1667-) och Margareta (-x/5 1675) De får troligen även sonen Pehr, se 1682.
I ett tingsprotokoll 1659-60 för Lövsta Tingslag, kommer ett tvistemål med Stenmo och bönderna i bolbyn Göksnåre om en mosse upp ett par gånger. Läs om det under berättelser. I protokollet anges bla att Mats är bördig, på hustruns vägnar till denna jord. Det skulle kunna betyda att Mats inte är son i huset utan att det är hustrun som är barn i huset.
1669 säljer de hemmanet till De Geer.
1670
Bönderna i Göksnåre vill stämma Mats Michelson för att han har försålt Magan till Emanuel de Geer året innan. De vill hävda att Mats inte har rätt att sälja torpet eftersom det låg inom Göksnåres bygränser. Frågan drogs till Tinget som hölls i sockenstugan i Löfstad den 19 februari. I det här protokollet visar det sig att det varit två gårdar i Magan, men att Mats far, Michell, övertagit den andra och det är hans torp som Göksnårebönderna menar att Mats inte fick sälja till de Geer. Nu hade han dock sålt hela gården, bägge halvorna och betalade sina utlagor till bruket, ränta och arrende. Tinget slog fast att Mats hade besittningsrätt. Bönderna lät sig nöja med beskedet om bara Mats väl hävdade gården och riktigt klarerade sina utlagor till bruket så nöjde de sig med det.
1670-1678
Frälsebonden Mats Mikaelsson (- x/4 1681) och nn () De har sålt hemmanet och fortsätter nu att bruka det som frälsebönder.
Dottern Maria (1652-x/3 1717) gifter sej med båtsmannen Olof Ersson (-1690) i Kussil. De får Maria (x/1 1686-9/5 1766), Erik (x/11 1689-) Hon dör där ca 65 år gammal. Det anges i dödsnotisen att hon fick 4 barn.
1678-1683
Frälsebonden Hans Knutsson () och Karin Olsdotter () Hon anges vid bröllopet att vara från Nyböle men det finns ingen känd Karin där som passar in. De gifter sej 1678 och får Knut (x/9 1678- före 1683) som dör som mest 5 år gammal och Knut x/5 1683-) det är oklart vart de och sonen tar vägen.
1682
Pehr Matson och hans hustru finns på Magan.
1683-1686
Gården har brunnit och blivit ödelagd.
1686
Befallningsman och Fougden Isaak Andersson Akerman (x/2 1641-25/7 1702) får hemmanet av De Geer. Han är född i Hökhuvud med föräldrarna kyrkoherden Anders Achrelius och Elisabet Persdotter.
Brukets förvaltare Wijnhagen har hos sin Gunstige Herre Emanuel de Geer utverkat att deras fogde, som utöver sin årliga lön även ska få i gåva ett hemman, så att han får de förnödenheter till hushållet som han behöver. Men han måste själv bekosta och bygga upp husen, ta upp åkrar och röja ängar m.m. Ackerman får utnyttja skogen och ska betala ränta (skatt) till bruket. Allt ordentligt beskrivet i denna handling som Hans Nåd givit Wijnhagen ordres och befallning om att upprätta för Isaak Ackerman, hans hustru, barn och arvingar för all framtid. Isaak är gift med Kristina Svanstrup och de bor i Åkerby.
De får Elsa () och Isak (1682-2/6 1707) När hennes man dör står Kristina kvar som ägare, se nedan.
Inga barn föds i Magön mellan 1683 och 1712.
1709 finns en uppgift att Isak Ackerman äger Magan. Det är oklart om det är fadern Isak eller sonen Isak som avses nu, båda har avlidit. Han har dottern Elsa, läs mer om henne nedan.
Hon anges som ”jungfru” 1711 när hon i Hållnäs gifter sej med
skrivaren vid Ullfors bruk Erik Nordgren.
Christina Swanstrup ägde Magön samtidigt med bruksbonden Erich Andersson. Bägge levererade träkol, gjorde dagsverken och forkörningar samt betalade skatt till bruket i ungefär samma omfattning. Enda skillnaden var att Christina hade gratial (pension) från Bruket, 150 daler Kmt.
1712-1734
Drängen och sen bonden i Magön Erik Andersson (1678-29/3 1763) från Skärplinge gifter sej 1712 med Karin Andersdotter (1682-15/6 1763) från Skärplinge. De är då 34 respektive 30 år gamla och får Elin (x/6 1712-), Kerstin (x/1 1715-), Erik (x/8 1719-), Anders (x/1 1725-före 1727) som dör mindre än 2 år gammal, Anders (x/5 1727-) Catharina (x/7 1729-), Maria (x/11 1731-17/7 1740) och Elisabet (x/12 1733-8/8 1734) som dör ca 8 månader gammal. Deras dotter Maria verkar flytta till Gällsbo, Västland där hon dör 1740, knappt 9 år gammal. Möjligen kan det vara så att något av hennes syskon har bildat familj där och tagit hand om henne då hennes föräldrar var i 60-årsåldern.
I 1749 års arbetarlängd anges:”Gamla dagakarlen Eric Andersson 74, Carin Andersdotter 65, Catharina 21. Bor wid Magön, är ofärdig i benet, åtnjuter gratial”
Efter det flyttar de till Olarsbo där de återfinns 1762 och sen flyttar de till Gällbo, Västland
Där de båda dör 1763. De är då 85 respektive 81 år gamla.
Olof Olofsson (x/8 1665-) får en dotter Malin (x/6 1729-29/10 1729) i Stenmo. Hon dör 4 månader gammal i Magön. Han är själv född i Nyböle.
1715-1722
Per Andersson och nn. De får får Kerstin (x/2 1715-) och Elin (x/10 1722-) Dottern Kerstin får Richard (1750-) och Kajsa (1761-)
1738
Anders Nilsson () och Brita Markusdotter () får Brita (7/11 1738-)
Troligen är det Elsa Nordgren som blivit änka och nu vill sälja tillbaka hemmanet till Leufsta, så kan man tolka nedanstående fastebrev.
1739
Magön Fastebref
All den stund af lägenheten och andra mig öfwerkomne hinder, intet will tillåta mig, at med någon den minsta förmåhn niuta och nyttja Donations hemmanet 1/8 del Magöhn kallad i Hållnäs Sochn liggande; hwilket hemman framlidne Directeuren Wijnhagens skriftlige intygen, af då för tijden warande Herre till Leufsta till min fader, numera afledne Befallningsman Ackerman och hans barn under beständig besittning och nyttianrätt blef donerat; och som samma lägenhet då war alldeles steril och obebyggd, så har bemelte min salig fader sedermera icke allenast med alla nödiga mann och ladugårdshuus samt utehuus thet försatt och påkostat, utan och oppådlat åkeren och rödjat opp till äng, så mycket som nödvändigheten fordrat å åboen i så måtto kan richtigt vara belåten med; Thetta alt är som sagt är mig till ingen förmåhn, ehuru thet sammelagt har kostat mina förälldrar, för den skull har jag blifwit föranlåten, at hos det Respective de Gentile Herrskapet af Leufsta ödmiukeligen anhålla, att mer bemelte hemman Magöhn återtaga och där emot; i att för alt, så för åbyggnaden som afträdet mig betala med nijehundrade daler Kmt; och som Högbemelte Herrskap, igenom dess Betiente wijd Leufsta Bruk, på detta dato har lemnat till mig i contante penningar ofwannämnde summa 900: D och där ofvan uppå i hwarjehanda i hugkommet mig wärnlösa änka med Trehundrade Dahl: Kmt som giör tillsammans Tålfhundrade Dahl:Kmt altså aflåtes med all Tacksamhet thetta Magön hemmanet, att disponeras och nyttias af de Respective Leufsta herrskapet så som all anner dess lag och wälfågne Ägendom jämte alt hwad samma hemman nu och framgent af sig kasta kan
Till yttermera wisso har jag igenom min öppna fullmacht lemnat underskrefne mina barn fri macht thenna min afsagda donations Rättighet, at å mina wägnar och som wore jag sielf tillstädes underskrifwa och confirmera samt till den ändre de nudfångne 1200: D:Kmt qwittera – hwilket skiedde i 2:ne wittnens närwaro på Leufsta Bruk den 1 februari 1739:
I .E. Nordgrehn
Christina Elis: Nordgrehn
närwarande som wittnen här till
Sack. Westbeck Georg Kiörning
underskrifne hafwa på wår K(äre) Moders med: Ackermans wägnar emottagit i Asignationer på ofwannämnde donations säjning 1200 D:Kmt som härmed qvitteras – Leufsta Ut Supra.
- E. Nordgrehn Christina Elis: Nordgren
Anno 1739 den 16 Octobr: wid Leufsta Ord. hösteting opläst och inprotokollerat, dock utan proejudice eller förfång uti någon annans härunder berörde
På tingsrättens Wägnar
XSHSXSCX
1740-(1764)
Frälsebonden Olof Jansson (1708-1/2 1798) och Anna Johansdotter (1/5 1711-3/7 1771) Han är född i Risön, Österleufsta med föräldrarna bonden Jan Jansson och Brita Persdotter. Hon är född i Randesbo, Österleufsta med föräldrarna Johan Johansson och Kerstin Hansdotter. De gifter sej 1735, 27 respektive 24 år gamla, och får Johan (27/3 1733-21/1 1814) som tar över här, Karin (1736-6/10 1840) som dör 4 år gammal här, innan de flyttar hit. Här får de sen Henrik (29/1 1740-26/6 1741) som dör 1 ½ år gammal, Anna (5/9 1742-före 1752) se nedan, Brita (6/8 1745-) se nedan, Per Öberg (2/2 1748-10/10 1819) se nedan, Olof (15/3 1750-31/5 1816) se nedan, Anna (29/4 1752-5/1 1817) se nedan och Erik (18/7 1758-29/4 1759) som dör 9 månader gammal av håll och stygn.
År 1760 har Olof hela 293 riksdaler tillgodo på sitt konto hos Leufstabruk.
Anna dör 1771, 60 år gammal.
I hennes dödsnotis anges att de fick 11 barn varav 3 söner och 2 döttrar lever. Bara 9 av barnen är funna i kyrkoböckerna de 2 övriga lever har troligen dött tidigt.
Olof lever som änkling i 27 tills han dör dör 1798, 90 år gammal. I hans dödsnotis ser vi att de 11 barnen de fick var 6 söner och 5 döttrar. Det skrivs om honom: ”Någorlunda rörig intil 5 dygn för sin död som inföll d 1 febr. i dess 90 de ålders år”
De barn som levde när Anna dog lever fortfarande.
Sonen Johan tar över.
Dottern Anna (5/9 1742-) dör före 1752 när ”nästa” Anna föds.
Dottern Brita (6/8 1745-) flyttar 1762. Hon lever 1798 när fadern dör då 53 år gammal. Hon dör troligen före 1815.
Sonen Per Öberg (2/2 1748-10/10 1819) flyttar till Leufsta 1764. Han blir sen skräddare i Forsgrund. Läs mer om honom där.
Sonen Olof (15/3 1750-31/5 1816) gifter sej 1782 med pigan Ingrid Persdotter (11/11 1757-13/5 1835) från Årböle. De blir frälsebönder i Årböle och får Per Andreas (10/3 1786-17/12 1855), Anna (13/1 1788-1/3 1790 som dör 2 år gammal av slag, Olof (21/4 1790-27/2 1869), pliktad för fylleri, Johan (21/4 1792-2/11 1795) som dör 3 ½ år gammal, av kopporna, Anna Lena (16/9 1794-3/11 1795) som dör 1 år gamal,av kopporna dagen efter sin bror. De flyttar 1795 till Edsätra och blir frälsebönder där. De får Ingrid (9/11 1797-6/7 1816) som dör, 18 år gammal, av feber. De flyttar till Tåtelviken år 1800 och blir torpare. De får där Brita Caisa (23/8 1800-16/12 1800) som dör knappt 4 månader gammal av kopporna. Olof dör 1816, 66 år gammal och Ingrid dör 1835, 77 år gammal.
Dottern Anna (25/4 1752-5/1 1817) gifter sej 1774 med bryggmästardrängen Anders Broberg (25/10 1744-1803) från Kallnäs. De flyttar till Nybron, Östeleufsta och där får de Anna Caisa (16/7 1777-) som dör före 1782, Maja Lisa (19/9 1779-28/12 1837), Anna Lisa (19/9 1779-), Anna Caisa (1782-) som flyttar till Hållnäs 1796, kommer tillbaka och flyttar till Gävle 1807, Olof (26/3 1785-3/5 1853) se nedan) som blir ryttare och 1813 anges ”tros vara död i Norge”, Anders (1788-), Lovisa (1792-) För Anna Caisa och Olof anges ”redivt fattigdom” 1798. Annas man Anders dör 1803, 59 år gammal, av hetsig feber. Anna dör 1817, 64 år gammal, av ålderdom.
– Deras son Olof (26/3 1785-3/5 1853 blir ryttare i Leufsta bruk och år 1810 dragon med efternamnet Kempe med numret R120. Han gifter sej 1810 med ryttardottern Greta Lisa Hållvast () Han är dragon till 1822. Han dör 1853, 68 år gammal. I död-och begravningsboken för Österlövsta anges ”fd dragonen Gust Kempe död i Hållnäs”
(1764)-(1795)
Frälsebonden Jan Olsson (27/3 1733-21/1 1814) och Caisa Ersdotter (x/2 1736-29/12 1808) Han är son i huset och hon är född i Göksnåre nr 4 med föräldrarna Erik Nilsson och Karin Eriksdotter. De gifter sej 1763, 30 respektive 27 år gamla, och får Olof (17/7 1764-20/7 1840) som tar över här, Anna (15/4 1766-28/7 1841) se nedan, Caisa (28/12 1767-13/7 1807) se nedan, Eric (24/3 1771-) se nedan, Jan Öberg (7/11 1773-före 1808) se nedan och Petrus (6/2 1777-3/2 1788) som dör 3 dagar före sin 11-årsdag av okänd sjukdom.
Caisa dör 1808, 72 år gammal, av ”ålderdomsbräcklighet”
Caisas bouppteckning redovisar att lämnar efter sej mannen, sonen Olof Jansson bonde på hemmanet, sonen Eric ” var för cirka 10 år sedan Husar Kongl. Majts och Kronans tjänst, men sedan ej låtit höra av sig” , dottern Anna gift med skattebonden Bengt Bengtsson i Årböle, och vagnmakardrängen Anders Åhströms avlidna hustru Cajsa Jansdotters efterlevande 5 omyndiga barn vid Leufsta Bruk (läs mer om barnen nedan)
– 2 guldringar 1.16 rd, 2 silverbägare 11.32 rd, 1 brun vallak 7 år 9.16 rd, 1 ko Linnros 6 rd, 1 tacka och 2 lamm 2 rd, 1 dricksstop av tenn, 2 tennfat 1.24 rd, 3 tenntallrikar, 1 kopparkruka, 1 kopparfat, se 1 skål, 1 förtent panna, 1 metalljusstake, 1 rivjärn, 1 st 6-kannsgryta* med lock, 1 pannkaksspade, 1 eldgaffel, 2 porslinstallrikar, 1 sängskåp, 1 fällbord, 2 karmstolar, 1 par vävstolar, 1 par rännträn, 1 gammalt drickesstop, 1 kista målad, 4 mjölkbunkar, 1 gammal bytta, 1 gammal drickstunna med ankare, 1 kärra 1 rd, 1 trästock med bukok*, 2 gamla sadlar*, 1 sele, 1 täljyxa, 1 vedyxa, 1 gammal handyxa, 1 sköta 1802*, diverse sängkläder 1.44 rd, diverse gångkläder 10.44 rd.
Summa 55 riksdaler 32 skilling 4 runstycken
Att allt blivit riktigt upptecknat intygar Jan Olsson, Olof Jansson, Bengt Bengtsson och Anders Åhström med sina bomärken
Förrättningsmännen Abr Kastberg och Pehr Ersson i Vavd skriver under
Förklaringar:
– 6-kannsgryta. En gryta med volymen 6 kannor dvs 6×2,62 liter= 15,7 liter.
– Trästock med bukok. Ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning och en del av seltyget för hästen.
– Sadlar. Ovanligt, har bara noterats i Stenmo, Nyböle och här i Magön.
– Sköta 1802. En sköta är ett fiskenät, här engivet med årtalet som visar att det är helt nytt
– Abr Kastberg är Abraham Kastberg (3/3 1767- 28/12 1824) klockare i Edvalla
– Pehr Ersson i Vavd är Per Ersson (25/7 1758-16/11 1822)
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 31% av boets totala värde
– Guld- och silversakernas värde är ca 23% av boets totala värde
– Det fanns inga skulder
– Ingen avsättning till de fattiga upptas
Jan dör 1814, 80 år gammal av stenpassion (blåssten, njursten eller gallsten)
Sonen Olof tar över hemmanet.
Dottern Anna (15/4 1766-28/7 1841) flyttar till Säter, Vavd 1794 och gifter sej med sonen i huset Petter Önsberg (1760-1795)
1796 flyttar hon tillbaka hit, nu benämns hon: Önsbergs änka. Hon flyttar till Årböle nr 1 1799, i husförhörslängden anges: gift till Årböle 1799, där hon gifter sej med sonen i huset Bengt Bengtsson (1/11 1772-6/9 1822) De får Lena Cajsa (30/6 1804-25/12 1870) och Bengt (2/9 1807-25/12 1887) Dottern Lena Cajsa gifter sej 1826 med Carl Sätergren (23/3 1802-15/2 1889) och sonen Bengt gifter sej 1834 med Christina Charlotta Sjögren (21/3 1816-26/5 1900) från Österleufsta. Både sonen Bengt och dottern Lena Caisa tar över som skattebönder i Årböle ca 1834 genom att hemmanet klyvs till två hemman på vardera 1/8 mantal. Anna dör 1841 75 år gammal.
Dottern Caisa (28/12 1768-13/7 1807) får den oäkta dottern Anna Lena (1/10 1792-) och gifter sej med 1792 med sjömannen Anders Årman (1768-) i Årböle. De får sen Caisa Stina (11/9 1795-) innan de flyttar till Leufstabruk i september 1796. Sen är det oklart med hennes man och troligen gifter hon om sej med den 18 år yngre hjulmakararbetaren Anders Åström (12/11 1786-) från Kussil. De får Peter (4/1 1798-7/6 1885) som dör 87 år gammal, (20/4 1801-24/1 1824) som är sjuklig och och dör 22 år gammal och Maja Greta (30/6 1807-8/3 1825) som dör 17 år gammal innan Caisa dör, 38 år gammal av feber, 11 veckor efter förlossningen. Hennes bouppteckning visar bla 2 kor, 2 kalvar, 4 får och 4 lamm. Alla hennes barn lever och är då 15, 12, 10 och 6 år samt den yngsta 11 månader.
Sonen Eric (24/3 1771-) flyttar till Stockholm 1789. I slutet av 1790-talet är han husar i ”Kongl. Majts och kronans tjänst” När hans mor dör 1808 har de inte hört av honom sen dess. Hans vidare öde är okänt.
Sonen Jan Öberg (7/11 1773-) flyttar hemifrån 1794. I husförhörsboken 1796-1802 anges han bo här i april 1801 och att han är sjöfarare. Där står också: pligtfälde för lägringsmål, dvs dömd i faderskapsmål.
Oklart var han tar vägen sen.
Sonen Olof tar över här.
(1795)-1825
Frälsebonden Olof Jansson (17/7 1764-20/7 1840) och Lena Persdotter (20/9 1764-26/10 1823). Han är son i huset och hon är från Årböle med föräldrarna Per Johansson (1/5 1729-22/12 1780) och Anna Andrsdotter (1735-5/8 1784) De gifter sej 1794, båda 30 år gamla, och får Caisa (30/11 1795-25/1 1867) se nedan, Jan (27/8 1797-25/12 1860) som tar över här, Anna (11/11 1799-15/5 1813) som dör 13 år gammal, av fläckfeber, Lena (30/9 1801-26/1 1825) se nedan, Ingrid Maja (24/1 1804-15/3 1812) som dör av bröstfeber, 7 år gammal och Johanna Greta (6/3 1806-3/12 1852) se nedan. Hans far bor kvar här till sin död.
Lena dör 1823, 59 år gammal av moderpassion. Då de fortfarande då brukar gården ser vi tydligt vad hemmanet hade. Lenas bouppteckning utförs 5 januari över 2 månader efter dödsfallet. Det redovisas att hon efterlämnade mannen, 3 döttrar och en son (läs om dem nedan) De yngsta döttrarna är omyndiga och benämns här ”Puppillor”* och representeras av skattebonden Bengt Bengtsson i Årböle
– Silver: 1 bägare 9 rd, 1 silverglas 4 rd, 1 silverglas 3.16 rd, 2 tumlare* 1.40 rd summeras till 18 riksdaler 8 skilling
– Tenn: 6 fat 4.22 rd, 1 bättre dricksflaska 1 rd, 1 liten dricksflaska, 1 liten xxhäll 1 rd, 2 tennstop 1.36 rd, 8 tenntallrikar 2 rd värderat till totalt 10 riksdaler 26 skilling
– Koppar: 2 kittlar 8.16 rd, 1 brännvinspanna med fat och pipor 6.32 rd, 1 kopparkruka 1 rd, 1 liten kopparpanna, 1 dito, 1 liten kopparskål, 1 liten kopparskopa, 2 fat 1.16 rd, 1 mässingskittel 1 rd, 1 större metalljusstake 1 rd, 2 mässingsljusstakar 1 rd värderat till 21 riksdaler 8 skilling
– Porslin och glas: 3 fat, 25 porslinstallrikar 1.20 rd, 5 stenfat, 2 brännvinsglas, 10 tallrikar 1.12 rd värderat till 3 riksdaler 44 skilling
– Järnsaker: 1 gryta på 14 kannor* 2 rd, 1 gryta på 8 kannor 1.16 rd, 2 dito 1.40 rd, 1 2 pannhällar, 1 järnpanna, 3 stekpannor 1.24 rd, 1 steklångpanna 1 rd, 2 grytlock, 1 litet dito, 1 blecklykta värderat till 9 riksdaler 32 skilling
– Diverse husgeråd: 1 skåp i helgdagsstugan 6 rd, 1 skåp i helgdagsstugan 5 rd, 1 fällbord 1 rd, 4 karmstolar, 1 skåp i stugan 3 rd, 1 väggur 2 rd, 1 bord i xx stugan värderat till 18 riksdaler 24 skilling
– Kör- och åkerredskap: 1 verkvagn bättre 4 rd, 1 dito 2 rd, 1 dito 1 rd, 5 par järnskodda kälkar 5 rd, 1 kolryss 1 rd, 2 kolskrindor 1 rd, 1 färdanskorg, 2 dyngrader, 1 höskrinda, 14.28, 1 par träskodda kälkar, 2 par sållar* 1 rd, 1 drätt, 2 enbets skaklar 1 färdkärra 4 rd, 1 kyrkåka 2 rd, 1 brädåka 1 rd, 1 färdanskorg 1 rd, 1 träsåll, 1 lädersåll 1 rd, 1 plog, 2 trästockar*, 1 åkerharv, 2 bukok, 1 sommarskrinda värderat till 13 riksdaler 4 skilling
– Laggkärl: 4 kar 2.32 rd, 1 drickstunna av furu, 1 dito av ek, 1 mindre dito, 1 par vävstolar, 3 sädeslårar 3 rd, 1 mindre mjöllår, 2 silltunnor, 3 kistor i boden, 1 köttina, 2 tråg, 1 ärtsåll, 1 grynsåll, 3 gräpanskorgar*, 1 såll, 1 kista, 1 hyvelbänk 1.6 rd, 1 mangel 1 rd, 1 plog, 1 bandkniv, 1 foghyvel, 1 oxhyvel, 1 skrubbhyvel, 1 stavhyvel, 1 släthyvel, 1 dymlingsborr, 2 sämre dito, 1 harvnavare, 3 huggjärn, 2 sågar, 1 fällyxa, 3 huggyxor, 1 sämre fällyxa, 14 liar 3.7 rd, 1 släde 2 rd, 1 handkvarn 1.6 rd, 1 slipsten 3 rd, 3 spett 1 rd, 1 skyffel, 4 grepar, 1 slipsten, 1 grov sten, smidesredskap för allt 8 rd värderat till totalt 35 riksdaler 5 skilling
– Hästar: 1 vallak Manssen 12 år 20 rd, 1 dito Åborn 16 år 16 rd, 1 sylja* 1 ½ år 10 rd, 1 sto 18 år 14 rd summeras till 60 riksdaler
– Kreatur: 1 ko Källa 9 rd, 1 ko Sälla 9 rd, 1 ko Hjärtros 8 rd, 1 ko Krassa 8 rd, 1 ko Kaija 8 rd, 1 ko Moluk 8 rd, 1 ko Kinna 6 rd, 1 ko Hfda 6 rd, 1 kviga 5 rd, 2 oxar 10 rd, 2 små oxar 6 rd, 12 får 12 rd, 1 svinkulting 2 rd summerat till 97 riksdaler
– Fiskeredskap: 1 sköta gammal 1802* 3 rd, 1 sköta 1815 1.24 rd, 1 sköta 1812 40 skilling, 1 sköta 1806 24 skilling, 1 sköta 1810 24 skilling, 1 not 3 rd, 3 sjökorgar, 1 skötnät 1 rd, 5 långnät 2.36 rd, 7 braxennät 4 rd, 1 par gamla xx, 13 mjölkbunkar 1.18 rd, 4 smörbyttor, 1 mjölkstäva, 2 halvstävor, 1 liten spegel 1.24 rd, 1 såll, 12 par bordknivar 2 rd, 1 bibel 1 rd värderat till 24 riksdaler 46 skilling
– Den dödas kläder: 1 svart kamlotsklädning* 1 rd, 1 blå klädning 1.24 rd, 1 blåprickig kartunsklädning 2 rd, 1 gammal storrosig kartunsklädning*, 3 ylleklädningar 4.24 rd, 1 bomullsförkläde, 1 klädeströja 1 rd, 1 gammal klädeskappa 1.24 rd (Fram hit är det angivet i marginalen: barn delat sig emellan med faderns löfte) 2 dukar 4 rd, 1 lingarnslakan 1 rd, 1 lintyg, 1 sängskåp i andra stugan 1 rd, 1 gammalt säng förlåten 2 rd, 1 gammalt bolster 1 rd, 1 gammal kudde, 1 sängskåp i kammaren, 1 sänggardin i kammaren, 2 dunkuddar 1.40 rd, 1 liten huvudkudde. Här kommer en ny text i marginalen ” mannens fördelssäng” 1 gammalt bolster, 2 kuddar 1 rd, 1 fäll, 1 täcke, 2 lakan till ett totalt värde på 29 riksdaler 12 skilling (varav 12.44 rd som barnen delade och 3.24 rd som var mannens undantag)
Summa tillgångar 356 riksdaler 11 skilling
Det redovisades inga skulder eller kostnader i samband med dödsfallet.
Olof Jansson intygar att allt blivit riktigt upptecknat.
Sonen Johan Olsson, dottern Catrinas man Lars Andersson och döttrarna Lena och Jonnas förmyndare Bengt Bengtsson skriver under
Förrättningsmännen nämndemannen Pehr Persson i Ängskär och P Brodin i Leufsta Bruk
De fattigas 1/8-dels procent 22 skilling 5 runstycken är betalt kvitteras av Lars Gillberg
Förklaringar:
– Puppillor. Latin för moderslös
– Skattebonden Bengt Bengtsson i Årböle
– 14 kannor En kanna med volymen 14 kannor dvs 14×2,62 liter= 36, 7liter.
– Sållar. Oklart
– Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning.
– Gräpanskorg. Oklart
– Sylja. Fjordhäst
– Sköta gammal 1802 En sköta är ett fiskenät, här angivet med årtalet som visar att det är 21 år gammalt
– Kamlotsklädning. Kamlott är ursprungligen namn på ett kostbart, sannolikt av kamelgarn (angoraull) tillvärkat tyg från levanten; sedermera om ett glansigt, stundom vattrat eller mönstrat, vanligen tvåskäftat tyg av kamelgarn eller kamelgarn och silke eller av hårdt tvinnat kamgarn, stundom blandat med silke, bomulls- eller linnegarn
– Kartunsklädning. Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Pehr Persson i Ängskär är bonden Pehr Persson (21/3 1782-22/12 1853)
– P Brodin i Leufsta Bruk. Oklart
– Lars Gillberg är Lars Gillberg (1/12 1756-25/3 1849) är kyrkoherden i socknen. Han ör född i Gävle och dör 1849, 92 år gammal, i Tegelsmora.
Anmärkningar:
– Kreaturens och hästarnas värde 157 riksdaler är ca 44% av hela boets värde
Olof dör 1840, 76 år gammal av ålderdom. Hans bouppteckning upprättas 12 oktober och redovisar att han efterlämnade 3 barn, sonen Johan 43 år, dottern Catarina gift med frälsebonden Lars Andersson i Danbo, Forsmark, dottern Johanna Margreta gift med torparen Johan Forsberg Börstil ( läs om barnen nedan) Den lilla lösa egendomen uppgavs enligt föjlande:
Guld och silver:
– 1 guldring 2.16 rd, 1 silverring, 1 silverbägare 28 lod 24.16 rd, 1 silversnusdosa 3 ¾ lod 3.36 rd, värderat till 30 riksdaler 36 skilling
– Tenn och koppar: 1 tennskål, 1 stop 1 rd, 1 brännvinsrustning 5 rd, värderat till 6 riksdaler 40 skilling
– Husgeråd: 1 skåp brunmålat 6.32 rd, 1 dito 3 rd, 1 visarur värderat till 10 riksdaler 16 skilling
– Åker- och körredskap: 3 kälkar 1 rd, 1 lädersele 1 rd, 1 körsele, 1 trästock*, 1 bukok* värderat till 2 riksdaler 34 skilling
– Laggkärl: 1 drickstunna, 1 mjölklår, 1 kista, 1 gammal fjäderkärra 2.36 rd värderat till 4 riksdaler
– Snickarverktyg: 1 smedjestäd 2.36 rd, 1 dito 2.36 rd, 1 skruvstäd 1.16 rd, värderat till 6 riksdaler 40 skilling
– Fiskeredskap: 3 strömmingsskötor 3.12 rd, 2 braxennät, 2 långnät, 2 mjölkbunkar, 1 säng med skåp, 1 liten kagge värderat till 5 riksdaler 32 skilling
– Mans gångkläder: 1 kapprock 8 rd, 1 överklädd päls 6 rd, 1 syrtut* 7 rd, 1 frack ovänd* 2.16 rd, 1 syrtut vänd* 3 rd, 1 sämre syrtut vänd 2 rd, 1 rock 2.16 rd, 1 ljusblå frack vänd 1.16 rd, 1 grön tröja 1.16 rd, 1 grön väst, 1 par blå byxor 2 rd, 1 par gröna byxor 1.16 rd, 1 blå väst, 1 svart frack 1.16 rd, 1 par svarta byxor 1.16 rd, 1 par svarta byxor, 1 svart väst, 1 vadmalspäls 1.32 rd, 1 bomullsväst randig, 1 kartunsväst*, 1 grönrandig väst, 1 blå och vitrandig väst, 1 tygrock 1 rd, 1 tygtröja 1 rd, 1 lakan, 1 lingarnsskjorta, 1 blångarnsdito*, 1 handuk, 1 par bättre stövlar 2 rd, 1 par dito sämre, 1 hatt, 1 mössa 1 rd, 1 spanskrör*, 1 par silverknäspännen värderat till 31 riksdaler 43 skilling
– (Här borde en rubrik finnas Koppar, Järn mm) 1 kopparfat 1.16, 1 kaffepanna 1.16, 1 dito mindre, 1 metallmortel 1 rd, 1 tackjärnsdito, 1 större gryta 1 rd, 1 mindre dito, 1 pannhäll, 1 kopparpanna, 1 stenkrus, 1 porslinsfat, 1 slipsten med järnvev värderat till 7 riksdaler 24 skilling
– Sängkläder: 1 renhårsbolster, 1 dunkudde, 1 hårkudde, 1 skinnfäll 4.12, 1 skinnfäll 1.24 rd värderat till 5 riksdaler 36 skilling
– (Här saknas rubriken Kreatur) 1 tacka 1.16 rd, 2 lamm 1.16 rd, 1 häst 18 år 13.16 rd summerat värde 16 riksdaler
Summa 150 riksdaler 28 skilling
Inga skulder fanns
Att allt blivit riktigt upptecknat intygar sonen Jan Olsson och svärsönerna Lars Andersson och Jan Forsberg med sina bomärken
Förrättningsmännen Carl Zettergren och nämndeman Olof Sjögren undertecknade med sina namn
Fattigprocenten är betald kvitteras av JG Söderbaum
Förklaringar:
– Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som anväds för plöjning
– Bukok. En del av seltyget för hästen.
– Syrtut. Särskilt på 1700- och 1800-talen förekommande typ av livsydd, lång rock för innebruk med slag och skört och en eller två knapprader, använd både för civilt bruk och som uniformskappa
– Vänd och ovänd. Om ett plagg blev slitet kunde man alltid flytta knappar och annat och vända det in- och ut. Att det var ovänt var således en markering att det var bättre än så.
– Kartunsväst. Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Blångarn kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa
– Spanskrör är en typ av promenadkäpp tillverkad av rottingpalm.
– Carl Zettergren är skattebonden Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)
– Nämndeman Olof Sjögren Förre bonden Olof Sjögren (5/8 1789-27/10 1858) i Årböle
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868)
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 11% av boets totala värde
– Guld och silver stod för ca 20% av boets totala värde
– Inga skulder finns
Dottern Caisa (30/11 1795-25/1 1867) gifter sej 1820 med frälsebonden Lars Andersson Strömbom (12/1 1785-6/11 1874) från Kussil. De flyttar till Danbo, Forsmark 1820. De får Lena Caisa (6/10 1821-30/3 1845) som dör 23 år gammal av lungsot, Jan Olof (21/8 1823-18/2 1895) som tar över, Anders (28/12 1824-28/12 1824) som får nöddop och dör samma dag, Anders (26/5 1826-12/8 1826) som dör 2 ½ månad gammal, Lars Gustaf (29/7 1827-10/5 1914) och Eric (31/9 1830-) Ungefär år 1830 skrivs följande in i husförhörslängden: ”Man och hustru hafva ej begått den H:a nattvarden sedans den 30/10 1825. Sägas vara varnade för ofruktsam sammanlefnad i KyrkoRådoch utmärker han sig för fylleri och ett obändigt sinneslag” 1836 finns ytterligare en text om fylleri och att man inte kom överens med kyrkan. 1854 flyttar sista barnet ut. Deras son Jan Olof (21/8 1823-18/2 1895) gifter sej och tar över. Caisa dör 1867, 72 år gammal, av lungsot och Lars dör 1874, 89 år gammal.
Dottern Lena (30/9 1801-26/1 1825) Bor hemma 1823 när modern dör men dör 1825 i Gibo Österlövsta. Hon är då 23 år gammal och dör av förkylning. Hon är torparen Johan Löfströms fästekvinna. Hon har efternamnet Öberg, oklart varför.
Dottern Johanna Greta (6/3 1806-3/12 1852) flyttar till Österleufsta och kommer tillbaka hem 1825. Hon gifter sej i Askön, Börstil med torparen Johan Forsberg (1801-15/2 1880) från Forsmark. De får Jan Gustaf (9/1 1831-19/9 1862) som blir gardist, Carl Olof (27/9 1832-12/9 1918), Anders Adolf (28/7 1834-2/10 1911), Eric (9/4 1836-18/11 1860), Petter (1839-död), Mathias (21/9 1841-6/1 1937), Petter (23/1 1844-) och Lars Fredrik (4/4 1848-30/1 1919) Hon dör 1852, 46 år gammal, av feber. Han lever vidare och dör som fattighjon på fattiggården 1880, 79 år gammal.
1825-1846
Frälsebonden Jan Olsson (27/8 1797-25/12 1860) och Lena Kaisa Årman (26/1 1795-11/9 1846) Han är son i huset och hon är född i Österleufsta med föräldrarna sjömannen Anders Årman (23/1 1767-10/4 1828) och Caisa Lötman (1765-3/12 1844) De gifter sej 1820, 23 respektive 25 år gamla, får Jan Olof (22/7 1822-1/9 1861) se nedan, Anders Gustaf (11/12 1824-3/2 1825) som dör knappt två månader gammal av av kikhosta, Lena Kaisa (7/3 1826-17/4 1861) läs om henne under Personer, Carl Fredrik (13/12 1828-2/6 1883) läs om honom under Personer, Anders Petter (31/5 1831-15/10 1894) som tar över här, Eric Gustaf (27/1 1834-14/3 1902) se nedan, Adolf (9/2 1837-12/4 1837) som dör av bröstfeber 2 månader gammal. Lena Kajsa dör 1846, 51 år gammal, av lungsot.
Hennes bouppteckning visar att hon efterlämnade mannen och 4 barn. Det är sonen Jan Olof 24 år, sonen Carl Fredrik 15 år, sonen Anders Petter 15 år, sonen Eric Gustaf 12 år, dottern Helena Catharina 20 år. Nämndemannen Carl Zettergren i Årböle inställde sig som förmyndare för att bevaka de omyndigas rätt. Jan Olsson uppgav boet som följer:
– Guld och silver: 1 guldring 2 rd, 1 dito 1 rd, 1 par guldörringar 3 rd, 2 silverglas 3.24 rd, 1 dito 2.3 rd summerat till 11 riksdaler 27 skilling
– Tenn och koppar: 2 djupa tennfat 1.9.6 rd, 3 tenntallrikar, 1 tennstop 1 rd, 1 dito, 1 saltkar, 1 kopparkittel 3 rd, 1 brännvinsrustning 7 rd, 1 kokkittel med lock 4 rd, 1 kopparfat 1 rd, 1 dito mindre, 1 kopparkruka, 1 kopparpanna, 1 tennskål, 1 par ljusstakar 1.24 rd, 1 kopparskopa, 1 kaffepanna, 1 koppartratt, 1 tumlare, 1 kaffekvarn, 1 mässingtumlare, 1 mässingljusstake, 1 brännvins skopa, flaska värderat till 25 flaskor 27 skilling
– Tenn- och blecksaker: 1st 16-kannsgryta* 3 rd, 1 gammal dito, 1 st 4-kannsgryta, 1st 3-kanns gryta, 1 pannhäll, 1 dito mindre, 1 dito, 1 stekpanna, 1 dito, 1 mindre dito, 1 grytlock, 1 dito gammalt, 1 järnskopa, 1 strykjärn, 1 hackkniv, 1 blecksil, 1 blecktratt, 1 gammal tratt, 1 halvstopsmått*, 1 jungfrumått*, 1 halv jungfru, 1 ritsjärn, 3 metallskopor, 4 theskedar, 1 gammal metallmortel, 1 liten kopparskopa, 1 bleckbrödkorg värderat till 11 riksdaler
– Glas och porslin: 1 gammalt porslinsfat, 2 dussin porslinstallrikar 1 rd, ½ dussin djupa tallrikar, 2 spillkummar, 4 karotter, 2 par thekoppar, 2 koppar, 1 gräddsnäcka, 2 bordflaskor, 1 halvstopsflaska, 1 brännvinsglas, 4 buteljer, 2 qvartersbuteljer, 1 långflaska*, 1 liten dito, 1 kaffebrännare värderat till 3 riksdaler 47 skilling
– Brygg- och laggkärl: 3 kar 3 rd, 1 ektunna 1 rd, 1 furutunna 1 sil, 1 fotbunke, 1 gammalt kar, 1 halvankare, 1 halvtunna, 2 tjärembar, 1 tjärbytta, 2 dito, 8 vävskedar 2 rd, 1 halvankare värderat till 7 riksdaler 43 skilling
– Åker- och körredskap: 1 wang* 12 rd, 1 ny bakwang 6 rd, 1 gammal dito 6 rd, 3 par kälkar 5 rd, 1 drätt, 1 obeslagen drätt*, 1 dragkälke, 1 fjäderkärra 15 rd, 1 sommarskrinda, 1 sandkista, 1 vinterskrinda, 2 par träskodda kälkar, 1 par järnskodda kälkar 1 rd, 1 par dito, 2 malmflakar, 1 åkskrinda, 2 rader, 1 wåd.släggor, 1 fjäderkärra 16 rd, 1 blå åka 1.16 rd, 1 bättre dito 8 rd, 1 årder, 1 trästock*, 1 dito bättre, 1 dito, 1 åkerplog 1.16 rd, 1 åkerharv, 1 dito, 1 sommarskrinda, 1 håck, 1 dito, 1 lädersele 4 rd, 1 kärrsele 1.24 rd, 2 selar gröna 2 rd, 1 selar röda 1.36 rd, 6 sämre selar 1.8 rd, 1 drätt, 1 skakel, 2 ridsadlar*, 1 drett, 1 dito värderat till 90 riksdaler 32 skilling.
– Smedjeredskap: 1 smedjestäd 3 rd, 1 dito balja 1 rd, 3 släggor, 2 hamrar, 4 tänger, 6 stampar, 1 skruvstycke 1 rd, 1 städ, 2 kolläster, 1 kolrep värderat till 7 riksdaler 4 skilling
– Snickarverktyg: 1 hyvelbänk 1 rd, 1 foghyvel, 1 släthyvel, 1 skrubbhyvel, 2 hyvelstockar, 2 kjälhyvlar, 1 oxhyvel, 2 strykmått, 5 stämjärn, 6 större borrar 1 rd, 1 skovelskaft, 1 skruvtving, 1 hållhake, 1 täljyxa, 1 bill, 21 liar 1.24 rd, 1 slipsten 5 rd, 1 järnspett, 1 dito, 2 grepar, 1 mangel 2 rd, 1 sadelmakarstol, 1 spannmålslår 1 rd, 1 dito smal, 1 dito mindre, 2 kjöttinor 1.32 rd, 1 gammalt skrin, 3 fjärdingar, 1 salttunna, 1 grynkista, 1 mjölkar, 1 baktråg, 1 ärtsåll, 3 såll, 1 bytta, 1 sikt, 10 träbunkar, 8 vävskedar 2 rd, 1 såningsskäppa, 1 skeppa, 1 skräpfjärding, 4 skyfflar, 2 spinnrockar 2 rd, 1 spolrock, 1 kabbstol, 1 skräptunna, 1 tråg, 1 gammal kista, 1 bord, 1 stor flaska, 1 häkla, 1 torvkrok, 2 tjärliar*, 2 stockhakståg, 2 högafflar, 8 huggyxor 1.16 rd, 1 hammare, 2 sågar, 1 bandkniv värderat till 27 riksdaler 40 skilling
– Husgeråd: 1 skåp i stugan 5 rd, 1 dito i kammaren 4.24 rd, 1 hörnskåp 1 rd, 1 skåp i salen 6 rd, 1 dragkista 4 rd, 1 fällbord 1.16 rd, 1 bordbänk, 1 bor i kammaren, 1 soffa 2 rd, 1 dito 1 rd, 1 gammal dito, 2 klädda stolar 1.16 rd, 4 spalstolar 1 rd, 8 bättre och sämre dito 1.16 rd, 1 säng med omhänge i stugan 3 rd, 1 dito i salen 4 rd, 1 standsäng* 1.16 rd, 1 säng i kammaren 1 rd, 1 litet matbord, 1 slagur 4.24 rd, 1 visarur, 1 väggspegel, 1 mindre spegel, 1 koffert 2 rd värderat till 47 riksdaler 26 skilling
– Linne och sängkläder: 1 lingarnslakan 1 rd, 2 blångarnslakan* 1.8 rd, 1 bordduk, 1 mindre dito, 1 servett, 1 hårbolster 2 rd, 1 sämre dito 1 rd, 1 fäsing*, 1 dito, 1 sängtäcke 1.16 rd, 1 ny skinnfäll 2 rd, 1 dito 1.32 rd, 1 dito 1.16 rd, 1 gammalt sängtäcke, 1 hårtäcke, 1 dunkudde 1 rd, 2 hårkuddar 1.16 rd, 1 gammal kudde, hårkudde värderat till 16 riksdaler 40 skilling
– Qvins gångkläder: 1 ny svart klänning 4 rd, 1 ylleklänning 1.32 rd, 1 bomullsklänning 1.16 rd, 1 kartunsklänning* 2 rd, 1 vardagsklänning, 1 varm kappa 4 rd, 1 svart siden charlett 1 rd, 1 vit bomullscharlett 2 rd, 1 mörk dito och en mindre dito 1.32 rd, 1 brun snodd, 4 bomullsnäsdukar 1 rd, 1 linnedito, 1 svart förkläde, 1 randigt dito, 1 dito, 1 bomullsdito, 1 vit dito, 5 stycken*, 1 väderhuva, 2 svarta mössor, 2 vita mössor, 1 par strumpor, 1 par nya kängor, 1 par sämre dito, 1 par skor, 7 spannmålssäckar 2 rd värderat till 26 riksdaler 42 skilling
– Fiskeredskap: 2 ekstockar* 1.24 rd, 6 bättre braxennät 6 rd, 6 sämre dito 2 rd, 2 skottnät 2 rd, 6 långnät 1 rd, 6 rister värderat till 13 riksdaler
– (Här saknas en rubrik med Diverse) 5 par bättre bordknivar, 3 par sämre dito, 1 förskärarkniv, 1 knivlåda, 2 böcker, 1 postilla, 1 par vävstolar 2 rd, 1 grov sten, 2 små naggar, 2 dricksflaskor, 1 sykorg, 2 fiskkorgar, 1 kolfat, 1 mindre grapkorg, 1 färdanskorg, 5 djupa stenfat, 3 flata dito, 1 duslag, 2 krukor, 3 fönstergardiner, 1 dito i kammaren, 2 lufter i salen, 1 vävspännare värderat till 7 riksdaler 41 skilling
– Kreatur: 1 sto Sota i 4:e året 45 rd, 1 häst Bläsen i 15:e året 30 rd, 1 sto Bruna i 18:e året 20 rd, 1 häst Grålle i 19:e året 18 rd, 1 ko Wandra 12 rd, 1 ko Tista 10 rd, 1 ko Måna 10 rd, 1 ko Wintra 10 rd, 1 kviga Stjärna 8 rd, 1 kviga Sjöna 6 rd, 1 tjur 6 rd, 6 får 6 rd, 6 lamm 3 rd, 2 kvigkalvar 5 rd, 1 tjukalv 32 skilling summerat till 189 riksdaler 32 skilling
Summa: 485 riksdaler 24 skilling 6 runstycken
Husets skulder:
– Skyldig för spannmål 57 riksdaler 8 skilling
– Skyldig traktör Guilliam i Leufsta Bruk 2 riksdaler 36 skilling
– Skyldig Westgöten Holm 2 riksdaler 16 skilling
– Skyldig för spannmål i Gävle 10 riksdaler 16 skilling
– Boupptecknings uppgörande 1 riksdaler
– Till nämndemän 32 skilling
Summa 74 riksdaler 12 skilling
Boets behållning 411 riksdaler 12 skilling 6 runstycken
Jan Olsson intygar med sitt bomärke att allt blivit riktigt upptecknat
Att bouppteckningen blivit riktigt upptecknad och värderat intygar Olof Sjögren i Årböle och nämndeman Carl Zettergren med sina namn.
Fattigprocenten är betald med 2 riksdaler 6 skilling kvitterar JG Söderbaum
Förklaringar:
– Carl Zettergren i Årböle är Carl Zettergren (11/11 1828-12/9 1895)
– 16-kannsgryta En gryta med volymen 16 kannor dvs 16×2,62 liter=41,9 liter.
– Halvstopsmått. Ett halvstop är ca 65 cl.
– Jungfrumått är ca 8 cl
– Långflaska. Oklart
– Wang. Är det helt enkelt vagn som avses ? Oklart
– Drätt är troligen del till en plog
– Trästock är ett årder dvs hela den träkonstruktion och bill som används för plöjning.
– Ridsadlar är ovanligt. Finns bara här i Östansjögårdarna Nyböle, Kyggböle, Stenmo och Magön. Oklart varför.
– Tjärliar. Oklart
– Standsäng. Fristående äldre typ av säng i stolpkonstruktion med hel stomme
– Blångarnslakan. Blångarn är ett kort spinnbart fibermaterial som avskiljs vid bearbetning av lin och hampa
– Fäsing. Oklart
– Kartunsklänning. Kattun även stavat cattun, är ett bomullstyg med tryck, ofta blommigt. Ordet var från början en äldre svensk benämning för bomull, men kom därefter att specifikt syfta på en tunn, glättad bomullsväv i tuskaft, antingen vitt eller med tryckt mönster.
– Stycken. Mösstycken. Kvinnor som använde bindmössa hade under mössan ett vitt stärkt mösstycke av ihopsydda knypplade spetsar
– Ekstock är ett gammalt uttryck för en eka, mindre klinkbyggd roddbåt
– Skyldig för spannmål. Ingen angivelse om vem hon var skyldig.
– Skyldig för spannmål i Gävle. Ingen angivelse om vem hon var skyldig.
– Traktör Guilliam i Leufsta Bruk. Georg Guillaume (24/9 1811-10/7 1877) var traktör, dvs värdshusvärd, 1834-1840. Han dog 65 år gammal som godsägare på Åsbergby, Östuna.
– Westgöten Holm. Okänd västgötaknalle från Borås
– Olof Sjögren i Årböle. Förre bonden Olof Sjögren (5/8 1789-27/10 1858) i Årböle
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 39% av boets hela värde.
– Skulderna är ca 15% av boets hela värde
– Fattigprocenten är ca 1,3 promille eller 1/8-dels procent av boets värde
Jan gifter han om sej.
Sonen Jan Olof (22/7 1822-1/9 1861) flyttar till Årböle nr 2 som dräng 1847, 1948 flyttar han vidare till Stenmo som dräng, 1850 flyttar han till Göksnåre nr 2B som dräng, 1854 flyttar han till Göksnåre nr 3A, 1853 flyttar han, 33 år gammal, till Olarsbo där han gifter sej med änkan i huset Anna Cajsa Ersdotter (4/12 1810-31/3 1907) Följ honom vidare under texten om den fastigheten.
Sonen Eric Gustaf (27/1 1834-14/3 1902) flyttar till Årböle nr 1 som dräng 1854. 1856 flyttar han till Stenmo. Han flyttar till Danbo, Forsmark 1860. 1861 flyttar han till Gjelsbo. 1863 flyttar han till (Mohägnaden), Gunnarsbo ägor där han blir dräng hos torparen Jan Ersson. Han gifter sej med Anna Stina Blom (10/2 1833-26/5 1907) från Österleufsta. Hon har dottern Christina Charlotta (21/3 1861-30/8 1951) och de får tillsammans Maria Matilda (20/1 1865-13/4 1928) 1868 flyttar de till Lilla Rångsö. Där får de Carl Erik (14/3 1869-3/12 1942) och Johan Gustaf (24/10 1874-15/5 1895) 1885 flyttar de till Stenmo, Hållnäs och tar över där. Läs vidare om dem under fastigheten Stenmo.
-Anna Stina Bloms dotter Christina Charlotta (21/3 1861-30/8 1951) flyttade från Lilla Rångsö 1879 till bruksroten som piga åt djurläkaren Johan Peter Pettersson. 1880 flyttar hon till brukskassören Johan Zackarias Dumky. 1883 flyttar hon med hela hans familj till Norrtälje där han blir bodkamrer. Samma år flyttar hon till Hille norr om Gävle som piga åt inspektor Per Salomon Hedberg. 1885 flyttar hon till Gävle med grannpojken Carl Herman Söderlund (2/5 1860-18/5 1903) från Västland och de gifter sej. Han blir bryggeriarbetare. De får Karl Oskar (29/1 1886-25/12 1907), Albin (25/9 1889-1/9 1921) och Marta Charlotta (3/3 1892-9/7 1971)
Hon dör i Gävle 90 år gammal.
1846-1852
Frälsebonden Jan Olsson (27/8 1797-25/12 1860) och Anna Brita Jansdotter (9/4 1801-13/5 1873) Han är änkling i huset. Hon är född i Försäter, Österleufsta som oäkta dotter till Caisa Carlsdotter (13/9 1779-1/1 1851) Hennes mor gifter sej med Jan Lönnberg (1781-2/4 1837) som troligen är fadern. De gifter sej 1847, 50 respektive 46 år gamla. Han har, från förra äktenskapet, barnen Jan Olof (22/7 1822-1/9 1861) se ovan, Lena Kaisa (7/3 1826-17/4 1861) se ovan, Carl Fredrik (13/12 1828-2/6 1883) se ovan, Anders Petter (31/5 1831-15/10 1894) som tar över här, och Eric Gustaf (27/1 1834-14/3 1902) se ovan. Läs om hans barn under förra generationen.
Jan dör 1860, 63 år gammal, av insnärjt bråck. (idag skulle vi säga inklämt bråck. Vid t ex ljumskbråck kan en tarmslynga trilla ner i bråcket och fastna där. Blodcirkulationen till tarmslyngan stryps, vävnaden dör och det blir en bakterieinfektion i den. Dödligt förr, nu opereras man snabbt)
Hans bouppteckning upprättas 2 januari 1861.
(Han anges här som ”före detta landbonden” vilket betyder att hans son redan tagit över) Han efterlämnar änkan och sonen Jan Olof, sonen Carl Fredrik, sonen Anders Petter och sonen Gustaf, alla myndiga, dottern Lena Catharina gift med bruksarbetaren Carl Löfqvist vid Leufsta bruk. (Läs om barnen ovan i den förra generationen) Kvarlåtenskapen uppgavs av änkan och värderades som följer:
– Kontant:
I penningar enligt revers av Anders Persson i Försäter, 147 riksdaler
Enligt revers av Anders Persson i Gudinge, 25 riksdaler
– Koppar och mässing: 1 flaska 2 rd, 1 fat 1,50 rd, 1 kaffepanna och 2 mindre flaskor 1,25 rd, 1 mindre ljusstake 18 öre summeras till 4 rd 93 öre
– Järnsaker: 1 stimgryta* 1,25 rd, 1 mindre dito, 1 stekpanna, 1 grytlock och 6 par bordknivar värderas till 2 rd 20 öre
– Husgerådssaker: 1 ekskåp 10 rd, 1 mindre skåp 4,25 rd, 1 blåmålad byrå 8,50 rd, 2 utdragssängar med omhänge 5,25 rd, 2 stolar med skinndynor 1,75 rd, 2 dito med träsitsar, 1 väggur med fodral 8 rd, 1 bord med fällskivor 2 rd, 1 mindre skrin, 1 väggspegel 1,50 rd summerat till 42 riksdaler 55 öre
– Gångkläder: 1 svart rock, byxor och väst 14 rd, 1 blå vadmalsrock 6,75 rd, 1 päls 4,60 rd, 1 tygdito 4 rd, 1 päls med svarta skinn 8,75 rd, 1 blå rock med byxor 7,50 rd, 3 par byxor 4,12 rd, 2 gamla rockar 2,80 rd, 4 par byxor 4 rd, 1 kapprock 6,25 rd, 1 gammal frack 1 rd, 3 tröjor 3,75 rd, 6 bättre och sämre västar 4,60 rd, 1 par kalsonger 75 öre, 3 hattar 2 rd, 2 mössor 1,25 rd, 17 skjortor 8,50 rd, 3 par stövlar och 4 par strumpor 10 rd, 1 par skor 50 öre, 12 kragar, 3 nattkappor och 3 halsdukar 2,50 rd summeras till 97 riksdaler 62 öre
– Säng- och linnekläder: 2 bolster med rörvippfyllning* 6,74 rd, 2 kuddar med dito 2 rd, 2 skinnfällar 4 rd, 3 stickade täcken 5 rd, 3 lakan 4,50 rd summerat till 22 riksdaler 24 öre
– Körredskap: 1 fjäderkärra med fotsäck 20 rd, 1 sele med mässingskåpor 2,75 rd, 1 åka 10 rd, 1 sele med järnkrok 1,50 rd, 1 par kälkar 2 rd, 2 bjällror och 1 pingla 1,25 rd summerat till 37 riksdaler 62 öre
– Diverse saker: 1 pipa med silverbeslag 4 rd, 1 drickstunna med järnband 3 rd, 2 såar 1 fotbunke, 1 ämbar, 1 bytta, 1 stäva, 1 vävstol med renhår 3 rd, 2 spinnrockar, 1 harvel och 1 nystfot 1,40, 1 ullsax, 1 borrskaft, 1 porslinsmugg, 2 karotter, 1 spillkum, 6 porslinstallrikar, 1 glasflaska, 2 buteljer, 2 vävskedar och 1 vävspännare 1,80 rd, 1 sikt, 1 sockerskål av glas, 1 skyffel, 1 yxa, 2 gamla ekstockar 3 rd, 3 skottnät 3 rd, 2 långnät och 1 kar 2,12 rd, 1 eldjärn 1,25 rd rd summerat till 26 riksdaler 72 öre
– Kreatur: 1 sto 60 rd, 2 kor 40 rd, 2 får 5 rd summerat till 105 riksdaler
Summa inventarier 510 riksdaler 88 öre
Boets gäld:
– Begravningskostnad enligt räkning 100 riksdaler
Summa behållning 410 riksdaler 88 öre
Änkan Anna Brita Jansdotter intygar med bomärke att allt blivit riktigt upptecknat
Boupptecknings- och värderingsman EG Hybinette skriver under
Fattigprocenten är betald med 65 öre kvitteras av JG Söderbaum
Förklaringar:
– Anders Persson i Försäter. Oklart.
– Anders Persson i Gudinge. Oklart
– Stimgryta. Oklart
– Rörvippfyllning. Rörvipp. Vassvippa, högväxande (i synnerhet i vatten liggandes på vattenrik mark uppträdande) gräsarter med jämförelsevis grovt och styvt strå.
– EG Hybinette. Oklart
– JG Söderbaum är kyrkoherden Johan Gustaf Söderbaum (11/12 1804-30/5 1868) till 1863
Anmärkningar:
– Kreaturens värde är ca 21% av boets värde
– Inga skulder fanns
– Fattigprocenten är 1,3 promille eller 1/8-dels procent av boets värde
Anna Brita bor kvar här med sin fostersons familj och dör 1873, 72 år gammal, utan angiven orsak.
Sonen Anders Petter tar över.
1852-1891
Frälsebonden Anders Petter Jansson (31/5 1831-15/10 1894) och Maja Lena Persdotter (16/3 1827-3/6 1910) Han är son i huset och hon är född i Göksnåre nr 2 med föräldrarna Pehr Persson och Greta Ersdotter. De gifter sej 1852, 21 respektive 25 år gamla, och får Cathrina Matilda (14/8 1852-6/2 1908) se nedan, Jan Erik (10/1 1854-30/9 1868) som dör 14 år gammal utan angiven orsak, Maja Greta (9/9 1856-15/7 1941) se nedan, Anna Stina (17/5 1859-7/9 1919) se nedan, Carl Peter (4/8 1862-8/12 1924) som tar över här, Anders Gustaf (7/11 1864-28/12 1871) som dör 7 år gammal utan angiven orsak, tvillingarna Charlotte (12/2 1868-5/1 1946) se nedan och Augusta (12/2 1868-14/9 1876) som dör 8 år gammal utan angiven orsak samt slutligen Helena Sofia (28/11 1870-30/9 1916) se nedan. Hans mor änkan Anna Brita Jansdotter (1801-13/5 1873) bor kvar här till sin död. Sonen Carl Petter ha en kryptisk notering i husförhörsboken mellan 1872 och 77: Beriden i LB. LB är förkortning för Leufstabruk och med beriden menas att han är van att rida.
Jordbruksundersökningen 1878 redovisar att de har 3 hästar, 4 kor, 2 ungnöt, 8 får och 1 svin. Läs mer i den egna berättelsen om 1878 års jordbruksundersökning.
I 1888 års jordbruksundersökning redovisas bla. mycket utförligt om utsäden och arealer, läs om det i den egna berättelsen om detta.
Sonen Karl Petter tar över 1891 men de bor kvar.
Dottern Cathrina Matilda (14/8 1852-6/2 1908) flyttar till bruksroten, Forsmark 1875 där hon blir piga åt befallningsman Johan Henric Gauffen och hans familj. I oktober 1878 flyttar hon till Stenhusroten som piga åt klensmeden Jan Fredrik Reisman (4/12 1848-21/5 1929) Han har Anna Maria (28/8 1874-30/7 1972) och Johan Emil (1/2 1878-17/4 1879) och blev änkling i juli. I mars 1879 gifter de sej och hans son dör i april bara 14 månader gammal av lunginflammation. De får Elin Kristina (27/3 1880-11/9 1965) ,Wilhelmina Fredrika (2/11 1889-18/4 1902) Dottern Elin Kristina flyttar till Gävle 1897 och kommer tillbaka hit 1902. Dottern Wilhelmina Fredrika dör 1902, 12 år gammal, av tuberkulos. 1903 flyttar de inom bruket och han blir klensmedsmästare. Hans dotter Anna Maria flyttar 1904 till Åby socken i Kalmar län och gifter sej. I början på 1900-talet blir Jan Fredrik kyrkvärd. Katarina Matilda dör 1908, 55 år gammal, av kronisk luftrörskatarr.
Dottern Maja Greta (9/9 1856-15/7 1941) får den oäkta dottern Hilma Charlotta (19/3 1879-26/3 1955) 1885 gifter hon sej med bruksarbetaren Maths August Eklund (19/5 1859-17/12 1923) från Ekeby och flyttar till honom i Lilla Rångsön, Forsmark. Hennes dotter bor dock kvar här hos morföräldrarna. De får Anna Maria (3/8 1886-7/4 1948) som gifter sej med Adolf Wilhelm Kastberg (24/3 1878-19/10 1928), Ida Augusta (9/11 1888-20/12 1971) Dottern Anna Maria flyttar ut som piga 1903 när hon är 17 år och hennes syster Ida Augusta gör samma sak två år senare. Mats August dör 1923, 64 år gammal, av slaganfall. Maja Greta flyttar 1925 till Björnbo där hon får bo hos en bruksarbetare. Hon bor kvar där 1931. Hon dör i Forsmark, 1941, 84 år gammal.
Dottern Anna Stina (17/5 1859-7/9 1919) flyttar 1885 till Sörgatan 1, Leufstabruk och gifter sej med hammarsmeden Per Johan Holmgren (14/9 1856-3/7 1938) De får Johan Wilhelm (12/1 1888-1/9 1907) som dör 1907, 19 år gammal, av blodstörtning pga tuberkulos. Anna Stina dör 1919, 59 år gammal, av leverkräfta.
Dottern Charlotte (12/2 1868-5/1 1946) flyttar till Gunnarsbo och gifter sej 1895 med sonen i huset hemmansägaren Johan Erland Sundin (3/7 1856-14/8 1942) De tar år 1900 fostedottern Judit Wilhelmina (29/6 1899-1/12 1933) från Gävle. Hon är oäkta dotter till Charlottes syster Helena Sofia Andersson.
Forsmarks bruk köper hemmanet och de flyttar 1909 till Finnrudan. Fosterdottern Judit Wilhelmina gör ett år 1918-19 som piga i Österleufsta.
1922 flyttar Charlottes 6-åriga systerdotter Ann Sofie (24/2 1916-16/10 2005) hit och blir nästa fosterdotter. Charlottes syster Helena Sofia dog 1916. Fosterdottern Judit Wilhelmina flyttar till Österleufsta 1926 och gifter sej med Erik Fritiof Hammarbom (8/11 1897-19/8 1994) Hon dör 1933, 34 år gammal. Fosterdottern Ann Sofie gifter sej med John Emanuel Sandström (23/7 1906-27/7 1973) från Ängskär. Hon dör 2005, 89 år gammal. Övriga familjen bor kvar 1931. Johan Erland dör 1942, 86 år gammal, och Charlotte dör 1946, 77 år gammal, båda i Finnrudan.
Dottern Helena Sofia (28/11 1870-30/9 1916) flyttar till bruksroten Forsmark 1894 och blir piga åt trädgårdsmästaren Karl Erik Lindberg och hans familj. Hon flyttar 1895 till Gunnarsbo där hon blir piga till sin gifta syster Charlotte.1897 flyttar hon till Tebo, Älvkarleby som piga. 1898 flyttar hon vidare till kvarter III fastighet 89 i Gävle som piga till bagare Färnström och hans familj. Där får hon den oäkta dottern Judith Wilhelmina (29/6 1899-1/12 1933) innan hon flyttar hon till Gadö Fabriks aktiebolag, Valbo som piga åt disponenten Oscar Magnus Björk från Österleufsta och hans hustru. År 1900 flyttar hon till Gävle igen och nu till kvarter I2 fastighet 139 som sömmerska hos fabrikör Anders Gustaf Lund och hans familj. Hennes 1 ½-åriga dotter får då flytta till sin moster Charlotte i Gunnarsbo, Forsmark. Helena Sofia gifter sej 1915 med cementarbetaren Johan Gunnar Engberg (25/11 1889-11/1 1944) från Högbo och flyttar till Sandvikens bruk. De får Ann Sofie (24/2 1916-16/10 2005) innan Helena Sofia dör 30 september samma år av lunginflammation. Hennes man flyttar 1917 med dottern Ann Sofie till Yttre Sandviken där han gifter om sej med hushållerskan Elvira Adelia Lundqvist (15/10 1892-7/11 1949) från Söderala. Hon har den oäkta dottern Edla Elvira (30/8 1912-16/10 1954) 1922 flyttar Helena Sofias och Johan Gunnars 6-åriga dotter Ann Sofie till Finnrudan, Forsmark och blir fosterdotter till sin moster Charlotte.
1891-1900
Karl Petter Andersson (4/8 1862-8/12 1924) och Emma Kristina Karman (5/11 1874-23/4 1958) Han är son i huset och flyttar tillbaka hit 1891. Hon är född i Forsmark med föräldrarna Eric Karman (14/3 1836-10/3 1924) och Anna Karin Söderlund (22/5 1834-31/12 1926) och flyttar hit 1894 och de gifter sej 32 respektive 20 år gamla. Karl Petters far Anders Petter dör samtidigt 63 år gammal.
Faderns bouppteckning från den 22 oktober redovisar följande:
Han efterlämnade som arvingar hustrun Maria Helena Persdotter och deras barn dottern Catrina Matilda gift med klensmeden JF Rosman vid Forsmarks bruk, dottern Maria Margareta gift med arbetaren MA Eklund Lilla Rångsön, dottern Anna Kristina gift med hammarsmeden PJ Holmgren vid Leufsta bruk, sonen CP Andersson*, dottern Charlotta Andersson, dottern Helena Sofia Andersson och efterlevande. Hustrun uppgav den avlidnes kvarlåtenskap vid alla barns närvaro som upptecknades och värderades. Alla barn är myndiga uppgavs också.
Boets tillgångar:
– Silver: 3 matskedar av fint silver för 12 kr
– Koppar: 1 nattämbar, 1 kittel, 1 kaffepanna, 1 flaska, 2 bunkar, 1 panna, 1 kaffekanna värderat tíll 13,50 kr
– Bleck- och järnsaker: 1 större gryta, 3 kastruller, 2 bleckflaskor, 6 knivar och gafflar värt tillsammans 3,75 kr.
– Glas och porslin: 3 flaskor, 1 dussin tallrikar, 6 par kaffekoppar värt 2,55 kr
– Möbler: 2 halva rundbord, 1 fällbord, 2 sängar, 1 soffa, 1 byrå, 1 skänk, 1 skåp, 4 stolar, värderat till 35,75 kr
– Sängkläder och linne: 1 bolster, 3 kuddar, 2 stickade täcken, 12 lakan, 12 handdukar, 2 borddukar, 6 servetter, 12 skjortor värderat till 54,75 kr
– Mans gångkläder: 1 päls, 1 överrock, 3 rockar, 4 västar, 3 par bycor, 2 hattar, 2 mössor värda tillsammans 31 kr
– Kreatur: 2 kor 90 kr och 2 får 6 kr vilket ger 96 kr
– Kontanter: Innestående i Stockholms läns sparbank är 2 st kontraböcker* med 1184,15 kr
Summa inventarier 1433,45 kr
Ingen skuld finnes
Att boet blivit riktigt upptecknat intygar änkan Maria Helena Persdotter med sitt bomärke
Bouppteckningsmännen AK Eriksson och Eric Persson, Nyböle skriver under med sina namnteckningar
Förklaringar:
– Sonen CP Andersson står angiven ensam. Han gifter sej 10 november alltså knappt 3 veckor efter bouppteckningen.
– Kontraböcker är känt som begrepp från mitten av 1700-talet och var ursprungligen en form av bok i vilken man förde s k moträkning mot en bank.
– Eric Persson är skattebonden Erik Persson (25/7 1831-1/12 1924) i Nyböle och AK Eriksson är hans son Adolf Fredrik (18/7 1868-25/2 1950) som tar över Nyböle.
Kommentarer:
Att man inte var förmögen som fd frälsebonde står helt klart. Han personliga inventarier var bara värda ca 150 kr.
Av hans totala bo står alltså sparkapitalet för 83% och kreaturen för 7%.
Karl Petter och Emma Kristina får Emma Teresia (28/4 1896-28/12 1974) se nedan och Astrid Emilia (6/7 1897-20/10 1965) se nedan, innan de flyttar till Snesslinge, Börstil år 1900.
Hans mor, Maja Lena flyttar med till Snesslinge där hon dör 1910, 83 år gammal.
Karl Petter dör i Snesslinge 1924, 62 år gammal och Emma Kristina dör 1958, 83 år gammal, i Norrskedika.
Dottern Emma Teresia (28/4 1896-28/12 1974) gifter sej 1918 med Johan Eskil Pettersson (24/1 1926-13/1 1998) Hon dör 1974, 78 år gammal och han dör 1998, nästan 72 år gammal, båda i Öregrund.
Astrid Emilia (6/7 1897-20/10 1965) gifter sej 1931 med Johan Verner Jansson (27/7 1896-20/1 1957) från Norrbo, Hållnäs. Han dör 1957, 60 år gammal och hon dör 1965, 68 år gammal, båda i Uppsala.
1900-1916
Brukare Johan Fredrik Forsberg (19/6 1863-16/6 1939) och Emma Sandin (7/7 1869-5/8 1944) Han är född i Forsmark som oäkta son till bruksarbetardottern Brita Karin Ersdotter (9/10 1837-9/8 1915) i Lilla Rångsön. Fästmannen drängen Carl Fredrik Forsberg (10/5 1832-18/3 1914) är fadern. Johan Fredrik benämns ”son i fästom” och föräldrarna gifter sej året efter.
Hon är född i Norrskedika, Börstil med föräldrarna bonden Johan Sandin (28/7 1842-9/10 1912) och Carin Persdotter (25/2 1845-21/6 1890) Emmas yngre bror Per Johan (11/3 1878-18/5 1890) dör i maj 1890, 12 år gammal av lungsot och modern dör i juni samma år, 45 år gammal, också av lungsot. Fadern flyttar 1891 till Snesslinge nr 9 och gifter om sej med änkan Greta Karin Jansdotter (9/11 1839-1/10 1920) som är mor till Kristina Augusta Eriksson (5/7 1869-8/8 1942) i Stenmo.
De bor i Snesslinge några år innan de får flytta till dottern i Stenmo. De bor där när Johan dör 1912, 70 år gammal och Greta Karin dör också där i 1920.
De har gift sej 1886, 23 respektive 17 år gamla, och fått Johan Bernhard (4/8 1888-8/6 1961) se nedan, innan de flyttar till hennes föräldrar i Norrskedika. Johan Fredrik flyttar själv till Amerika 1889. Emma flyttar 1891 till Lilla Rångsön, Forsmark och Johan Fredrik kommer samtidigt dit från Amerika. Här får de sen Maria Gustafva (27/2 1895-18/3 1969) som tar över här, Anna Teresia (3/2 1902-15/5 1982) se nedan.
Jordbruksundersökning 1905 visar att de har 7 kor, 3 ungnöt, 8 får, 7 lamma 1 svin och 10 höns. Läs mer i den egna berättelsen om 1905 års jordbruksundersökning.
De får sen Hjalmar Sigfrid (30/9 1909-28/5 1984) se nedan.
Jordbruksundersökningen 1916 visar att de hade 1 vallack, 1 sto, 1 föl, 5 kor, 1 ungnöt, 3 kalvar, 4 baggar och tackor, 2 lamm, 2 gris och 8 höns
Johan Fredrik dör 1939, 3 dagar före sin 76-årsdag i Skärpan, Tierp och Emma dör 1944, 75 år gammal, i Mickelsbo,Tierp.
Dottern Maria Gustafva får den oäkta dottern Lilly Maria (20/6 1911-30/7 1986) se nedan och gifter sej 1912 med Johan Leonard Lundholm (3/3 1887-15/1 1941) från Valnäs. De tar över här.
Sonen Johan Bernhard (4/8 1888-8/6 1961) gifter sej 1910 med Hilda Teresia Andersson (12/1 1887-21/2 1967) från Forsmark. De får Rut Astrid Teresia (16/3 1910-16/8 1978) innan de flyttar till Hillebola, Österleufsta 1911 där han blir statdräng. Här får de Bernhard Sigurd (2/12 1913-6/5 1994) och Johan Helmer (10/10 1915-7/1 2002) De flyttar till Markarbo, Tierp 1917. Där han blir skogsarbetare. Här får de Karl Holger Ernfrid (8/3 1919-7/5 1995), Algot Ture (25/7 1920-23/5 1993), Ingrid Maria Bernhardina (8/2 1925-24/5 1925) som dör 3 ½ månad gammal och Ingvar Anton (20/12 1927-15/12 2016) De bor kvar 1946. Han dör 1961, 72 år gammal, och hon dör 1967, 80 år gammal, båda i Vallskoga, Tolfta
Dottern Anna Teresia (3/2 1902-15/5 1982) gifter sej 1920 med Johan Otto Classon (20/11 1891-18/6 1954) från Kuggböle. De får Rut Astrid Ottilia (12/4 1920-18/7 2006), John Fritz Harry (4/7 1923-25/8 1983) innan de flyttar till gården Knöding som tillhör Prästgården. Där får de Hans Inge (30/4 1937-) och Dagny Kajsa Anita (18/4 1939-) De flyttar 1940 till Kvarnbo nr 1 där han blir skogsarbetare. Johan Otto dör 1954, 62 år gammal, i Prästgården 1:1, Knöding 24 och Anna Teresia dör också där, 1982, 80 år gammal.
Sonen Hjalmar Sigfrid (30/9 1909-28/5 1984) gifter sej 1946 med Elsa Ottilia (7/3 1908-23/3 1985). Han dör 1984, 74 år gammal, och hon dör 10 månader senare 77 år gammal, båda i Mickelsbo, Tierp.
1917-1974
Arrendator Johan Leonard Lundholm (3/3 1887-15/1 1941) och Maria Gustafva Forsberg (27/2 1895-18/3 1969) Han är född i Valnäs, Österlövsta med föräldrarna båtsmansmågen Johan August Lundholm (7/9 1859-12/3 1922) och Johanna Augusta Skantz (7/8 1866-18/12 1909) Hans bror skogsarbetaren Carl Albert Lundholm (24/3 1891-19/3 1958) tar samtidigt över fastigheten Kuggböle. Maria Gustafva är dotter i huset. De har gift sej 1912, 25 respektive 17 år gamla. Hon har den oäkta dottern Lilly Maria (20/6 1911-30/7 1986) se nedan. De får tillsammans John Albert (10/2 1913-22/3 1984) se nedan, Emmy Leontina (23/12 1914-31/7 2004) se nedan, Maria Augusta (24/5 1916-3/4 2004) se nedan, Margit Annie Teresia (6/12 1918-21/8 2008) se nedan , Fritz Julius (7/8 1920-21/6 2009) se nedan, Julan (16/4 1923-28/2 2014) se nedan, Nils Lennart (9/9 1926-22/6 1988) se nedan, Olle Henry (6/6 1929-30/8 1997) se nedan, Bo Sören (1/9 1933-21/9 2021) se nedan och John Sture (11/7 1936-14/7 1936) som dör 3 dagar gammal.
Maria Gustafvas föräldrar bor kvar här tills de flyttar till Tierp 1922 med sin yngste son. Deras barnbarn Emmy Leontina flyttar då också med dem. Se nedan om henne. I 1930 års folkräkning redovisas att Johan Leonard har en inkomst på 1600 kr /år. Johan Leonard dör 1941, 53 år gammal och Maria Gustava bor kvar här tills hon dör 1969, 74 år gammal.
Bild och text nedan kommer från Sveriges Bebyggelse, Uppland, D2, 1949.
Bild 2. Magön 1 2, Lövstabruk: 35 ha. 8 åker. 27 skog m. m. Tax. 9.000 (7.700, 1.300).
Förvärvad Trä, 1920, 2 rum, 1 kök, ver. El. Ekonomibyggn., trä, 1931, för 2 hästar o. 10 nötkr.
Fru Maria Lundholm. Barn: Lilly, Albert, Emmy, Maria, Anny, Julius, Julia, Nils, Olle, Sören.
Maria Gustafvas dotter Lilly Maria (20/6 1911-30/7 1986) flyttar 1928 till handlare Lundqvist i Vavd som piga och sen vidare till Vavdstorpen 1929. 1930 flyttar hon till Grönö, Österleuftsta som piga för att 1931 flytta vidare till Gamla Uppsala by nr 2 där hon blir tjänarinna. 1933 flyttar hon vidare till Kungsgården nr 3. Där får hon sonen Nils Göran (1/6 1934-28/4 2020) innan hon gifter sej 1935 med jordbruksarbetaren Sven Fredrik Johansson (14/6 1907-12/2 1989) som blivit änkling 2 år tidigare. Hon dör 1986, 75 år gammal, i Gamla Uppsala.
Sonen John Allert (10/2 1913-22/3 1984) gifter sej 1939 med Anna Augusta Jansson (31/3 1920-23/1 2006) och flyttar till Önsbo som jordbruksarbetare hos sin svärfar. De får där sonen Fritz Ture (30/9 1939-) innan de 1940 flyttar till Norrby torp, Morkarla. John Allert dör 1984, 71 år gammal och hans hustru Anna Augusta dör 2006, 85 år gammal.
Dottern Emmy Leontina 23/12 1914-31/7 2004) flyttar till Vallby, Tierp 1922 tillsammans med sina morföräldrar. 1932 flyttar hon själv vidare till Mickelsbo nr 1 där hon blir tjänarinna åt hemmansägaren Johan Ivan Olsson (8/7 1899-31/12 1987) 1934 gifter hon sej med honom och får Inger Irene (9/2 1935-7/10 2022) Han dör 1987, 88 år gammal och hon dör 2004, 89 år gammal.
Dottern Maria Augusta (24/5 1916-3/4 2004) flyttar till Västland 1923. Hon kommer tillbaka 1934 och flyttar vidare 1936 till Skarphärad, Morkarla. När hennes far dör 1941 flyttar hon hem. Hon gifter sej 1939 med bonden och skogsarbetaren Nils Herbert Hägg (13/8 1918-5/12 1982) Han dör 1982, 64 år gammal, och hon dör 2004, 87 år gammal, båda i Alunda.
Dottern Margit Annie Teresia (6/12 1918-21/8 2008) flyttar till Andersbo, Film 1936 som hembiträde. 1937 flyttar hon vidare till Mariebol också där som hembiträde. Efter 1942 flyttar hon till Göksnåre och 1944 gifter hon sej med Arne Björkeholm i Göksnåre nr 6. Läs hennes vidare historia under den fastigheten.
Sonen Fritz Julius (7/8 1920-21/6 2009) flyttar till Gamla Uppsala 1935. Han kommer tillbaka 1939 och bor kvar 1942. Han blir sen stuveriarbetare i Gävle Hamn och gifter sej 1949 med Svea Matilda (21/10 1922-16/1 2011) från Stigsjö, Hälsingland. Han dör 2009, 88 år gammal, och hon dör 2011, 88 år gammal, båda i Valbo.
Dottern Julan flyttar till Göksnåre och gifter sej med Sture Eriksson. Hennes berättelse finns under Göksnåre nr 3.
När Leonard dör 1941 måste Julius (Julle) och Maria (Maja) flytta hem för att hjälpa till med gården och småsyskonen.
Sonen Nils (Magönisse) (9/9 1926-22/6 1988) , Julan (16/4 1923-28/2 2014) och Maria Augusta (24/5 1916-3/4 2004) fortsätter att driva jordbruket för att försörja sej och småsyskonen. Julan flyttar till Göksnåre 1957. Läs mer om henne under Göksnåre nr 3.
Olle Henry (6/6 1929-30/8 1997) flyttar 1945 som 16-åring till Bodins i Spjutbo där han blir dräng. Han gifter sej 1950 med dottern i huset, Astrid Elisabet (27/4 1928-13/12 1990) De flyttar till Skutskär och han får jobb på fabriken. Astrid dör 1990, 62 år gammal, och Olle dör 1997, 68 år gammal, i Skutskär.
Nils (9/9 1926-22/6 1988) fortsätter att driva jordbruket tills hela gården brinner ner 23/9 1974. Ett bostadshus och ett uthus brinner ner. Ladugården klarar sej tack vare vindriktningen. Tavlor och möbler som funnits i släkten i generationer förstörs. Även deras inneboendes ägodelar förstörs men hunden räddas. Branden upptäcktes vid 12-tiden av närmaste grannen Knut Eriksson i Stenmo.
Byggnaden var uppförd 1930 och omfattade 2 rum och kök samt hall på nedre planet och rum och hall på övre planet. Nils flyttar 1951 till gamla Uppsala och senare till Älvkarleby där han hittar sin ungdomskärlek. Han dör ogift 1988, 61 år gammal.
Bo Sören (1/9 1933-21/9 2021) får jobb hos Ove Mårtensson i Leufstabruk (Korsnäs) Han blev virkesmätare, gifter sej med Margit från Simmundö och flyttar 1954 till Forsmark. Senare flyttar de vidare till Norrskedika. Deras son Kent tar över gården i Magön. Han dör 2021, 88 år gammal, i Norrskedika.
1975-
Kent Lundholm (8/3 1959-) och Anette Lundholm (12/5 1960-) äger och brukar gården