Lars Holmqvist (15/7 1764-29/12 1835) föds i Hållen med föräldrarna Jan Mattsson (x/10 1712-25/7 1779) och Maria Persdotter (x/7 1722-14/6 1799)
Han blir sjöman på 1780-talet och tar sej då namnet Holmqvist. Han flyttar till Edvalla och vidare till Göksnåre 1791 där han tar över tar uppgiften som skogvaktare i maj 1791 från Eric Andersson, Snickars. Eric får lön för det första halvåret.
Lars får lön för 4 månaders dagsverken (juni-sept) om ca 30 riksdaler per månad.
1793 flyttar Lars tillbaka till Hållen.
Han gifter sej 1894 med Margareta Nilsdotter (12/11 1770-6/12 1807) De får Maria (23/6 1795-19/6 1823) som drunknar 28 år gammal, Brita (11/2 1798-18/12 1881) se nedan, Johannes (10/6 1800-10/4 1881) som tar över hemmanet, Margareta (8/6 1802-30/1 1803) som dör 6 månader gammal av bröstfeber, Kristina (23/1 1804-4/3 1813) som dör 9 år gammal av rödfeber och Nils (1/11 1807-3/7 1832) som drunknar 24 år gammal.
Lars hustru Margareta dör 1807, 37 år gammal, av halssjuka.
Lars gifter om sej samma år med Helena Söderman (22/12 1770-10/11 1841) från Vedlösa. De får Anna Lena (6/4 1809-29/5 1810) som dör drygt ett år gammal av barnplågor, Catharina (24/7 1811-5/6 1812) som dör 10 månader gammal av bröstsjuka och Erik (19/11 1813-10/2 1846) se nedan.
Dottern i första äktenskapet Brita (11/2 1798-18/12 1881) flyttar hemifrån i slutet av 1810-talet. Då börjar en lång och kringflyttande tid av tjänster som piga, hon flyttar till över 10 olika ställen nämligen Julö, Sikhjälma, Storboda, Hjälmunge, Hållen 2 olika ställen, Slada, Ängskärs lastageplats, Sörgatan 1 i Leufsta, Sörgatan 2 och Sörgatan 1 igen. När hon är 48 år, 1846 flyttar hon till Åkerby gård och gifter sej året efter med statdrängen och änklingen Erik Holmgren (2/4 1806-11/11 1866) från Västland. Han har 5 barn mella noll och 14 år gamla. Erik dör 1866, 60 år gammal och Brita bor kvar som änka tills hon dör 1881, 83 år gammal.
Sonen i andra äktenskapet Erik (19/11 1813-10/2 1846) flyttar, 16 år gammal, till Kårbo som dräng. Efter 2 år där flyttar han 1831 till Hjälmunge och vidare till Slada 1932. 1833 flyttar han till Åddebo och 1834 till Kärven. Flyttningarna fortsätter 1835 och då till Sikhjälma och 1836 till Storboda. 1837 flyttar han till hembyn Hållen och 1838 till Julö nr 1. 1840 flyttar han till hembyn Hållen igen och nu bryts mönstret med årliga flyttar till olika byar. Från 1840 till sin död 1846 arbetar han på tre olika hemman i Hållen. Han dör 1846, 33 år gammal, av bröstinflammation.
Hans bouppteckning visar att han hade tillgångar på sammanlagt 182 riksdaler och skulder på totalt 86 riksdaler. Grovt uppskattat är hans nettotillgång ungefär en årslön för en dräng.
Det anmärkningsvärda med bouppteckningen är inte beloppen utan antalet poster. Tillgångarna bestod av hela 165 olika poster för med ett sammanlagt värde på 101 riksdaler samt kontanter i form av reverser på 81 riksdaler. Skulderna var fördelade på hela på 20 olika personer.
Med ett kringflyttande liv hade drängar och pigor normalt inte så många ägodelar.
I Leufsta bruks Kapitalräkningsbok för 1793 finns redovisat byggnation av ”skogvaktare Byggnaden i Göksnåre”
Kostnaderna fördelas på: Kopparmynt Riksdaler. Skilling banco
Dagsvärcks conto (321) 22. 16
Ängskärs dito (329) 418. –
Forlöners dito (309) 126. –
Snickare wärkmästarens dito (287) 80. 16
Spik sorters conto (191) 41. 18
Brädors conto (241) 111. –
Westermarks smidjas dito (277) 73. 28
Tegel och kalks conto (220) 66. –
Lars Löf för murning (498) 24. –
Betalt för 14 ½ xx näfver (503) 14. 16
Glasmästaren Forsberg för
5 fönster i nytt bly (521) 30. –
Summa 1007, 30
Några förklaringar och funderingar kring detta:
(321) Dagsvärcksconto; Dagsverke borde betala ca 10 skilling och det går 48 skilling på en riksdaler vilket ger att det borde ha varit ca 100 arbetsdagar.
(329) Ängskärs dito; borde innebära ca 2000 arbetsdagar.
(309) Forlöners dito; borde innebära ca 600 arbetsdagar.
(287) Snickare wärkmästares dito; ett dagsverke för verkmästaren borde betala ca 12 skilling vilket skulle ge ca 385 arbetsdagar. Detta förefaller mycket vilket skulle kunna betyda att verkmästaren hade mera betalt än 12 skilling per dag.
(191) Spik konto redovisar 1310 spikar fördelade på o st 1 tum, 50st 2 tum, 450st 3 tum, 600st 4 tum, 120st 5 tum och 90st 6 tum.
(241) Brädors konto redovisar:
4 tolfter (= 4×12 st) enkla brädor vilket borde bli ca 200-220 m. Dimensionen är förmodligen varierande och det är oklart till vad dessa användes.
4 tolfter (= 4×12 st) ½ bottnade brädor, vilket troligen är okantade brädor, och det blir då också 200-220 m med varierande dimension.
Troligen användes detta till taket. Med en dimension på mellan 200 och 300 mm skulle det innebära 40-65 m2 tak.
6 stycken hela balkar, vilket borde vara större dimensioner än brädor och det blir ca 25-30 m.
Inga lattror dvs lister användes.
(277) Smedjan konto specificerar ”diverse smide” och åtgången av järn till 0 skeppspund 10 lispund och 2 mark. Det blir 68,68 kg.
(220) Tegel och kalks konto redovisar 1000 tegel och 2 enheter kalk. Teglet är med all säkerhet så kallat stortegel med dimensionerna 300x150x75 mm. 1000 st borde kunna stämma med en skorsten med murspis.
(498) Lars Löf för murning. Ett dagsverke för muraren borde betala ca 12 skilling vilket skulle ge ca 100 arbetsdagar. Det verkar mycket så han kanske hade högre dagspenning.
(503) Betalt för 14 ½ xx näfver. En riktlinje sägs vara ca 5-7 kg näver/ m2 tak. 14,5 x170 ger 350-500 m2 vilket inte kan stämma.
(521) Glasmästaren Forsberg för 5 fönster i nytt bly vilket väl stämmer med husets nuvarande antal, småfönster som tillkommit senare oräknade.
Son Lars Eric (5/12 1787-19/4 1823) föddes i Leufsta, var sjuklig, son Olof (1791-) född i Kullen, anges som 38 år i faderns bouppteckning, son Anders (13/9 1792-) född i Kullen, anges som 36 år i faderns bouppteckning, Anna Stina (10/1 1794-) född i Kullen, dotter Maja Greta (15/9 1795-) född i Kullen anges som 30 år i faderns bouppteckning och gift med bruksarbetaren Johan Hallberg (24/9 1804-), Carl (18/4 1801-) född i Leufsta Bruk, omnämns inte i bouppteckningen och är därför troligen död.
Familjen flyttar till Kullen 1794.
I Bruksboken omnämns någon form av pengareglering för någon tjänst eller något arbete, oklart vad.
När Lars dör av vattusot (vattenfyllda svullnader, ödem) som dagverkskarl i Leufsta bruk visar bouppteckningen att han hade tillgångar värda ca 56 riksdaler. Där fanns en skuld till Leufsta contor på 9 rd. Han hade 2 kor, 1 kviga 1 kalv och 3 får (värde 28 rd), 1 väggur och 1 bibel. Det som kan noteras att det finns en bok till nämligen ”Sions fångar” Just den titeln står inte att finna i något register men det är definitivt en religiös bok möjligen med koppling till Missionsförbundet. Med tanke på den bristande läskunnigheten är det troligen någon form av sångbok med psalmer.